Sanjō Sanetomi

japansk politiker
Det här är en artikel om en person med japanskt personnamn; Sanjō är familjenamnet.

Sanjō Sanetomi (三条 実美), född 14 mars 1837 i Kyoto, död 18 februari 1891, var en japansk hovädling, statsman och furste.

Furst Sanjo Sanetomi

Sanjō Sanetomi var son till naidaijin (motsvarande lordsigillbevarare) Sanjō Sanetsumu[1] som var av en högättad hovadelsfamilj med sitt ursprung i huset Fujiwara.[2]. Han innehade flera hovämbeten, var en framstående förespråkare av sonno joi (budskapet att ära kejsaren och driva ut barbarerna) inom hovet.[1] År 1865 lyckades han tillsammans med Okubo Toshimichi skapa en hemlig överenskommelse med länen Satsuma, Choshu och Tosa mot Tokugawashogunatet, men flydde sedan till Choshu för att undvika huset Tokugawas hämnd.[2] När en statskupp utförts 1867 kunde han dock åter inneha höga ämbeten[1] och var under Meijirestaurationen 1868 en kontakt mellan kejsaren och reformanhängarna som tagit den politiska makten[2]. Sanjō blev 1871 daijo-daijin (rikskansler, ordförande i högsta regeringsrådet daijokan) fram till daijokans avskaffande 1885.[1] Under denna inföll bland annat straffexpeditionen till Formosa och Satsumaupproret, där han medlade mellan Satsuma och Choshu.[2] När daijokan ersattes med ett kabinettsystem 1885 blev han lordsigillbevarare, och efter Regeringen Kurodas gemensamma avgång var han dessutom ställföreträdande premiärminister.[1] Under sina sista år fortsatte han utöva stort förtroende som kejsarens förtrognaste politiska rådgivare.[2]

KällorRedigera