Öppna huvudmenyn

Santo Stefano del Trullo, även benämnd Santo Stefano de Millio, Santi Stefano e Giuliano, San Giuliano och Santi Giuliano e Martino,[1] var en kyrkobyggnad i Rom, helgad åt den helige martyren Stefanos. Kyrkan var belägen vid Piazza di Pietra i Rione Colonna.

Santo Stefano del Trullo
(San Giuliano)
Kyrka
Santo Stefano del Trullo (här benämnd S GIVLIAN PIAZZA DI PIETRA) på Giovanni Maggis vy över Rom från år 1625.
Santo Stefano del Trullo (här benämnd S GIVLIAN PIAZZA DI PIETRA) på Giovanni Maggis vy över Rom från år 1625.
Land Italien Italien
Län Lazio
Ort Rom
Trossamfund Romersk-katolska kyrkan
Stift Roms stift
Plats Piazza di Pietra
Invigd 1300-talet
Dekonsekrerad/Riven  
 - Dekonsekrerad 1600-talet
 - Riven 1662
Santo Stefano del Trullo (vid den röda pilen) på Rodolfo Lancianis karta över det antika och moderna Rom från år 1893–1901.
Santo Stefano del Trullo (vid den röda pilen) på Rodolfo Lancianis karta över det antika och moderna Rom från år 1893–1901.

Tillnamnet ”Trullo” åsyftar en konisk kupolform, vilken kan ha tillhört ett antikt gravmonument.[1]

Innehåll

Kyrkans historiaRedigera

Kyrkan uppfördes på den öppna platsen mellan resterna av Hadrianustemplet och Argonauternas portik. Dess första dokumenterade omnämnande förekommer i Il catalogo di Torino från cirka 1320.[1] Under 1300-talet begravdes flera framstående personer i San Stefano del Trullo. Från år 1355 härstammar gravmonumentet över Francesco Baroncelli, en av Cola di Rienzos anhängare. På monumentet framställs Baroncelli i lågrelief, iförd senatorsdräkt. Reliefen visade även Baroncellis släktvapen med en örn.[1][2]

CONTINET HAEC OSSA FRANCISCI CONDITA FOSSA
STIRPE BARONCELLI VRBISQ SCRIBA SENATVS
ROMANORVMQVE CONSVL TRIBVNVSQ SECDS
PATRIA AMAVIT IPM POPVLVSQ CREAVIT
ANNIS MILLENIS CCC.TIS BISCENIS
QVINDECIM A . X . MVNDO MIGRAVIT AB ISTO
APRILIS MENSE FVIT ISTA CONDITVS AEDE
VLTIMO TRANSACTO SANCTO SIC FINE PERACTO

Påve Pius IV (1559–1565) överlät kyrkan åt Ospedale dei Pazzarelli och 1614 förlånades den åt Università degli Albergatori, hotellägarnas skrå, vilket helgade kyrkan åt sina skyddspatroner Julianus Hospitator och Martin av Tours.[1]

Kyrkan hade ett högaltare och två sidoaltaren. Den tämligen enkla fasaden hade en ingångsportal, krönt av ett oxöga. Mellan 1614 och 1637 sammanfördes hotellägarnas skrå med krögarnas och gästgivarnas skrån; det sistnämnda lämnade dock Santo Stefano år 1638 mot en straffavgift på 1 000 scudi. Två av kyrkans målningar utgjordes av Madonnan och Barnet med de heliga Martin och Julianus samt De heliga Stefanos och Carlo Borromeo, utförda av en okänd konstnär.[1]

Kyrkan revs under påve Alexander VII:s pontifikat år 1662 för att utvidga Piazza di Pietra. I vestibulen till Santa Maria in Aquiro återfinns några av den rivna kyrkans gravstenar.[3] År 1878 företogs utgrävningar i området och man påträffade då rester av kyrkans golvläggning samt några lågreliefer från Hadrianustemplet.[1]

Omnämningar i kyrkoförteckningarRedigera

Katalog År Benämning
Il catalogo di Torino cirka 1320 Ecclesia sancti Stephani de Trullo[4]
Il catalogo del Signorili cirka 1425 sci. Stephani de Trullo[5]

BilderRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d e f g] Lombardi 1998, s. 146
  2. ^ Forcella 1873, s. 486
  3. ^ Carpaneto et al. 2001, s. 218
  4. ^ ”Il catalogo di Torino (circa il 1320)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/6.html#49. Läst 7 december 2018. 
  5. ^ ”Il catalogo del Signorili (cr. 1425)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/7.html#127. Läst 7 december 2018. 

WebbkällorRedigera

Tryckta källorRedigera

Externa länkarRedigera