Wikipedia

Sankt Nicolai kyrka, Örebro

kyrkobyggnad i Örebro kommun

Sankt Nicolai kyrka eller Nikolaikyrkan är en kyrkobyggnad belägen i centrala Örebro, på den högsta punkten av den rullstensås på vilken Örebro är beläget. Kyrkan avgränsar Stortorget i väster.

Sankt Nicolai kyrka
Nikolaikyrkan
Kyrka
Sankt Nicolai kyrka i maj 2014.
Sankt Nicolai kyrka i maj 2014.
Land Sverige Sverige
Län Örebro län
Ort Örebro
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Strängnäs stift
Församling Örebro Nikolai församling
Plats Stortorget, Örebro
 - koordinater 59°16′20″N 15°12′41″Ö / 59.27222°N 15.21139°Ö / 59.27222; 15.21139
Bebyggelse‐
registret 		21300000003502
Sankt Nicolai kyrka före 1877 (med den gamla tornhuven).
Sankt Nicolai kyrka före 1877
(med den gamla tornhuven).
Sankt Nicolai kyrka före 1877
(med den gamla tornhuven).

Nikolaikyrkan är församlingskyrka för Örebro Nikolai församling i centrala staden. Kyrkan och församlingen tillhör Örebro kontrakt i Strängnäs stift i Svenska kyrkan.

Länge kallades kyrkan för Örebro kyrka, eftersom det bara fanns en kyrka i Örebro före sekelskiftet 1900.

Kyrkan är helgad åt Sankt Nikolaus, sjöfararnas och handelsidkarnas skyddspatron.

Historia redigera

En upptecknad muntlig tradition från 1600-talet gör gällande att det var köpmän från Lübeck i Tyskland som lät bygga kyrkan. Den började byggas under andra hälften av 1200-talet, men stod sannolikt inte färdig förrän i mitten av 1300-talet.[1] Det finns romanska stildrag i de äldsta delarna, men under byggnadstiden gjorde sig en modernare stil gällande, och därför är den gotiska stilen påfallande i de yngre delarna.

Äldst är korpartiet från omkring 1275–1300. Det andra byggnadsskedet (från 1300-talets början) visar inflytande av höggotik från Uppsala domkyrka och Skara domkyrka. Stora delar av kyrkan är byggd i närkeskalksten. Från början bestod kyrkan av ett treskeppigt långhus, ett tvärskepp, ett treskeppigt rakslutet kor, och en sakristia.

Under första delen av 1400-talet tillkom dels tornet, dels ett kapell på norra sidan, omedelbart väster om sakristian. Kapellet kom att kallas Längbrokyrkan, eller "bonnakurn", eftersom folket från Längbro församling, i brist på egen kyrka, fick fira gudstjänst i S:t Nikolai.

Tornet byggdes av gråsten i nedre delen och av tegel med blinderingar i de

 
Tornspiran.

n övre. En spira, restes 1585 av Per Hanson Tornbyggare. År 1643 antändes tornet av åskan. Ett nytt torn upprestes 1660–63 av Anders Larsson Tornresare. Den ersattes på 1770-talet av en låg, plåtklädd och lanterninkrönt huv, ritad av Carl Fredric Adelcrantz. Sitt nuvarande utseende och tornspira fick kyrkan under den stora restaureringen 1863–1900 då kyrkans gotiska stil framhävdes. Restaureringsförslaget hade gjorts av Carl Georg Brunius och fullföljdes av Axel Herman Hägg och lektor Adolf Kjellström. I samband med denna restaurering byggdes kapellet om, och kom därefter att kallas Engelbrektskapellet, då man tror att Engelbrekt Engelbrektsson kan ha begravts där.

Senare renoveringar har skett dels 1936 under ledning av arkitekt Erik Fant, och dels 1962–64 efter ritningar av arkitekten Kurt von Schmalensee. Den senaste renoveringen skedde 1979–80.

Enligt sägen skall kyrkan varit byggd 1111 och en tavla med årtalet skall ligga under golvet i koret. Sist den skall ha setts skall ha varit början av 1800-talet.[2]

Inredning redigera

Orglar redigera

  • Kyrkans första kända orgel byggdes 1630.
  • 1661 byggde Göran Spett en orgel med 4 bälgar för 3300 daler kopparmynt. Orgeln hade ett flertal gånger reparerats. Den största reparationen skedde 1717.[3]
Huvudverk c-a2 Ryggpositiv c-a2 Pedal c-c1
Gedackt 16' Gedackt 8' Untersats 16'
Principal 8' Kvintadena 8' Oktava 8'
Gedackt 8' Principal 4' Oktava 4'
Oktava 4' Kvinta 3' Raushkvint 2'
Decima 4' Oktava 2' Mixtur IIII
Kvinta 3' Mixtur III Trumpet 8'
Oktava 2' Basun 16'
Scharf III
Sesquialtera II
Trumpet 8'
Fogelsång 6

Kororgel redigera

Manual |width=160|Pedal
Gedackt 8' Bihängd
Rörflöjt 4'
Principal 2'
Sifflöjt 1'
Rankett 16'
  • Den nuvarande kororgeln är byggd 2007 av Robert Gustavsson, Härnösand.

Diskografi redigera

Bilder redigera

Händelser i Nikolaikyrkan redigera

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ ”S:t Nicolai kyrka”. Svenska kyrkan. http://www.svenskakyrkan.se/orebro/st-nicolai-kyrka. Läst 25 januari 2015. 
  2. ^ ”Örebro kyrka säges vara byggd år 1111”. Nya Wexjöbladet, notis 5:e kolumn längre ner. https://tidningar.kb.se/2800653/1877-07-03/edition/147403/part/1/page/3/?newspaper=NYA%20WEXJ%C3%96BLADET&from=1877-07-03&to=1877-07-03. Läst 14 december 2022. 
  3. ^ Abrahamsson Hülpers, Abraham (1773). Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige. Västerås: Johan Laurentius Horrn. sid. 226-227. Libris 2413220 
  4. ^ ”Offentligt nöje: För att i någon ringa mån bereda Orgelbyggaren ersättning för de betydliga uppoffringar han gjort.”. Nerikes Allehanda, annons 3:e kolumn. 5 februari 1868. https://tidningar.kb.se/8264853/1868-02-05/edition/146365/part/1/page/1/?newspaper=NERIKES%20ALLEHANDA&from=1868-02-05&to=1868-02-05. Läst 4 januari 2023. 
  5. ^ Mats Carlsvärd (7 december 2016). ”Redan dags för julstämning i Nikolaikyrkan”. Nerikes allehanda. Arkiverad från originalet den 24 december 2016. https://web.archive.org/web/20161224031115/http://www.na.se/orebro-lan/orebro/redan-dags-for-julstamning-i-nikolaikyrkan. Läst 23 december 2016. 

Tryckta källor redigera

  • Johan Lindström Saxon: Närkes kyrkor i ord och bild. Bröderna Lindströms Förlags AB, Stockholm 1928.
  • Bertil Waldén: Örebro Nikolaikyrka - historik och vägledning. Örebro Dagblads tryckeri 1934.
  • Svenska Län. Örebro Läns förvaltning och bebyggelse, del 1, s. 690-94. Bokförlaget Svenska Län AB, Göteborg 1950.
  • Allan Thybell: Kyrkorna i Örebro län. Läns-Posten 1980.

Webbkällor redigera

Vidare läsning redigera

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Sankt_Nicolai_kyrka,_Örebro&oldid=54326452”