Samuil var tsar av det första bulgariska riket och härskade mellan 997-1014.[5] Mellan 977-997 var han general under tsar Roman.[6]

Samuil av Bulgarien
Monument to Samuil, Sofia 2015-06-30.jpg
Död1014
Prespa[1]
BegravdAgios Ahillios Basilica[2]
MedborgarskapFörsta bulgariska riket
SysselsättningRegent
Befattning
Tsar av Bulgaria (997–1014)
MakaAgatha, wife of Samuel[3]
BarnGavril Radomir[4]
Miroslava of Bulgaria (f. 901)
Katun of Bulgaria (f. 985)[4]
FöräldrarComita Nikola[4]
Ripsime[4]
Heraldiskt vapen
Tzar Samuil of Bulgaria coat of arms.jpg
Redigera Wikidata
Monument föreställande Samuil av Bulgarien i Skopje i Nordmakedonien

Under Samuils styre var Ohrid, Bulgariens huvudstad. Hans tid som tsar började 997 när han tog makten från sin företrädare tsar Roman.

Han var känd som en framgångsrik general och utvidgade framgångsrikt rikets territorium i alla riktningar. Snart härskade den bulgariske tsaren över nästan hela Balkanhalvön (delar av nuvarande Grekland och Thrakien var kvar under bysantinsk kontroll). 986 besegrade tsar Samuil den bysantinske kejsaren Basileios II:s armé från slagfältet vid Trojanov prochod och kejsaren vände sig österut för nya erövringar.

Efter segern mot Basileios II:s armé vid Trojanov prochod utvidgades riket medan ett inbördeskrig bröt ut i Bysantinska riket. Med hjälp av varjagiska trupper, som skickats av Basileios II allierade monarken Vladimir den store, kunde Basileios underkuva den upproriska adeln och slutligen möta tsar Samuils armé.

Den 29 juli 1014 vid Kleidion besegrade Basileios II tsar Samuils armé. Basileios II lär ha varit mycket grym och sägs ha stuckit ut ögonen på 14 000 tillfångatagna bulgariska soldater efter slaget och fick tilltalsnamnet Bulgaroktonos som betyder "bulgardödare". Samuil tog på sig skulden för nederlaget och dog den 6 oktober.

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  • Ostrogorsky G., Geschichte des Byzantinischen Staates, C.H.Beck'sche Verlagsbuchhandlung, München, 1963, ISBN 3-40601-414-3
  • Tsamakda V., The illustrated chronicle of Iohannies Skylitzes in Madrid, Alexandros Press, Leiden, 2002, ISBN 9-08064-762-4
  • Norwich J., Byzantium. The Apogee, Knopf, London, 1992, ISBN 0-39453-779-3
  • Степанос Таронеци-Асохик. Всеобщая история Степаноса Таронского – Асохика по прозванию, писателя XI столетия. Перевод с армянского и объяснения Н.Эминым., Москва, Типография Лазаревского института восточных языков. 1864. XVIII, стр. 335
  • Adontz, Nikoghayos. Samuel l'Armenien, Roi des Bulgares. Bruxelles, Palais des academies, 1938, Pp. 63.
  • Цанев Ст., Български хроники, Т. 1, София, 2006, ISBN 9-54491-619-9
  • Treadgold W., A History of the Byzantine State and Society, Stanford University Press, 1997, ISBN 0-80472-630-2
  • Fine J., The Early Mediaval Balkans, The University of Michigan Press, 1983, ISBN 0-472-10025-4
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

NoterRedigera

  1. ^ läs online, www.promacedonia.org.[källa från Wikidata]
  2. ^ hämtat från: bulgariskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  3. ^ The Peerage person-ID: p14545.htm#i145441, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  5. ^ Treadgold, Warren T. (1997-10) (på engelska). A History of the Byzantine State and Society. Stanford University Press. sid. 871. ISBN 978-0-8047-2630-6. https://books.google.com/books?id=nYbnr5XVbzUC&pg=PA522. Läst 15 juli 2021 
  6. ^ Kaldellis, Anthony (2017). Streams of gold, rivers of blood : the rise and fall of Byzantium, 955 A.D. to the First Crusade. sid. 82. ISBN 978-0-19-025322-6. OCLC 960030673. https://www.worldcat.org/oclc/960030673. Läst 15 juli 2021