Sarojini Naidu, född 13 februari 1879 i Hyderabad, död 2 mars 1949 i Lucknow, var en indisk författare och feminist.

Sarojini Naidu
FöddSarojini Chattopadhyay[1]
13 februari 1879[2][3][4]
Hyderabad[5]
Död2 mars 1949[2][3][4] (70 år)
Lucknow
Medborgare iBrittiska Indien och Indien
Utbildad vidKing's College London
Girton College
Madras Universitet
St. George's Grammar School
Nizam College
SysselsättningPoet[6], författare, selvstendighets aktivist, politiker, frihetskämpe
Befattning
Indian state governor, Uttar Pradesh
Ledamot av Indiens konstituerande församling (1946–)
Politiskt parti
Kongresspartiet
BarnPadmaja Naidu (f. 1900)
Namnteckning
Redigera Wikidata

Asteroiden 5647 Sarojininaidu är uppkallad efter henne.[7]

Naidu, som var dotter till Aghornatha Chattopadhyaya, en bengalisk brahmin, som idkat studier i Edinburgh och Bonn, blev student 1891 vid universitetet i Madras och studerade i London och Cambridge 1895-98. Hon återvände 1898 till Brittiska Indien och gifte sig med läkaren M.G. Naidu. Hon blev 1914 ledamot av Royal Society of Literature samt erhöll Kaisar-i-Hind-medaljen för humanitärt arbete i Hyderabad. Hennes verksamhet, närmast förbunden med kvinnorörelsen, tog sig uttryck i föredrag och broschyrer i politiska, religiösa, sociala och pedagogiska frågor.

Av Naidus poetiska skrifter, tidigast och i rätt stor utsträckning efterbildningar efter Percy Bysshe Shelley, Alfred Tennyson och andra engelska skalder, är de viktigaste The Golden Threshold (med inledning av A. Symonds, 1905), The Bird of Time. Songs of Life, Death and Spring (med inledning av E. Gosse 1912), The Broken Wing. Songs of Love, Death and Destiny (1915-17), Speeches and Writings (två häften, 1918, 1920), The Sceptred Flute: Songs of India (1928) och The Feather of the Dawn (utgiven av dottern Padmaja, 1961).

På svenska finns Valda dikter (bemyndigad tolkning av Teresia Eurén, Bonnier, 1930).

Källor redigera

Tryckta källor redigera

Noter redigera

  1. ^ läs online, www.jagranjosh.com .[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Sarojini Naidu, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SNAC, Sarojini Naidu, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] International Music Score Library Project, Sarojini Naidu, läst: 9 oktober 2017, licens: Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell.[källa från Wikidata]
  5. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 12 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  6. ^ Poets.org, läst: 18 maj 2022.[källa från Wikidata]
  7. ^ ”Minor Planet Center 5647 Sarojininaidu” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=5647. Läst 13 augusti 2023.