Safirbukig smaragd

fågelart i Colombia
(Omdirigerad från Safirbukad kolibri)

Safirbukig smaragd[2] (Chrysuronia lilliae) är en akut utrotningshotadfågel i familjen kolibrier.[3] Den är endemisk för Colombia.[4]

Safirbukig smaragd
Status i världen: Starkt hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningSeglar- och kolibrifåglar
Apodiformes
FamiljKolibrier
Trochilidae
SläkteChrysuronia
ArtSafirbukig smaragd
C. lilliae
Vetenskapligt namn
§ Chrysuronia lilliae
AuktorStone, 1917
Utbredning
Synonymer
  • Safirbukad kolibri
  • Lepidopyga lilliae

Utseende och läten redigera

Safirbukig smaragd är en 9 cm lång, glänsade grön kolibri med glittrigt blå undersida. Näbben är medellång och nästan rak, med svart övre näbbhalva och röd undre. Stjärten är blåsvart och kliven. Honan har inte beskrivits. Hane safirstrupig smaragd kan vara mycket lik, men saknar blått på nedre delen av bröstet och buken. Enda kända lätet är ett kort och lätt läspande, skallrande ljud, snabbt upprepat fem till tio gånger: "klrr..klrr..klrr..klrr..klrr...".[1]

Utbredning och systematik redigera

Fågeln förekommer i kusttrakter i norra Colombia (departementen Atlántico, Magdalena och La Guajira).[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

 
Våtmarkerna i Ciénaga Grande de Santa Marta är en av artens två huvudfästen.

Släktestillhörighet redigera

Arten placeras traditionellt i släktet Lepidopyga, men genetiska studier[5] visar att arterna i släktet bildar en närbesläktad grupp tillsammans med några Amazilia- och Hylocharis-kolibrier samt bronsstjärtad smaragd (Chrysuronia oenone). Alla dessa placeras därför numera i ett och samma släkte, där Chrysuronia har prioritet.[4]

Levnadssätt redigera

Arten hittas i kustnära mangroveskogar, tillfälligt även i xerofila buskmarker.[6] Den verkar föredra skogar med Erythrina fusca när dessa blommar.[1] Andra tider på året frekventerar den mangroveträsk där den livnär sig bland annat på insekter.[1] Fågeln nyttjar även miljöer påverkade av människan och saltslätter intill mangroven.[7]

Status redigera

Arten är sällsynt och bara känd från ett fåtal områden.[1] IUCN kategoriserar arten som starkt hotad.[1] Beståndet uppskattas till mellan 285 och 440 vuxna individer.[1]

Namn redigera

Den amerikanske ornitologen Witmer Stone som beskrev arten 1917 gav den det vetenskapliga namnet lilliae för att hedra sin fru Lillie Stone.[8]

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e f g] Birdlife International 2020 Chrysuronia lilliae . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 11 december 2021.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
  4. ^ [a b] Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi :  10.14344/IOC.ML.10.2.
  5. ^ McGuire, J.A., C.C. Witt, J.V. Remsen, Jr., A. Corl, D.L. Rabosky, D.L. Altshuler, and R. Dudley (2014), Molecular Phylogenetics and the Diversification of Hummingbirds, Current Biology 24, 910-916.
  6. ^ Schuchmann, K.L., Boesman, P. och Sharpe, C.J. 2015. Sapphire-bellied Hummingbird (Lepidopyga lilliae). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. och de Juana, E. (red.), Handbook of the Birds of the World Alive, Lynx Edicions, Barcelona.
  7. ^ González Brun., P.C. 2007. Evaluación del estatus poblacional del Colibrí Cienaguero (Lepidopyga lilliae) en el sector central del Vía Parque Nacional Natural Isla Salamanca, departamento del Magdalena, Colombia. Hämtas från http://www.proaves.org/wp-content/uploads/2007/10/EVALUACION_DEL_ESTATUS_POBLACIONAL_DEL_COLIBRI_CIENAGUERO.pdf.
  8. ^ James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4

Externa länkar redigera