Öppna huvudmenyn

Selebo härad var ett härad i norra Södermanland. Häradet omfattade den östra delen av nuvarande Strängnäs kommun i Södermanlands län, samt de norra delarna av nuvarande Nykvarns och Södertälje kommuner vilka är delar av Stockholms län. Den totala arealen mätte 375 km², vilket år 1932 fördelade sig på bland annat knappt 115 km² åker och knappt 194 km² skog. Befolkningen uppgick samma år till 6 826 invånare. Tingsställe var till 1720 Toresund, därefter till 1907 Mariefred för att därefter flytta till Strängnäs. Mariefreds stad hade egen jurisdiktion, rådhusrätt till 1947.

Selebo härad
Härad
Gripsholms slott
Land Sverige Sverige
Län Södermanlands län
Stockholms län
Landskap Södermanland
Socknar Aspö
Kärnbo
Taxinge
Toresund
Ytterenhörna
Ytterselö
Överenhörna
Överselö
Selebo härads läge i Södermanlands län Stockholms län.
Selebo härads läge i Södermanlands län
Stockholms län.

GeografiRedigera

Selebo härads område omfattar bland annat Södermanlands läns nordöstligaste halvöar och öar i Mälaren. Området består av trakterna kring Gripsholmsviken i sydöst samt av öriket i nordväst med bl.a. Selaön, Aspö, Ridön samt delar av Tosterön. Landskapet består av ett småkuperat slättlandskapet uppdelat av skogbevuxna bergshöjder, vikar och sund längs gnejsberggrundens spricklinjer och förkastningar. Området genomkorsas av Enköpingsåsen. I väster gränsar häradsområdet mot Åkers härad, i sydväst mot Daga härad samt i sydost mot Öknebo härad. Längst i öster ligger Färentuna härad i Stockholms län. I nordost ligger Trögds härad och i norr Åsunda härad, båda i Uppsala län.

Selebo härad omgärdade helt Mariefred stad. Största tätort är numera Stallarholmen belägen 16 km öster om Strängnäs.

SocknarRedigera

Selebo härad omfattade åtta socknar.

I Strängnäs kommun

I Södertälje kommun

I Nykvarns kommun

HistoriaRedigera

Omkring år 1350 infördes den nuvarande häradsindelningen i landskapet Södermanland och ersatte därmed de tidigare hundare som vilade på förhistoriska anor. Selebo härad skrevs år 1348 Silbohundare, vilket består av genitivformen av ett ord för inbyggare i området - silbo(a)r - vilket har bildats till Selaöns gamla namn Sila med betydelsen den lugna viken. Den äldsta tingsplatsen som är känd för häradet var vid Kolsundets norra strand i nuvarande Stallarholmen. En runsten omnämner en plats som år 1365 omskrivits som Colhögha eller Kolhögen och som anses ha legat på denna plats, där landsvägarna från de olika delarna av häradet strålar samman. Under 1300- och 1400-talen används Överselö kyrka parallellt med Kolhögen, för att vid slutet av 1500-talet flyttas till sockenstugan i Toresund. År 1720 flyttades tingsplatsen till rådstugan i Mariefred där den förblev t.o.m. år 1800 då ett nytt tingshus färdigställts vid gästgivaregården i Sundby i Toresunds socken. År 1863 flyttades tinget åter igen för att denna gång flytta samman med Åkers härad i dess tingshus i Strängnäs. År 1883 köpte Selebo härad halva tingshuset av Åkers härad och år 1905 uppfördes ett gemensamt nytt tingshus för de båda häradena. Selebo härads sigill innehöll tre gyllene ax mot en blå bakgrund.

Under medeltiden fanns i Selebo härad tre s.k. husbyar, d.v.s. kungsgårdar tillhörande Uppsala öd. Dessa var belägna vid tingsplatsen i Ytterselö socken, vid kyrkbynAspö, samt vid nuvarande säteriet Ekensberg[förtydliga] i Ytterenhörna socken. I närheten av dessa återfinns även ortnamnen Tuna som vanligtvis betecknar marknadsplatser i de gamla häradena. Anledningen till denna tredelning är att den sistnämnda ursprungligen var en del av Öknebo härad och att Aspö socken var en del av ett ursprungligt Fogdö härad. Sedermera tillkom även en kungsgård i Räfsnäs i Toresunds socken varifrån häradet från 1600-talets mitt och framåt administrerades. Tidigare hade häradet styrts av fogdenGripsholms slott, det gamla vasaslottet med anor från 1370-talet. Inom Selebo häradsområde finns även många andra herresäten, liksom Tynnelsö slott som i nuvarande skick härstammar från 1500-talet.

Traditionella näringar inom området har givetvis varit jordbruk, men här har även funnit tidig industri i form av tegeltillverkning bl.a. på Enhörnalandet och Aspö. Den viktiga landsvägen över Mälaren, på vilken den ursprungliga Eriksgatan sträckte sig under tidig medeltid gick från Enköping till Strängnäs rakt över Aspö och Tosterön med bro- och färjeförbindelser över de många sunden. Vägen finns kvar i form av nuvarande Riksväg 55.

Län, fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätterRedigera

Häradet har sedan 1634 hört till Södermanlands län, före dess Gripsholms län. År 1967 fördes Ytterenhörna och Överenhörna socknar över till Stockholms län, och år 1971 skedde detsamma med Taxinge socken.

Häradets socknar hörde till följande fögderier:

  • 1720-1804 Södermanlands läns Femte fögderi
  • 1805-1885 Södermanlands läns Fjärde fögderi
  • 1886-1966 Gripsholms fögderi
  • 1967-1990 Strängnäs fögderi ej för Yterenhörna och Överenhörna socknar och bara till 1971 för Taxinge socken
  • 1967-1990 Södertälje fögderi för Ytterenhöra och Överenhörna socknar och från 1971 för Taxinge socken.

Häradets socknar tillhörde följande domsagor, tingslag och tingsrätter:

Ytterenhörna och Överenhörna socknar överfördes 1967 till Södertälje rådhusrätt och från 1971 Södertälje tingsrätt och dess domsaga, dit även Taxinge socken kom att tillhöra

ReferenserRedigera

Vidare läsningRedigera

  • Nordenfalk, Johan (1834-1878); Beskrifning, stadganden och diverse uppgifter om Selebo härads allmänning, Stockholm, 1875, LIBRIS-id 2631330
  • Risberg, Georg E. (1890-?); Selebo härads allmänning - några minnesblad och bilder, Enhörna - Styrelsen för Selebo härads allmänning, 1963, LIBRIS-id 914769
  • Stadgar för Åkers och Selebo häraders hushållningsgille, Strängnäs, 1851, LIBRIS-id 10719122
  • Stenbeck, C Hj; Hvad är att iakttaga vid kalfvars pålägg och uppfödande - Inledande föredrag vid klubbens Marssammanträde 1892, serie Åkers och Selebo häraders Landtbruksklubbs ströskrift - 1, Strängnäs, 1892, LIBRIS-id 3078832

Externa länkarRedigera