Wikipedia

Samara Braga Lundberg

svensk konstnär

Samara Braga Lundberg, känd som Samara Braga, född 1947, är en svensk video-, laser- och VR-konstnär och författare.

Biografi redigera

Samara Braga Lundberg var tidigare brasiliansk medborgare. Hon är utbildad läkare och journalist och har studerat filosofi, religion och konst. Hon har bott i Frankrike, Libanon, Ryssland, Storbritannien, USA och Brasilien.

Efter militärregimen i Brasilien beslagtogs hennes pass 1978, och hon efterlämnade en man och dotter i Brasília. Hennes brasilianska familj splittrades för gott. Som statslös blev hon kvar i Sverige som politisk flykting och så småningom svensk medborgare.[1]

Konstnärskap redigera

Under 1980- och 1990-talet blev Samara Braga Lundberg känd för sin experimentella konst i ny teknik.[2] Dominerande teman var ”natur och fantasi” och ”laser för fred" i samarbete med professor Nils Abramson, KTH. [3] Hennes videokonst med egenskriven poesi och elektronisk musik av Ralph Lundsten visades i SVT och Nordic Channel.[4]

Samara Braga Lundberg var en av de första att arbeta med virtual reality-konst i Sverige i slutet av 1980-talet.[5] Under 1990-talet skapade hon flera uppmärksammade virtuella världar[6] för VR-kuben på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, där hon forskade i barnbildens övergång från 2D till 3D.[7]

Hon har även formgivit prisskulpturer till svenska opera- och vissångare. Priset "Cecilia" i brons tilldelades bland andra Kerstin Meyer och Christina Green-Sandvik.[8] Marja Entrich-stiftelsens skulptur i plexiglas som bombarderats med elektronkanonstråle på KTH tilldelades bland andra Bambi Elinsdotter Oskarsson.[9]

Verk i urval redigera

  • Natur och fantasi (80-tal). Årlig skulpturutställning. Även design av möbler som taklampor, soffbord och stolar skapade av rötter.
  • Plåster (1990-1999). Barn fick i uppdrag att utan vuxnas påverkan förmedla sina budskap till vuxna med bilder och texter. 45 skolor och cirka 10 000 elever i Stockholm deltog i det konstnärliga projektet. Resultatet blev en samfälld uppmaning till vuxna att lyssna på barnens budskap om miljö, krig och hungersnöd och även en inlaga mot mobbning och vädjan om solidaritet.[10] Barnens bilder låg till grund för ett barnbildmuseum på internet, konstturné och filmen Skuggornas härskare som visades i SVT och på utställningar.
  • Plexus (2000). Ett års utställning på Tekniska Museet i Stockholm.[11]
  • Förgiftad Gud – Bajkal (1992). Film om miljön vid Bajkalsjön och invånares kamp och forskares kamp att stänga en cellulosafabrik som förorenar en unik och känslig natur.·Samt filmen ”Mörkrets Hämnd” om konstnären Feliks Topolskis konst. Filmerna visades i Viksjö konsthall i samband med utställningen Konst utan gränser.[12]
  • Barnens moderna museum" , i samarbete med M. Ortman. Quicktime VR. Moderna museets alla rum fotograferades och de befintliga konstverken på väggarna byttes ut mot barnens bilder från ”Plåster”.
  • New Worlds Gate (90-tal). En barnbildplattform på internet och museum för barn där barnen yttrar sig med budskap till vuxna. Plattformen lanserades på Centrum för användarorienterad IT-design (CID) på KTH 1998. Lades ner när institutionen avvecklades.[13]
  • Genesis. En serie teaterpjäser i kuben på KTH med kroppsmålningar och skulpturala poser under 90-talet. Den berörde filosofiska tankeställningar som ’vad är livet’, ’vem är jag’ och ’vart leder oss utvecklingen’. Den första i serien utfördes i samarbete med kroppsmålningskonstnären André Avar
  • Blommornas värld. Utformning av några växthus hos ABA Blomtjänst under 80-talet. Ett av husen utformades som teater, där blommorna var publiken. Kunderna blev till skådespelare när dessa tog kaffepaus på en platå som scen. Halva scenen utrustades med bord och stolar medan den andra halvan var en fontän där barnen kunde plaska. En bred väggmålning upptog hela bakgrunden till scenen
  • Böteslappen (2009). Samara lanserade där begreppet ”Instantism”. Konstnären skulle skapa under ingivelsestunden utan förberedelser. Böteslappen blev en serie installationer på olika platse I Katrineholm där Samara Braga Lundberg satte böteslappar på objekt i stadsmiljön som avvek från normen, som en bil som höll på att tippa över en ramp eller en maskros på en välputsad gräsmatta. När bilen forslades bort ringade hon in hela kommunhuset Gröna Kulle med böteslappar och slog sig ned vid dess tröskel och mediterade i protest, för att på ett "satiriskt sätt belysa hur myndigheter ger sig på symptom istället för att ta tag i underliggande problem".[14] Begreppet fick inget genomslag.

Virtual Reality-världar i urval redigera

  • Childrens Worlds: (90-talet). Serie Virtual Reality-världar i samarbete mad barn för VR-kuben på KTH. Utvalda VR scener berättade en saga om Skuggornas härskare. Därifrån omvandlades de till 2D-film under samma titel. Filmen ”Skuggornas Härskare” visades några gånger på SVT 1999 och Tekniska museet år 2000.[15]
  • Flera Virtual Reality-världar (90-talet). för VR-kuben på KTH. Två av världarna skapades i samarbete med grupp KTH-studenter: ”Den fjärde dimensionen” om 4D och ”Den krökta dimensionen”, en resa genom ögat till hjärnan.
  • Schack och matt (1999). Virtual reality-värld för VR-kuben på KTH. Världen designades och pjäserna modellerades av Samara, i samarbete med Kungliga konsthögskolan. Kai-Mikael Jää-Aro programmerade världen. Besökarna kunde spela virtuell schack mot datorn och andra besökare och skapa egen virtuell musik. för första gången kunde skapa virtuell musik. Pjäserna tonsattes av Ralph Lundsten.
  • Och tiden stod stilla (2003). Virtual reality-värld I samarbete med SAAB. Den gestaltade Jesus och Maria sändande budskap till den Heliga Birgitta. Och visades på Klostermuseum i Vadstena i samband med Heliga Birgittas 700-årsjubileum.[16] VR-världen lades ner av Samara omedelbart efter jubileet. SAAB lånade Samaras modeller och design till att skapa en 3D-filmsekvens för fortsatt visning på museet som gestaltade Jesus budskap till Heliga Birgitta.

Laserskapande i urval redigera

Samara Braga har använt sig av laserkanoner för att skulptera i laser i samarbete med ingenjören Leif Källberg på KTH under 80-talet. Även använt laserskanning av sina skulpturer för överföring till digitala modeller.

  • Den krökta dimensionen. Videolandskap belyst med laser SVT2 1990.
  • Bortom våra sinnen. En laserinstallation med blommor i samarbete med Leif Kjellberg, KTH. Urval av blomverken blev till video som visades på SVT och Nordic Channel.1990.
  • Laser för fred. Flera installationer och filmer. 1991.
  • Konst utan gränser, och bortom våra sinnen, Viksjö konsthall: 1991. Skulpturer med laserinstallation.
  • Eko. Laserinstallation och kortfilm.
  • Skuggornas värld. Laserinstallation och gestaltning av dikter till en kortfilm under samma titel.

Kortfilmer i tv redigera

  • Resa genom evighetens nollpunkt (SVT, 1988)
  • I vårens tid (Nordic Channel, 1990)
  • På tröskeln till världar bortom våra sinnen (SVT och Nordic Channel, 1990)
  • Cosmic Composer (SVT, 1991)
  • Den krökta dimensionen (SVT, 1991)
  • Det spirar i ljusets famn (SVT, 1991)
  • Dröm (SVT, 1991)
  • Vildskog (SVT, 1991)
  • Drömmarnas land Sverige (Nordic Channel, 1991)
  • Förvandlingen (Nordic Channel, 1991)
  • Döden ringlar fram (Nordic Channel, 1991)
  • Vattenpölar öppnar dörrar till himmel (Nordic Channel, 1991)
  • Stjärnornas dans (Nordic Channel, 1991)
  • Skuggornas värld (Nordic Channel, 1991)
  • Det räcker! (Nordic Channel, 1991)
  • Skuggornas härskare (SVT, 1999)

Författarskap redigera

  • Skuggornas värld (1994)
  • Staketet (2021)
  • Tupik (2021)
  • Typen (2021)
  • Viskningar i stubbar (2021)
  • Regnbågen föll i en vattenpöl (2021)
  • Hjältarnas planet (2021)
  • Vakna! (2021)
  • Den färgade rymden (2021)
  • Ur tårar gryr regnbågar (2021)
  • Droppen Sirada (med Anna Fredriksson, 2021)
  • Höstfärgad ondska (2022)
  • Hånskratt: Höstfärgad ondska 2 (2022)
  • Om jag kunde släcka solen (Dikter, 2022)
  • Spillt blod torkar inte (2023)

Priser och utmärkelser redigera

  • Järfälla kommuns kulturstipendium (1982, 1989, 1991)

Referenser redigera

  1. ^ Karen Söderberg (4 maj 1990). ”"I Sverige tyglar man konsten"”. Dagens Nyheter. 
  2. ^ Christina Magnergård (19 november 1990). ”Hon skapar med alla sina sinnen”. Svenska Dagbladet. 
  3. ^ ”Samara gör skulpturer med hjälp av laserkanon”. Järfälla Tidning. 3 mars 1989. 
  4. ^ Hans Wolf (5 juni 1991). ”Stora pendelslag i Bragas filmpoesi”. Dagens Nyheter. 
  5. ^ ”Fritänkande konstnärer driver på tekniken”. Metro. 3 maj 2000. 
  6. ^ Magdalena Kvarning (9 november 1994). ”Välkommen till kosmos!”. Aftonbladet. 
  7. ^ ”Rymdsaga på gott och ont. Virtuell verklighet. Ungdomar skapar sina bilder av framtiden i KTH:s tekniklabb”. DN.SE. 15 april 1999. https://www.dn.se/arkiv/edn/rymdsaga-pa-gott-och-ont-virtuell-verklighet-ungdomar-skapar-sina-bilder-av-framtiden-i-kth-s/. Läst 3 april 2022. 
  8. ^ ”Operapris till Green-Sandvik”. Dagens Nyheter. 8 juli 1988. 
  9. ^ ”Namn och nytt”. Dagens Nyheter. 21 april 1993. 
  10. ^ Ingemar Unge (27 april 1997). ”Brokiga budskap”. Vi. 
  11. ^ ”I vilken verklighet skapar du din konst?”. Svenska Dagbladet. 9 mars 2000. 
  12. ^ Katrineholms-Kuriren (7 oktober 2008). ”Kosmopolitisk videokonstnär gör Katrineholm till sin bas”. Katrineholms-Kuriren. 
  13. ^ ”Barnbildsmuseum på Internet”. Metro. 27 maj 1998. 
  14. ^ ”Hon "bötfäller" kommunen”. Katrineholms-Kuriren. 20 maj 2009. 
  15. ^ Mette Wärn (Nr 3/1999). ”Skuggornas härskare som virtuell terapeut”. KTH-nytt. 
  16. ^ Anders Eklind (27 augusti 2003). ”Jesus in i 3D-världen genom skanner i Gävle”. Arbetarbladet. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Samara_Braga_Lundberg&oldid=54649020”