Oranjefrankolin[2] (Scleroptila gutturalis) är en fågel i familjen fasanfåglar inom ordningen hönsfåglar.[3]

Oranjefrankolin
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHönsfåglar
Galliformes
FamiljFasanfåglar
Phasianidae
SläkteScleroptila
ArtOranjefrankolin
S. gutturalis
Vetenskapligt namn
§ Scleroptila gutturalis
Auktor(Smith, 1836)
Synonymer
  • Francolinus levaillantoides
  • Francolinus gutturalis
  • Archers frankolin
  • Archerfrankolin

Utseende och läte redigera

Oranjefrankolinen är en medelstor vackert tecknad frankolin. I flykten syns rostfärgade inslag i vingarna. Jämfört med liknande miombofrankolinen saknar den tvärband på buken och olikt rödvingad frankolin har den ett svart halsband. Lätet är ett snabbt upprepat "chuk-a-cheiw".

Utbredning och systematik redigera

Oranjefrankolinen förekommer dels i nordöstra Afrika, dels i södra Afrika. Den delas upp i fyra underarter i tre distinkta grupper:[4]

Vissa urskiljer även underarterna archeri och pallidior med utbredning i södra Etiopien, sydöstra Sydan, norra Uganda och nordvästra Kenya respektive norra Namibia.[5]

Släktestillhörighet redigera

Tidigare placerades den i släktet Francolinus. Flera genetiska studier visar dock att Francolinus är starkt parafyletiskt, där arterna i Pternistis står närmare t.ex. vaktlar i Coturnix och snöhöns.[6][7][8][9][10]

Levnadssätt redigera

Archerfrankolinen hittas på marken i områden med tjockt gräs, dels i rena gräsmarker, dels i öppen savann. Arten är skygg och tillbakadragen.

Status redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och beståndet anses stabilt. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).[1]

Referenser redigera

  1. ^ [a b] Birdlife International 2012 Scleroptila gutturalis Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 26 januari 2015.
  2. ^ BirdLife Sverige (2023) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2015. IOC World Bird List (v 5.1). doi : 10.14344/IOC.ML.5.1.
  4. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  5. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.1). doi : 10.14344/IOC.ML.8.1.
  6. ^ Bloomer, P. & Crowe, T.M. (1998) Francolin phylogenetics: molecular, morphobehavioral, and combined evidence. Mol. Phyl. & Evol. 9(2): 236–254.
  7. ^ Crowe, T.M., R.C.K. Bowie, P. Bloomer, T.G. Mandiwana, T.A.J. Hedderson, E. Randi, S. Pereira, and J. Wakeling (2006a), Phylogenetics, biogeography and classification of, and character evolution in, gamebirds (Aves: Galliformes): Effects of character exclusion, data partitioning and missing data, Cladistics 22, 495-532.
  8. ^ Crowe, T.M., P. Bloomer, E. Randi, V. Lucchini, R. Kimball, E. Braun, and J.G. Groth (2006b), Supra-generic cladistics of landfowl (Order Galliformes), Acta Zool. Sinica 52, S358-S361.
  9. ^ Meng, Y., B. Dai, J. Ran, J. Li, B. Yue (2008), Phylogenetic position of the genus Tetraophasis (Aves, Galliformes, Phasianidae) as inferred from mitochondrial and nuclear sequences, Biochem. Syst. Ecol. 36, 626-637.
  10. ^ Mandiwana-Neudani, T.G., R.C.K. Bowie, M. Hausberger, L. Henry, and T.M. Crowe (2014), Taxonomic and phylogenetic utility of variation in advertising calls of francolins and spurfowls (Galliformes: Phasianidae), Afr. Zool. 49, 54-82.

Externa länkar redigera