Sankt Ansgars kyrka, Uppsala

kyrkobyggnad i Uppsala kommun

Sankt Ansgars kyrka är en kyrkobyggnad i Uppsala i Uppsala stift. Den ligger på Studentvägen, i stadsdelen Kungsgärdet. Den drivs av den fristående Sankt Ansgars stiftelse inom Svenska kyrkan samt tillhör Uppsala stift.

Sankt Ansgars kyrka
Kyrka
Sankt Ansgars kyrka.
Sankt Ansgars kyrka.
Land Sverige Sverige
Län Uppsala län
Ort Uppsala
Trossamfund Svenska kyrkan Svenska kyrkan
Stift Uppsala stift
Plats Kungsgärdet
 - koordinater 59°51′13.22″N 17°36′53.57″Ö / 59.8536722°N 17.6148806°Ö / 59.8536722; 17.6148806
Invigd 1961
Sankt Ansgars kyrka interiör.

Kyrkobyggnaden redigera

Sankt Ansgars kyrka är uppförd 1961 och utvidgad 1997 och 2016 och ligger i direkt anslutning till studentbostadsstiftelsen Ansgarsgården i Uppsala. Den är byggd i rappat tegel och har ett huvudskepp och två sidoskepp. Arkitekt var Gösta Wikforss. Innanför ingångsdörren står en dopfunt i marmor utförd av Erik Sand 1963. Altarväggen pryds av en korsformad ikon föreställande "Kristus, Allhärskaren" målad av Erland Forsberg 1984. Framför koret – i kyrkans mittaxel mellan dopfunten och altaret – står ett 3,5 meter högt krucifix utfört av Sven-Bertil Svensson. En klockstapel uppfördes 1999 efter ritning av Lars Ridderstedt.

Ursprungligen var byggnaden vitaktig men fick en ny starkt orange färg någon gång kring år 2000.

Historik redigera

Sankt Ansgars stiftelse grundades 1949 för att uppföra studentbostäder och kyrka i Uppsala. Efter en omfattande insamlingsverksamhet kunde grundstenen läggas 1959 av ärkebiskop Gunnar Hultgren. Drygt ett år senare, 1961, ägde kyrkans invigning rum. För att möta ett alltmer ökande besöksantal vid gudstjänsterna byggdes kyrkan ut 1997 efter nya ritningar av Gösta Wikforss.

Stiftelsens sigill utgöres av en spetsoval inom vilken finns en bild av S:t Ansgar i stående helfigur, iförd mässhake och mitra och med sitt helgonattribut, en kyrka, i högra handen. I vänster hand håller han med ett sudarium en kräkla. Framför hans fötter finns en vapensköld med ett medelst ett andreaskors och ett uppskjutande P bildat Kristusmonogram. Runt spetsovalen finns texten Sankt Ansgars stiftelse Upsala. Sigillet är utfört av konstnären Bengt Olof Kälde, som målat det i kyrkans vapenhus.  Kopior finns i trapphusen till stiftelsens byggnader. Stiftelsen har inte antagit något heraldiskt vapen.

Hela verksamheten finansieras på frivillighetens väg och samtliga inventarier är skänkta. Sedan starten har gudstjänstlivet i kyrkan i en öppen inbjudan varit präglat av den kyrkliga förnyelserörelsens liturgiska ideal. Tyngdpunkten ligger på nattvardslivets, predikans och den gemensamma bönens förnyelse, på lekfolkets aktiva deltagande och studenternas ansvarstagande. I kyrkan firas högmässa varje söndag, dagliga bönegudstjänster och mässa på flera vardagar i veckan. Varje söndags högmässa radieras sedan flera år via internet och bredbandsnätet och går på så sätt att lyssna på via podradio: www.ansgar.nu.

Stiftelsen har en präst anställd vid kyrkan och Ansgarsgården. Nuvarande innehavare av tjänsten är Daniel Gustafsson.

Sankt Ansgars föreståndare redigera

Orgeln redigera

Sankt Ansgars kyrka var i början länge utan orgel. Efter invigningen 1961 gick det flera år innan det 1965 fanns ekonomiska förutsättningar att köpa ett litet positiv. Det var byggt av den danska firman Starup & Søn från Köpenhamn och hade fyra manualstämmor (Gedackt 8', Rörflöjt 4', Principal 2' och Sifflöjt 1') och ingen pedal. År 1993 fick S:t Ansgars stiftelse som gåva från Helga Trefaldighets församling överta den övertaliga orgel, som tidigare stått i det numera nedlagda Sankt Olofs kapell i Rickomberga. Den dittillsvarande orgeln överläts då till Sankt Nikolai kyrka, Linköping. Också det nya instrumentet var byggt av Starup & Søn 1961, men hade, utöver sina likaså fyra stämmor, också en bihangspedal. Det har nu sålts till Rasbo församling, där det är placerat i kyrkans Mariakor. Nuvarande orgel är byggd 2002 av Jānis Kalniņš med orgelbyggarfirman Ugāles ērģeļbūves darbnīca i Lettland; den är finansierad genom en testamentsgåva till stiftelsen. Dispositionen är uppgjord av orgelbyggaren. Konsult för projektet var Göran Grahn och kontrollant Mats Åberg.

Disposition 2002:

Manual I C-f³ Manual II C-f³ Pedal C-f¹ Koppel Övrigt
Principal 8' C-G trä, Gs-f³ metall i fasaden Gedackt 8' trä Subbas 16' trä Manual I/Pedal Cymbelstjärna
Flöjt 8' trä Salcional 8' metall från c, C-H gemensam med Gedackt Medal II/Pedal Fågelstämma/Näktergal
Octava 4' metall Flöjt 4' trä Manual II/Manual I
Quinta 3' metall Waldflöjt 2' metall
Octava 2' metall
Trumpet 8' C-H träuppsatser, c-f³ metall

Litteratur och källor redigera

  • Oloph Bexell, Sankt Ansgars kyrka i Uppsala (Upplands kyrkor 227.) 1997.
  • Erland Forsberg, "Kristus Konungen." Om ikonen i S:t Ansgars kyrka. (En hälsning till församlingarna i Ärkestiftet 71, 1985/86.)
  • Meddelanden från Sankt Ansgars stiftelse 2002.
  • Svenska orgelsällskapet: Orgelforum, nr 1, 2003. ISSN 0280-0047

Externa länkar redigera

Se även redigera