Öppna huvudmenyn

San Basilio al Foro di Augusto, även benämnd Santissima Annunziata,[1] var en kyrkobyggnad i Rom, helgad åt den helige Basileios, biskop och kyrkofader. Kyrkan var belägen på ruinerna av Mars Ultors tempelAugustus forum i Rione Monti.

San Basilio al Foro di Augusto
Kyrka
Den forna kyrkans portal.
Den forna kyrkans portal.
Land Italien Italien
Län Lazio
Ort Rom
Trossamfund Romersk-katolska kyrkan
Stift Roms stift
Plats Via di Tor de' Conti
Invigd 900-talet
Dekonsekrerad/Riven  
 - Riven 1926
San Basilio al Foro di Augusto (nummer 123 vid den röda pilen) på Giovanni Battista Nollis topografiska karta över Rom från år 1748. Övriga avbildade byggnader i urval: 89) Santi Quirico e Giulitta, 100) Palazzo Ghislieri, 103) Sant'Urbano a Campo Carleo och 121) Santa Maria in Campo Carleo.
San Basilio al Foro di Augusto (nummer 123 vid den röda pilen) på Giovanni Battista Nollis topografiska karta över Rom från år 1748.
Övriga avbildade byggnader i urval: 89) Santi Quirico e Giulitta, 100) Palazzo Ghislieri, 103) Sant'Urbano a Campo Carleo och 121) Santa Maria in Campo Carleo.

BakgrundRedigera

Augustus forum med Mars Ultors tempel uppfördes som tacksägelse för Octavianus och Marcus Antonius seger över Brutus och Cassius i slaget vid Filippi år 42 f.Kr.[2] Templet och forumet förstördes av en kraftig jordbävning på 800-talet.[3]

Kyrkans historiaRedigera

Kyrkan uppfördes av basilianermunkar på resterna av Mars Ultor-templets cella och fick namnet Sancti Basilii Scala Mortuorum; tillnamnet ”Scala Mortuorum”, dokumenterat i en bulla promulgerad av påve Agapetus II år 955, syftar på den trappa som ledde ner i kyrkans krypta, som utgjorde begravningsplats.[3][4][5] Under 1100-talet dokumenterades namnet Sancti Basilii Arcus Nervae, det vill säga Sankt Basilius vid Nervas båge. Benämningen Arcus Nervae kom att etymologiskt förvrängas till ”Arca Noe”, och kyrkan kom då under en tid att heta San Basilio ad Arca Noe.[3] Arcus Nervae kallades även Arco dei Pantani (av italienskans pantano, ”gungfly”, ”sankmark”), vilken fortfarande finns kvar. I detta område hade vatten en benägenhet att bli stillastående.[6]

År 1566 förlänade påve Pius V kyrkan och klostret åt dominikanernunnor, vilka lät restaurera kyrkan och helga den åt den bebådade Jungfru Maria – Santissima Annunziata. Under påve Urban VIII (1623–1644) dekorerades kyrkans interiör med stuckarbeten samt fresker av Marco Tullio Montagna och Cristoforo Casolani.[7]

Kyrkans bevarade portal hyser en lågrelief, vilken framställer Bebådelsen.[8] Ovanför det forna klostrets portal ses vittrade freskfragment; en fresk avbildar den helige Dominicus.

RivningRedigera

Under 1920- och 1930-talet genomförde den fascistiska regeringen under Mussolini genomgripande rivningar i centrala Rom, bland annat på Kejsarfora och Forum Romanum. Syftet var att demolera medeltida bebyggelse för att bringa lämningarna från kejsartidens Rom i dagen. I samband med detta tvingades nunnorna att lämna klostret, vilket tillsammans med kyrkan revs år 1926. Kyrkans högaltarmålningBebådelsen av Gaetano Lapis — kunde emellertid räddas. Nunnorna installerade sig i lokaler vid Piazza di San Martino ai Monti, där de medeltida tornen Torre dei Capocci och Torre dei Graziani står.[3][9]

Omnämningar i kyrkoförteckningarRedigera

Katalog År Benämning
Catalogo di Cencio Camerario 1192 sco. Basili[10]
Il catalogo Parigino cirka 1230 s. Basilius[11]
Il catalogo di Torino cirka 1320 Ecclesia sancti Basilii[12]

BilderRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Hülsen 1927, s. 208
  2. ^ Claridge 1998, s. 158
  3. ^ [a b c d] Lombardi 1998, s. 48
  4. ^ Armellini, Cecchelli & Tacchi Venturi 1942, s. 1263
  5. ^ Meneghini & Santangeli Valenzani 1996, s. 83
  6. ^ Carpaneto et al. 2001, s. 109
  7. ^ Lombardi 1998, s. 49
  8. ^ Armellini, Cecchelli & Tacchi Venturi 1942, s. 1251
  9. ^ Cassanelli 1995, s. 6
  10. ^ ”Il Catalogo di Cencio Camerario (1192)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/4.html#60. Läst 10 oktober 2019. 
  11. ^ ”Il catalogo Parigino (circa il 1230)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/5.html#350. Läst 10 oktober 2019. 
  12. ^ ”Il catalogo di Torino (circa il 1320)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/6.html#203. Läst 10 oktober 2019. 

Tryckta källorRedigera

Externa länkarRedigera