Santa Maria del Carmine alle Tre Cannelle

Santa Maria del Carmine alle Tre Cannelle är en kyrkobyggnad i Rom, helgad åt Jungfru Maria. Kyrkan är belägen vid Via del Carmine i Rione Trevi och tillhör församlingen Santi XII Apostoli.[1] Kyrkan innehas av Karmelitorden.

Santa Maria del Carmine alle Tre Cannelle
Kyrka
Fasaden vid Via del Carmine.
Fasaden vid Via del Carmine.
Land Italien Italien
Län Lazio
Ort Rom
Trossamfund Romersk-katolska kyrkan
Stift Roms stift
Församling Santi XII Apostoli
Plats Via del Carmine
Invigd 1623
Oratoriet Santa Maria del Carmine alle Tre Cannelle (vid den röda pilen) på Giovanni Maggis karta över Rom från år 1625.
Oratoriet Santa Maria del Carmine alle Tre Cannelle (vid den röda pilen) på Giovanni Maggis karta över Rom från år 1625.
Webbplats: Venerabile Arciconfraternita di Maria SS. Del Carmine

Kyrkans historiaRedigera

Den ursprungliga helgedomen på denna plats var ett oratorium. Det uppfördes på initiativ av kardinal Odoardo Farnese och konsekrerades 1623 för Arciconfraternita del Carmine, ett karmelitbrödraskap grundat i kyrkan San Crisogono i Trastevere. År 1515 flyttade brödraskapet till den vid den tiden avlägsna kyrkan San Martino ai Monti. Kardinal Farnese, som var brödraskapets beskyddare,[2] införskaffade i början av 1600-talet några byggnader vid området Tre Cannelle. Detta namn syftar på den försvunna Fontana delle Tre Cannelle, en fontän med tre pipar (av italienskans cannello, ”pip”).[3]

Med tiden kom oratoriet att anses vara för litet för brödraskapet och på 1720-talet fick arkitekten Giacomo Ciolli i uppdrag att rita ett nytt kor, högaltare och skepp. Dessa stod klara 1733, men fasaden uppfördes inte förrän år 1750 efter ritningar av Michelangelo Specchi. Samma år utförde Giovanni Battista Grossi Jungfrun med Barnet och änglar, en lågrelief i stuck för lynetten ovanför ingångsportalen.[4][5] Fasaden uppvisar en tendens till en mera återhållsam barockstil, vilken var förhärskande i mitten av 1700-talet.

År 1772 drabbades oratoriet av en ödeläggande eldsvåda som nästan förstörde byggnaden, men redan samma år lät påve Clemens XIV inleda en omfattande restaurering, som bekostades av kardinal Domenico Orsini d'Aragona.[2] Helgedomen öppnades ånyo år 1775 och fick i samband med detta status som kyrka.

Kyrkan plundrades under den franska ockupationen av Rom år 1798 och stängdes, men öppnades åter tre år senare. En renovering företogs år 1862 under ledning av Vincenzo Martinucci, ärkebrödraskapets arkitekt.

Under 1970-talet hade ärkebrödraskapet decimerats; kyrkan stängdes och hotades av dekonsekrering. Under 1980-talet kunde dock kyrkan ånyo öppnas för allmänheten. År 2007 förstörde en eldsvåda ärkebrödraskapets privata oratorium och kyrkans interiör rökskadades. Arkitekten Paolo Taffi företog en genomgripande restaurering, vilken fullbordades 2014.

Kyrkans exteriörRedigera

Fasaden har två våningar. Den nedre har dubbla pilastrar med korintiska kapitäl. Ovanför portalen sitter en lynett med en fresk föreställande Vår Fru av Karmel, utförd 1824. Den ersatte Grossis lågrelief som hade gått förlorad i branden år 1772. Entablementets fris bär följande inskription:

B. MARIÆ VIRGINI DE MONTE CARMELO

Den övre våningen har ett rektangulärt fönster med ett brutet pediment dekorerat med en festong. Fönstret och pedimentet flankeras av dubbla lisener med snäckmotiv. Fasadens storform kröns av ett triangulärt pediment.[2]

Kyrkans interiörRedigera

Interiören har ett skepp med tunnvalv[2] och gigantiska korintiska pilastrar. Interiördekorationen utfördes av Vincenzo Martinucci. Högaltaret är ett verk av Giacomo Ciolli och har en skulptur föreställande Vår Fru av Karmel, utförd i papier-maché.[2] Tidigare fanns här Gaspare Celios målning Vår Fru av Karmel, vilken numera återfinns i det intilliggande oratoriet.

Det högra sidoaltaret är invigt åt profeten Elia som offrade på berget Karmel. Corrado Giaquinto har målat ett standar, som på framsidan visar hur Jungfru Maria uppenbarar sig för Elia på Karmel. Standarets frånsida visar Jungfru Maria som överlämnar skapularet åt den helige Simon Stock. Det vänstra sidoaltaret har Tito Ridolfis målning Den heliga Thérèse av Jesusbarnet (1927); tidigare fanns här Jungfru Maria överlämnar skapularet åt den helige Simon Stock, utförd av Giovanni Pirri år 1776.[6]

I sakristian återfinns den anonyma 1500-talsmålningen Kristi gisslande.[6]

BilderRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ ”Chiesa annessa Santa Maria del Carmine alle Tre Cannelle” (på italienska). Vicariatus Urbis. Diocesi di Roma. Arkiverad från originalet den 20 februari 2017. https://archive.is/20170220130606/http://www.vicariatusurbis.org/?page_id=188&ID=741. Läst 20 februari 2017. 
  2. ^ [a b c d e] Lombardi 1993, s. 85.
  3. ^ ”Fontana delle Tre Cannelle”. ROMA SPQR. Marco De Berardinis. http://www.romaspqr.it/ROMA/Fontane/Fontane%20Piazze%20Giardini/fontana_tre_cannelle.htm. Läst 26 februari 2017. 
  4. ^ Melasecchi 1999, s. 4.
  5. ^ Carloni, Rosella (2002). ”GROSSI, Giovanni Battista”. Dizionario Biografico degli Italiani – Volume 59. Treccani. http://www.treccani.it/enciclopedia/giovanni-battista-grossi_(Dizionario-Biografico)/. Läst 2 mars 2017. 
  6. ^ [a b] Melasecchi 1999, s. 5.

Tryckta källorRedigera

  • Armellini, Mariano (1891) (på italienska). Le chiese di Roma dal secolo IV al XIX. Roma: Tipografia Vaticana. OCLC 9269651 
  • Buchowiecki, Walther (1970) (på tyska). Handbuch der Kirchen Roms: der römische Sakralbau in Geschichte und Kunst von der altchristlichen Zeit bis zur Gegenwart. Bd 2, Die Kirchen innerhalb der Mauern Roms: Gesù Crocifisso bis S. Maria in Monticelli. Wien: Brüder Hollinek. Libris 76031. OCLC 27719523 
  • Lombardi, Ferruccio (1993) (på italienska). Roma: chiese, conventi, chiostri: progetto per un inventario 313—1925. Roma: Edilstampa. OCLC 30727273 
  • Melasecchi, Olga (Giugno 1999). ”Santa Maria del Carmine alle Tre Cannelle” (på italienska). Roma Sacra: guida alle chiese della città eterna (Roma: Cosmofilm) (16): sid. 2–5. ISSN 1126-6546. 

Externa länkarRedigera