Sanna Marin

Finlands statsminister 2019–2023

Sanna Mirella Marin (finskt uttal: [ˈsɑnːɑ ˈmirelːɑ ˈmɑrin]), född 16 november 1985 i Helsingfors,[1] är en finländsk socialdemokratisk politiker. Hon var Finlands statsminister mellan den 10 december 2019[2] och 20 juni 2023.[3] Vid 34 års ålder blev Marin världens näst yngsta tjänstgöriga statsledare, den yngsta kvinnliga regeringschefen och Finlands yngsta statsminister någonsin.

Sanna Marin

Sanna Marin, 2023.

Tid i befattningen
10 december 2019–20 juni 2023
President Sauli Niinistö
Ställföreträdare Katri Kulmuni (2019–2020)
Matti Vanhanen (2020)
Annika Saarikko (2020–2023)
Företrädare Antti Rinne
Efterträdare Petteri Orpo

Tid i befattningen
6 juni 2019–10 december 2019
President Sauli Niinistö
Statsminister Antti Rinne
Företrädare Anu Vehviläinen
Efterträdare Timo Harakka

Tid i befattningen
22 april 2015–13 september 2023
Valkrets Birkaland

Tid i befattningen
23 augusti 2020–1 september 2023
Företrädare Antti Rinne
Efterträdare Antti Lindtman

Född Sanna Mirella Marin
16 november 1985 (38 år)
Finland Helsingfors, Finland
Nationalitet Finländsk
Politiskt parti Socialdemokraterna
Utbildning Tammerfors universitet
Residens Helsingfors
Make Markus Räikkönen (2020–2023)
Barn 1
Webbplats sannamarin.net

Marin avgick som partiledare för SDP vid partikongressen 1 september 2023.[4] Hon efterträddes på posten av partiets gruppledare Antti Lindtman.[5]

Biografi redigera

Bakgrund redigera

Sanna Marin föddes i Helsingfors och tillbringade barndom och ungdom i Birkala utanför Tammerfors.[1] Hon växte upp med sin mor och dennas kvinnliga partner.[6]

Marin tog 2004 studenten vid gymnasiet Pirkkalan yhteislukio i Birkala och avlade 2017 förvaltningsmagisterexamen vid Tammerfors universitet. Marins pro gradu-avhandling Pormestarien Suomi undersökte professionaliseringen av den politiska ledningen i fem finländska städer.[1]

Till utbildningen är hon politices magister i offentlig förvaltning.[7]

Politisk karriär redigera

 
Marin med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i Helsingfors, Finland den 25 oktober 2021

Marin har verkat aktivt inom politiken sedan 2006.[8] Hon började sin politiska karriär i Tammerfors och var ordförande för stadsfullmäktige 2013–2017.[9] 2014 blev Marin andra vice ordförande för Finlands socialdemokratiska parti och 2017 första vice ordförande. Mellan den 23 augusti 2020 och 1 september 2023 var hon partiordförande.[1]

 
Finlands statsminister Sanna Marin med Sveriges statsminister Magdalena Andersson i Berlin Tyskland den 3 maj 2022

Marin blev invald i Tammerfors stadsfullmäktige för första gången i kommunalvalet 2012, med 826 röster.[10] Följande år valdes hon till stadsfullmäktiges ordförande, på ett mandat fram till 2017.[11][12] Marin förnyade sitt mandat i kommunalvalet 2017 och blev Tammerfors röstmagnet med 5 783 personliga röster.[13]

Marin kandiderade för första gången i riksdagsvalet 2015 och blev invald med 10 911 röster.[14] Under sin första mandatperiod satt hon i flera olika utskott i riksdagen,[15] och under sin riksdagstid har hon varit medlem i stora utskottet, lagutskottet och miljöutskottet. I riksdagsvalet 2019 återvaldes Marin med 19 088 röster och som röstmagnet i sin valkrets.[16]

Efter valet 2019 valdes Marin till regeringen Rinne som trafik- och kommunikationsminister.[12] Hon innehade posten tills Rinne lämnade in sin avskedsansökan. I början av december 2019 valdes Marin till SDP:s statsministerkandidat. Hennes motkandidat var Antti Lindtman.[17]

Regeringen Marin redigera

Fördjupning: Regeringen Marin

Regeringen Marin tillträdde den 10 december 2019. Marin var den tredje kvinnliga regeringschefen i Finlands histloria, liksom den yngsta statsministern.[1] Hon var vid tillfället världens yngsta regeringschef.[18] Alla de fem partierna som bildade Marins regeringsunderlag hade vid tillfället kvinnliga partiledare, med en för toppolitiker låg medelålder.[19][20]

Under den globala Coronaviruspandemin 2019–2021 utlyste Marins regering undantagstillstånd i Finland för att lindra epidemin.[21]

20 juni 2023 valdes Petteri Orpo till Marins efterterädare som statsminister. Han tillträdde efter att hans Samlingspartiet tidigare på året vunnit riksdagsvalet i Finland,[22] i ett val där både Samlingspartiet och Sannfinländarna nådde fler röster än Marins SDP.[23]

Politiska åsikter redigera

Marin anses representera den mer vänsterinriktade sidan av SDP.[12][24]

Enligt valkompasserna 2015 och 2019 var Marin då emot att Finland skulle bli medlem av Nato. Hon argumenterade för Finlands militära neutralitet och sade att den självständiga och trovärdiga försvarsmakten är Finlands bästa alternativ.[25][26] År 2022, efter Rysslands invasion av Ukraina, ändrade Marin inställning. Finland ansökte tillsammans med Sverige om medlemskap i Nato, och Finland antogs som medlem i organisationen 4 april 2023.[27]

År 2017 argumenterade Marin för att legalisera eutanasin i Finland, då riksdagen behandlade ett medborgarinitiativ i ämnet.[28]

Privatliv redigera

 
Sanna Marin i mars 2023

Marin bor i Tammerfors med sin make entreprenören Markus Räikkönen och deras gemensamma dotter, född i januari 2018.[8][29] Paret hade varit tillsammans i 16 år när de gifte sig i statsministerns tjänstebostad Villa Bjälbo den 1 augusti 2020.[30] I maj 2023 ansökte de om skilsmässa.[31]

Marin är vegetarian.[32][33] Marin hör inte till kyrkan på grund av ett byråkratiskt misstag. Hon är döpt, och enligt Marin själv var hon också aktivt med i församlingens ungdomsverksamhet fast hon aldrig officiellt hade blivit medlem i kyrkan. Orsaken var att hennes mor inte var medlem av kyrkan. Marin fick veta detta då hon försökte rösta i ett församlingsval i Tammerfors och då inte hade någon rösträtt.[34]

Utmärkelser redigera

Den 23 november 2020 valdes Marin till BBC:s lista över de 100 mest inspirerande och inflytelserika kvinnorna i världen. [36] Den 9 december 2020 fick hon placering 85 på Forbes lista på världens 100 mäktigaste kvinnor, tillsammans med statsministrarna för Norge och Danmark.[37] Under 2020 utnämndes hon även till Young Global Leader av World Economic Forum. [38]

Den 17 februari 2021 var Marin med på Times lista över hundra ledare som väntas påverka samhället i framtiden. Marin prydde också omslagsbilden på en av upplagorna.[39]

2023 utnämndes Marin till hedersdoktor vid New York University.[40]

Referenser redigera

  1. ^ [a b c d e] ”Sanna Marin – Prime Minister”. Valtioneuvosto.fi. https://valtioneuvosto.fi/en/marin/prime-minister?p_p_id=com_liferay_journal_content_web_portlet_JournalContentPortlet_INSTANCE_I1l17j5PM51M&p_p_lifecycle=0&p_p_state=normal&p_p_mode=view&_com_liferay_journal_content_web_portlet_JournalContentPortlet_INSTANCE_I1l17j5PM51M_languageId=sv_SE. Läst 20 juni 2023. 
  2. ^ Rinne ut, Marin in: Riksdagen sade ja till Marin, presidenten godkände nya regeringen – vi rapporterade live, YLE. Publicerad 3 december 2019. Uppdaterad 4 december 2019. Läst 26 december 2019.
  3. ^ Buchert, Peter (20 juni 2023). ”Riksdagen valde Orpo till statsminister – presidenten utnämner regeringen i eftermiddag”. www.hbl.fi. https://www.hbl.fi/artikel/8a9f9e7b-60a8-4c51-a9d7-1d71de1f8b8d. Läst 20 juni 2023. 
  4. ^ Lindström, Albin (5 april 2023). ”Sanna Marin avgår som partiledare för Socialdemokraterna”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/sanna-marin-kommer-inte-fortsatta-som-partiledare. Läst 22 maj 2023. 
  5. ^ https://svenska.yle.fi/a/7-10040879
  6. ^ ”Finnish minister, 34, to be world's youngest PM” (på brittisk engelska). BBC News. 9 december 2019. https://www.bbc.com/news/world-europe-50709422. Läst 6 april 2020. 
  7. ^ Sanna Marin. Riksdagen. Läst 26 september 2016.
  8. ^ [a b] ”Kommunikationsminister”. Valtioneuvosto. Arkiverad från originalet den 8 december 2019. https://web.archive.org/web/20191208225919/https://valtioneuvosto.fi/sv/rinne/kommunikationsminister. Läst 9 december 2019. 
  9. ^ ”SDP valde Sanna Marin till ny statsminister – Marin kan bli världens yngsta på posten” (på svenska). svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2019/12/08/sdp-valde-sanna-marin-till-ny-statsminister-marin-kan-bli-varldens-yngsta-pa. Läst 9 december 2019. 
  10. ^ ”Birkalands valkrets - Tammerfors - Understödet för partierna”. Kommunalvalet 2012 | resultatservice | svenska.yle.fi. http://val.yle.fi/resultat/2012/kommunalval/kommuner/tammerfors_kandidaterna_enligt_jamforelsetal_7_837.html. Läst 10 maj 2021. 
  11. ^ ”Sanna Marin valittiin kaupunginvaltuuston puheenjohtajaksi” (på finska). www.tampere.fi. https://www.tampere.fi/tampereen-kaupunki/ajankohtaista/tiedotteet/2013/01/31082015_65.html. Läst 10 maj 2021. 
  12. ^ [a b c] ”Här är ministrarna i Antti Rinnes regering: 11 kvinnor och 8 män” (på svenska). svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2019/06/04/har-ar-ministrarna-i-antti-rinnes-regering-11-kvinnor-och-8-man. Läst 13 juni 2019. 
  13. ^ ”Tammerfors - Kommunalval 2017 - Valresultat | Yle”. Valresultat. https://vaalit.yle.fi/resultat/kv2017/valkrets/7/kommun/837. Läst 10 maj 2021. 
  14. ^ ”Riksdagsvalet 2015 - resultat | svenska.yle.fi”. Riksdagsvalet 2015 - resultat | svenska.yle.fi. http://val.yle.fi/resultat/2015/riksdagsvalet/. Läst 10 maj 2021. 
  15. ^ ”Sanna Marin” (på finska). www.eduskunta.fi. https://www.eduskunta.fi:443/FI/kansanedustajat/Sivut/1297.aspx. Läst 10 maj 2021. 
  16. ^ ”Birkalands valkrets, kandidaternas röster”. tulospalvelu.vaalit.fi. https://tulospalvelu.vaalit.fi/EKV-2019/se/ehdkutulos_07.html. Läst 10 maj 2021. 
  17. ^ ”Sanna Marin pääministeriksi, Paatero palaa ministeriksi, Rinne ei jää hallitukseen – Yle seurasi politiikan superpäivää hetki hetkeltä” (på finska). Yle Uutiset. https://yle.fi/uutiset/3-11107950. Läst 10 maj 2021. 
  18. ^ ”Här är Finlands regering - ung, erfaren och kvinnodominerad”. svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2019/12/10/har-ar-finlands-regering-ung-erfaren-och-kvinnodominerad. Läst 10 maj 2021. 
  19. ^ Majander, Mikko (7 mars 2020). ”Läget i Finland efter att kvinnorna tog över”. Dagens Arena. https://www.dagensarena.se/essa/laget-finland-efter-att-kvinnorna-tog/. Läst 20 juni 2023. 
  20. ^ Teir, Philip (9 december 2019). ”Unga kvinnor tar över finländsk politik”. Dagens Nyheter. ISSN 1101-2447. https://www.dn.se/nyheter/varlden/unga-kvinnor-tar-over-finlandsk-politik/. Läst 20 juni 2023. 
  21. ^ ”Poll: Social Democrats overtakes Finns Party as most popular party in Finland” (på brittisk engelska). www.helsinkitimes.fi. https://www.helsinkitimes.fi/finland/finland-news/politics/17496-poll-social-democrats-overtakes-finns-party-as-most-popular-party-in-finland.html. Läst 19 maj 2020. 
  22. ^ Clason, Sofia (2 april 2023). ”Petteri Orpos succé – vinner valet i Finland”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/vallokalerna-har-oppnat-i-finland/. Läst 20 juni 2023. 
  23. ^ Peter Buchert / Sylvia Bjon (3 april 2023). ”Alla röster räknade: Samlingspartiet valets segrare – Centern och De Gröna förlorar stort”. www.hbl.fi. https://www.hbl.fi/artikel/0fc293c4-6619-424c-8164-0005efffd060. Läst 20 juni 2023. 
  24. ^ ”Här ser du ideologiska skillnaderna mellan Antti Lindtman och Sanna Marin – Marin är grönare medan Lindtman är snäppet mera höger ekonomiskt”. svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2019/12/04/har-ser-du-ideologiska-skillnaderna-mellan-antti-lindtman-och-sanna-marin-marin. Läst 10 maj 2021. 
  25. ^ [https://vaalikone.yle.fi/eduskuntavaali2019?lang=fi-FI ”Ylen Vaalikone 2019 - Yles Valkompass 2019”] (på finska). vaalikone.yle.fi. https://vaalikone.yle.fi/eduskuntavaali2019?lang=fi-FI. Läst 10 maj 2021. 
  26. ^ ”Ylen Vaalikone 2015: Sanna Marin” (på finska). Ylen Vaalikone 2015. Arkiverad från originalet den 7 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160107191404/http://vaalikone.yle.fi/eduskuntavaalit2015/pirkanmaa/ehdokkaat/5656. Läst 10 maj 2021. 
  27. ^ Wahlgren, Jenny (4 april 2023). ”Nu är Finland medlem i Nato”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/nato-blir-starkare-och-finland-sakrare. Läst 20 juni 2023. 
  28. ^ ”Eutanasia jakoi eduskunnan: "Kuoleman kulttuurin ovea ei pidä avata"” (på finska). Yle Uutiset. https://yle.fi/uutiset/3-9489587. Läst 10 maj 2021. 
  29. ^ Richardson, Hayley (9 december 2019). ”Inside the life of the world's youngest prime minister”. Mail Online. https://www.dailymail.co.uk/femail/article-7771821/A-politician-Instagram-generation-Meet-worlds-youngest-prime-minister-Sanna-Marin-34.html. Läst 10 december 2019. 
  30. ^ ”Statsministern har gift sig”. Valtioneuvosto. https://valtioneuvosto.fi/sv/-/10616/statsministern-har-gift-sig. Läst 10 maj 2021. 
  31. ^ ”Sanna Marin skiljer sig”. DN.SE. 10 maj 2023. https://www.dn.se/varlden/sanna-marin-skiljer-sig/. Läst 22 maj 2023. 
  32. ^ Donadio, Rachel. ”How a Millennial Prime Minister Is Leading Finland Through Crisis” (på amerikansk engelska). Vogue. https://www.vogue.com/article/millennial-prime-minister-leading-finland-through-crisis. Läst 10 maj 2021. 
  33. ^ ”Yhdessä yössä huomion keskipisteeksi – pääministeri Sanna Marin kertoo erikoishaastattelussa, miltä on tuntunut elämän muuttuminen ja nousu vallan huipulle: ”En ole hyppinyt riemusta”” (på finska). Satakunnan Kansa. 23 december 2019. https://www.satakunnankansa.fi/kotimaa/art-2000007078837.html. Läst 10 maj 2021. 
  34. ^ ”IL-erikoishaastattelu: Sanna Marin ajattelee eniten tytärtään ja lupaa hallituksensa tekevän vuonna 2020 päätöksiä liikenteen päästöjen leikkaamisesta” (på finska). www.iltalehti.fi. https://www.iltalehti.fi/politiikka/a/78da058e-a5dc-42b2-9ba5-fc23692885f6. Läst 10 maj 2021. 
  35. ^ ”Medaljregn inför självständighetsdagen – Sanna Marin, Pekka Haavisto och Björn Wahlroos får utmärkelser”. Hufvudstadsbladet. 1 december 2022. https://www.hbl.fi/artikel/6b702618-dc34-46c1-9bf5-38d55efd2176. Läst 1 december 2022. 
  36. ^ Pettersson, Dann. ”Statsminister Sanna Marin på BBC-lista tillsammans med Jane Fonda”. www.hbl.fi. https://www.hbl.fi/artikel/statsminister-sanna-marin-pa-bbc-lista-tillsammans-med-jane-fonda/. Läst 16 februari 2021. 
  37. ^ ”De är världens mäktigaste kvinnor”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/de-ar-varldens-maktigaste-kvinnor/. Läst 16 februari 2021. 
  38. ^ ”Community” (på engelska). The Forum of Young Global Leaders. https://www.younggloballeaders.org/community/. Läst 16 februari 2021. 
  39. ^ ”Sanna Marin på Times lista över världens 100 framtida ledare” (på svenska). svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2021/02/17/sanna-marin-pa-times-lista-over-varldens-100-framtida-ledare. Läst 18 februari 2021. 
  40. ^ Olin, Daniel. ”Sanna Marin utnämndes till hedersdoktor vid New York University – “Var inte rädda – stå upp för era värderingar”, sa hon i sitt tal”. www.svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/a/7-10034609. Läst 18 maj 2023. 

Externa länkar redigera

Politiska uppdrag
Företräddes av
Antti Rinne
 Finlands statsminister
2019–2023
Efterträddes av
Petteri Orpo