Sejte, även seite från nordsamiskans sieidi, är hos samer ett kultobjekt, vanligen en sten med ovanlig form.[1] Sejtar fanns ute i naturen på bestämda heliga platser, exempelvis vid sjö- eller älvstränder eller uppe på fjället.[2] Ordet sejte har även kommit att användas om heliga klippor eller träfigurer som genomgått viss bearbetning. Sejten var en symbol för den gudomliga makt som härskade över de naturresurser som människan behövde för sin överlevnad.[3] Samer offrade delar av sin fångst vid sejten för att få en lyckosam jakt eller fiskfångst även i framtiden.[4] En känd offerplats hette Trommeskaret (Goavddesgurra). Den ligger vid Storfossen Camping.[5]

Stabben: en sejte i Balsfjord kommun

sydsamiska varierar benämningen mellan viero-gierkie (offersten), viero-moere (offerträ), sjiele-gierkie (gåvosten) och sjiele-moere (gåvoträ).[3]

ReferenserRedigera

  1. ^ Samernas tid, Sveriges Television
  2. ^ Fjellström, Phebe (1986). Samernas samhälle i tradition och nutid: [Lappish society in tradition and the present day] (2. uppl.). Stockholm: Norstedt. sid. 435. Libris 8345682. ISBN 91-1-863632-2 (inb.) 
  3. ^ [a b] Bäckman, Louise (2006). ”Sydsamiska rötter”. Lyksälie (2006): sid. 31-40 : ill..  Libris 10329380
  4. ^ www.samer.se - Sejten
  5. ^ Ofrer til fiskeguden, iFinnmark. Publicerad 31 maj 2011. Läst 16 januari 2019.