Saukko var en finländsk ubåt som tjänstgjorde i den finländska marinen mellan 1939 och 1945. Ubåten konstruerades ursprungligen för att underskrida 100 ton, eftersom den var tänkt att användas i sjön Ladoga, men den slutliga konstruktionen överskred denna viktbegränsning. Enligt Tartufördraget av 1920 fick man inte använda krigsfartyg på mer än 100 ton i Ladogasjön. Ubåten kunde delas upp i två delar för järnvägstransport och tornet lyftes bort. Motorn blev i den bakre delen och batterierna i den främre delen.

Saukko
Saukko.jpg
Allmänt
TypUbåt
KlassSaukko-klass
FartygsnummerSA 241
Historik
Beställdapril 1928
ByggnadsvarvSandvikens Skeppsdocka och Mekaniska Verkstad, Helsingfors
Kölsträcktaugusti 1929
Sjösatt2 juli 1930
I tjänst16 december 1930
ÖdeTagen ur bruk 1947
Skrotad 1952
Tekniska data
Längd32,4 m
Bredd4,1 m
Djupgående2,9 m
Deplacement114 ton
Deplacement i u-läge142 ton
Maskin1 × Krupp Germaniawerft diesel; 200 hk
elmotor; 120 hk
Fart9 knop
Fart i u-läge5,7 knop
Dykdjup75 m
Räckvidd375 nm vid 8 knop (ytläge)
45 nm vid 4 knop (uläge)
Besättning15 man
Bestyckning2 × 450mm torpedtuber
(2 torpeder)
1 × 12,7mm ksp
6-9 minor

Byggandet av SaukkoRedigera

Man började bygga Saukko 1928 vid Ab Sandvikens Skeppsdocka och Mekaniska Verkstad i Helsingfors. Den konstruerades efter tyska ritningar för en Pu110-ubåt ("mindre, snabbt ihopsättbar ubåtsprototyp"). Ubåten sjösattes den 2 juli 1930 och båten var färdig den 16 december 1930. Vid färdigställandet var Saukko världens minsta ubåt med sitt deplacement om 99 ton. Saukkos besättning uppgick till 15 man. Det yttre skrovet var konstruerat för att tåla is.

Saukkos skedenRedigera

Inledningsvis var det tänkt att man skulle överföra Saukko till Lahdenpohja vid Ladoga med järnväg. Denna plan återtogs dock. Under krigen 1939–1940 och 1941–1944 deltog ubåten i operationer i Östersjön. I januari 1945 beordrade den allierade kontrollkommissionen den och alla andra övriga finländska ubåtar att desarmeras. Saukko lämnades vid Sveaborg tillsammans med de övriga stora ubåtarna ända fram till 1953, när den såldes för upphuggning till Belgien.

Externa länkarRedigera