Sahara Marathon är ett solidaritetslopp i de västsahariska flyktinglägren i Algeriet som arrangerats sedan 2001. Förutom standard distansen på 42 km finns det möjlighet att springa/gå 5 km, 10 km och 21 km. Loppet syftar till att uppmärksamma de drygt 170 000 västsaharier som bott i flyktingläger i öknen sedan 1975, då grannlandet Marocko ockuperade stora delar av Västsahara. [1] Loppet arrangeras av ministeriet för sport, den spanska organisationen Sahara Marathon och volontärer från hela världen. Runt 500 personer deltar i loppet varje år.

LoppetRedigera

Loppet går mellan flyktinglägret El Aaiún och Smara och utgör en sträcka på 42 km. Var tredje kilometer finns vatten- och sportdrycksstationer. Under större delen av sträckan består underlaget av hårt packad sand men mot slutet av loppet springer löparna i 8 km på sanddynor. Loppet hålls sedan 2001 i samband med den västsahariska nationaldagen den 27 februari. Klimatet är varmt och torrt och det finns risk för sandstormar.

Svenska deltagareRedigera

De svenska solidaritetsorganisationerna Emmaus Stockholm och Afrikagrupperna har under flera år arrangerat resor till Sahara Marathon från Sverige där svenskar erbjuds åka ned för att delta i loppet, få större förståelse för situationen i flyktinglägren och lära sig mer om konflikten.

  • 2015 sprang rapparen Mårten Edh "Promoe" loppet.
  • 2017 och 2018 deltog den svenska boxaren Musse Hasselvall i loppet.
  • 2017 deltog de Socialdemokratiska riksdagsledamöterna Mathias Tegnér och Eva Lindh.[2]
  • 2017 deltog journalisten Olle Svalander. Ett halvår innan loppet ägde rum startade han en insamling till förmån för västsaharierna. Han sprang 42 maraton, ett för varje år som västsaharierna bott i flyktingläger, och samlade in pengar längs vägen. Han fick i hop ca 200 000 kronor som räckte till att bygga upp en datasal i en skola i flyktinglägren. [3]

VästsaharaRedigera

Västsahara, som tidigare var en spansk koloni, ockuperades av grannlandet Marocko 1975. När Marocko invaderade territoriet delades den västsahariska befolkningen, ungefär hälften av västsaharierna flydde undan kriget till öknen i södra Algeriet. De som stannade kvar i det ockuperade territoriet och stred mot marockanerna utsätts än i dag för diskriminering, kränkning av de mänskliga rättigheterna och de riskerar tortyr och fängelse om de öppet tar ställning för Västsaharas självständighet. I dag bor ca 170 000 västsaharier i flyktingläger i Algeriet och är beroende av humanitärt bistånd. [4]

Marockos ockupation strider mot folkrätten och Internationella domstolen i Haag. Västsahara är med på Förenta nationernas lista över icke-självstyrande områden som ska avkoloniseras och EU-domstolen har i fyra olika domar bekräftat att Marocko inte har någon suveränitet över territoriet. [5] Trots detta är det flera europeiska företag som har verksamhet på ockuperad mark genom avtal med Marocko. EU har fiske- och handelsavtal med Marocko där Västsahara ingår trots att det strider mot den egna EU-domstolen.

I det ockuperade Västsahara råder en total mediablockad. Varken internationella journalister eller organisationer kan ta sig in i landet, som av Marocko kallas "Marockos södra provinser".

ReferenserRedigera

  1. ^ http://www.usc.es/export9/sites/webinstitucional/gl/institutos/ceso/descargas/UNHCR_Tindouf-Total-In-Camp-Population_March-2018.pdf
  2. ^ http://emmausstockholm.se/pressreleaser/?media_type=pressrelease&view_id=1760887
  3. ^ http://emmausstockholm.se/pressreleaser/?media_type=pressrelease&view_id=2084980
  4. ^ http://www.usc.es/export9/sites/webinstitucional/gl/institutos/ceso/descargas/UNHCR_Tindouf-Total-In-Camp-Population_March-2018.pdf
  5. ^ https://www.wsrw.org/a105x4351

Externa länkarRedigera