Saab 32 Lansen

ett svenskt stridsflygplan

Saab 32 Lansen är grundkonstruktionen för ett antal stridsflygplan konstruerade av Svenska Aeroplan Aktiebolaget på beställning av Kungliga Flygförvaltningen.[1]

Saab 32 Lansen
Lansen 1.JPG
J 32B (SWAFHF) i märkt i Jämtlands flygflottiljs (F 4) numrering (2012).
Beskrivning
TypGrundtyp: Allvädersstridsflygplan
Undertyper: Attack, Spaning, Jakt
Besättning2 (Pilot, Navigatör)
Första flygning3 november 1952
I aktiv tjänst1955–1997
VersionerSe versioner
UrsprungSverige Sverige
TillverkareSvenska Aeroplan Aktiebolaget
Antal tillverkade450
Data
Längd14,94 meter
Spännvidd13,0 meter
Höjd4,65 meter
Vingyta37,4 m²
Tomvikt7 438 kg (A 32A)
8 077 kg (J 32B)
7 520 kg (S 32C)
Max. startvikt13 600 kg (A 32A)
13 500 kg (J 32B)
12 500 kg (S 32C)
Motor(er)RM 5A2 (A 32 och S 32) eller RM 6A (J 32)
Dragkraft34 kN, 46 kN med ebk (RM 5A2)
47,8 kN, 63,7 kN med ebk (RM 6A)
Prestanda
Max. hastighet1 125 km/h (Mach 0,91)
Räckvidd med
max. bränsle
925 km (A 32 och S 32)
1 000 km (J 32)
Transporträckvidd1 850 km
Max. flyghöjd15 000 meter
Stigförmåga60 m/s
Lastförmåga
Lastförmåga3 000 kg (A 32A)
2 500 kg (J 32B)
Beväpning
BeväpningA 32: klicka för bestyckning
S 32: klicka för bestyckning
J 32: klicka för bestyckning
Ritning
SAAB J 32 Lansen - 3D drawing.svg

Planet konstruerades med allväderskapacitet (allväder betyder att planet kan utföra uppdrag även under mörker och i moln) och för att kunna fungera som attackflygplan, spaningsplan och jaktflygplan i separata versioner genom att ha förebyggande aspekter för dessa roller.[1] Nospartiet var mycket stort vilket gav utrymme för en avancerad spanings- eller siktesradar, samt kanon- eller kamerabestyckning. Vingarna var stora och hade en svepningsgrad som gav egenskaper passande för både attack- och jaktuppdrag. Planet var även försedd med tvåsitsig kabin vilket delade upp jobbuppgifterna på två personer. En var pilot och skötte flygning och beväpning, medan den andre var navigatör och radarobservatör.[2]

Anledningen att grundkonstruktionen skulle användas till de olika rollerna var för att det planerades att ersätta de propellerdrivna flygplanen B 18 (attack)[3], S 18 (spaning)[4] och J 30 (senare J 33) (nattjakt).[5] Saab 32 Lansen kom att produceras i tre versioner följande dessa roller och var det Svenska Flygvapnets första flygplan med allväderskapacitet.

  • Se A 32 för attackversionen.
  • Se S 32 för spaningsversionen.
  • Se J 32 för jaktversionen.

HistorikRedigera

ProjekteringRedigera

År 1948 började Saab med ingenjören Artur Bråsjö som konstruktionschef utveckla ett nytt flygplan som skulle ersätta både B 18, J 21A, A 21R och J 30.

Det var klart från början att det nya flygplanet skulle ha en reaktionsmotor men vilken konfiguration planet skulle ha var upp till debatt. Flera olika konfigurationer kom att prövas i vindtunnel men tillslut beslöt man sig för ett konventionellt enmotorigt pilvingat flygplan med radomnos och luftintagen i kinderna under projektnamnet R-1150 (R för Reamotor).

Planets konfiguration kom att likna många andra flygplansprojekt från tiden; till exempel: Hawker Hunter, Folland Gnat, Supermarine Swift och Grumman F-11 Tiger.

Information om pilvingar hade SAAB ursprungligen fått från Nazityska dokument från krigsåren, vilka hade förvärvats av Frid Wänström, chef över beräkningsavdelningen på SAAB, via Schweiz 1945. Tyska ingenjörer från Messerschmitt fick även anställning hos SAAB under denna period efter kriget vilka lär ha hjälp med att förstå dokumenten.[6][7] (Dock inte ingenjör doktor Hermann Behrbohm som från 1951 kom att ingå i Saabs kärna i teamet runt Saab 32 Lansen, Saab 35 Draken och kommande flygplanstyper. Däremot kände Behrbohm till bakgrunden till dokumentationen vilket ökade dess värde vid användningen av dem till Saab 32 Lansen och Saab 35 Draken (tester med deltavingar).)[8]

Som motor hade man sig från början tänkt att flygplanet skulle drivas av den svenskkonstruerade jetmotorn STAL Dovern, men av tid- och kostnadsskäl valde man i slutändan istället den betydligt mer utprovade brittiska Rolls-Royce Avon Mk 21. Sverige kom att köpa in ett 50-tal originalmotorer men fick även licens på egentillverkning vilket skulle skötas av Flygmotor i Trollhättan. Brittiska motorer betecknades RM5AE (England), medan Svenska kallades RM5A1 och A2. RM5A2 var en vidareutveckling av A1 med större utlopp för med kraft.

SAAB 202Redigera

Den 8 oktober 1949 meddelade Flygförvaltningen att R-1150 fått typbeteckningen Flygplan 32 och gav SAAB tummen upp för att påbörja produktionsritningar.[9]

För att testa vingformen modifierades en Saab 91 Safir med en nerskalad pilvinge av Saab 32. Samma metod hade tidigare använts för att testa vingformen på Saab 29 Tunnan och man koma att återanvända samma Safirindivid för Lansenvingen som man använde för Tunnans vingar. Denna individ, Saab 201, blev då ombenämnd till Saab 202.

Huvudartikel: Saab 201

PrototypernaRedigera

Den första prototypen 32-1 var färdig 1952 och flög för första gången den 3 november 1952 med Bengt Olow som testpilot.[10] Denna saknade efterbrännkammare (ebk) och beväpning.[10]

Trots att den första prototypen tog till luften redan i november 1952 tog det mer än ett år innan den andra prototypen flög. Den andra prototypen, 32-2, flög den 15 december 1953 och saknade beväpning men var försedd med ebk.[10]

Den första beväpnade prototypen var 32-3 och denna flög för första gången den 15 april 1954.[10]

Efter 32-3 byggde man prototypen 32-4 vilken kom att byggas utifrån serieritningar.[10]

Efter dessa 4 prototyper var flygplanstypen redo för produktion och 1955 bytte SAAB från att bygga J 29 Tunnan till A 32 Lansen.

OlyckorRedigera

 
Två A 32:or kolliderade i luften utanför Landsort under en övning 1963 varvid samtliga tre ombordvarande omkom.

Under åren 1955–1960 levererades totalt 447 flygplan till det Svenska flygvapnet.[11] En tredjedel förstördes under 25 års tjänst i olyckor varvid 100 besättningsmän omkom (samt 7 civila i Vikbo).[12] Olyckorna berodde på tekniska fel i flygplanen, som var tekniskt omogna för flygtjänst, samt piloternas bristfälliga utbildning i flygning i mörker och dåligt väder.

Vid haveriet i Vikbo 1960 sköt flygförare Uno Magnusson ut sig ur sin attackversion tillhörande Västgöta flygflottilj och det nu herrelösa flygplanet kraschade in i ett boningshus och dödade alla sju som vistades i huset.[12] Haveriet visade sig bero på ett fel som uppstod då en extra bränsletank var monterad och vilket redan lett till att jaktversionen inte fick flygas med extratanken. De ersättningsdelar som skulle avhjälpt felet hade inte monterats trots att de fanns tillgängliga.[12] Olyckans verkliga orsaker undanhölls allmänheten av Flygvapnets pressdetalj och eftersom offren i Vikbo var civila räknades de inte in i Flygvapnets officiella olycksstatistik.[12]

LuftmätningarRedigera

Efter Tjernobylkatastrofen utförde Lansen luftmätningar åt Statens strålskyddsinstitut (SSI).

Veteranflygföreningen hittade av en slump utrustning som tillvaratagits utan order/tillstånd när Målflygdivisionens J 32 avvecklades, och monterade den på två av sina individer (32542-23 och 32620-20). Dessa baserades på Skaraborgs flygflottilj (F 7) i Såtenäs i Västergötland och användes 2010 för att mäta halten av vulkanaska i luften.[13] Mätningarna skedde med instrument i form av tuber på vingarnas undersida för att se om datorberäkningarna av askföroreningarna stämde. Uppdraget kom från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).[14][15]

VersionerRedigera

SAAB 32ARedigera

Version med Rolls-Royce Avon Mk 21 (RM5A) motor och nosutrymme med hydrauliska mynningar för akanbestycking.

  • A 32A: Allvädersattackflygplan. Bestyckning bestod av fyra fasta 20 mm automatkanon m/49, flygbomber, attackraketer, samt sjömålsrobot Rb 04]. Totalt tillverkades 287 individer (S/N 32001-32287) under åren 1955–1957, och togs ur tjänst år 1978. Totalt avskrevs 98 individer efter haverier.[16]
Huvudartikel: A 32
 
A 32A med diverse attacklaster.
 
A 32A: Notera utformningen av EBK.
 
A 32A: Notera profilen av EBK.
 
A 32A: Notera de hydrauliska kanonmynningarna.

SAAB 32BRedigera

Version med Rolls-Royce Avon Mk 47 (RM6A) motor och nosutrymme med öppna mynningar för akanbestycking.

Huvudartikel: J 32
  • A 32B: Allvädersattackflygplan. 1956 förslagen attackvariant av Saab 32B, samt 1965 förslagen modifiering av existerande J 32B. Förslogs ha störutrustning mot zonrör bland annat. Kom ej att byggas.[18]
Huvudartikel: A 32
  • J 32D: Allvädersmåldragare. Sex J 32B individer (S/N 32545, 32548, 32603, 32606, 32610 och 32615) modifierade till målbogserare 1972. Modifieringen bestod enbart av ny yttre last i form av diverse måldragarlaster. De tjänstgjorde vid Målflygdivisionen (MFD) fram till 1997. Typsuffix D står för Dragare. Användes sedan för luftmätningar åt Statens strålskyddsinstitut (SSI).[17]
Huvudartikel: J 32
  • J 32E: Allvädersstörflygplan. Tolv J 32B individer (S/N 32507, 32510, 32512, 32515, 32529, 32541, 32543, 32569, 32571, 32592, 32607 och 32612) modifierade till störflygplan 1972. Användes för att öva flygvapnets piloter att fungera i en störd miljö. Tjänstgjorde fram till 1999 då de ersattes av Sk 37E Viggen.[17] J 32E hade intern och extern störutrustning vilka styrdes av operatören i baksits.[19] Typsuffix E står för Elektronik. Sista året (1999) drevs de sista J 32E av FMV Prov, eftersom Sk 37E inte kom i drift innan slutet av 1999.[källa behövs]
Huvudartikel: J 32
  • J 32S/J 16: Snöröjare. Fyra J 32B modifierade vid F 21 i Luleå år 1969 till snöröjare där man genom värmen från motorn smälte snö. Vingar och fenor plockades bort och en hytt tillfördes uppe på flygkroppen. Där utblåset tidigare varit monterades ett fyrkantigt rör, som ledde ner utblåsluften mot marken så att snön smälte. Typen användes och testades på F 21 fram till 1971. På grund av problem med svetsfogarna i utblåsröret, dålig verkan samt hög bränsleförbrukning valde man då att skrota dem. Typens "beteckning" är ganska enkel att förstå då "S" i J 32S står för Snö och J 16 helt enkelt symboliserar en halv J 32, då man tog bort stora delar av konstruktionen.[källa behövs]
 
J 32B: Notera utformningen av efterbrännkammaren.
 
J 32B: Notera de öppna kanonmynningarna.
 
J 32D: Måldragarversionen. Försedd med "dayglo" (day-glow) delaker i rött.
 
J 32E: Störversion för elektronisk krigsövning. Notera diverse antenner.

SAAB 32CRedigera

Version med Rolls-Royce Avon Mk 21 (RM5A) motor och nosutrymme för kamerabestyckning.

  • S 32C: Allvädersspaningsflygplan. Bestyckning utgjordes av diverse spaningskameror, samt fotobomber. Huvuduppgiften var havsövervakning med radar och fotospaning i mörker (för fotospaning i dagsljus användes S 29). Totalt tillverkades 45 individer (S/N 32901-32945) under åren 1958–1959, och togs ur tjänst 1978. Totalt avskrevs 14 individer efter haverier. Av spaningsversionen finns enbart två individer bevarade, 32917 vid Flygvapenmuseum i Linköping, och 32940 vid F11 Museum i Nyköping. Individen vid F11 Museum har återställts till utställningsskick, genom delar från tre olika individer, vilka har använts till brandövning och som skjutmål.[20]
Huvudartikel: S 32
 
S 32C med kamerautrymmet öppet.
 
S 32C: Noterna kamerautbuktningarna.

SAAB 32DRedigera

Version med Rolls-Royce Avon Mk 60 (RM6C) motor och nosutrymme med öppna mynningar för akanbestycking.[18]

Huvudartikel: A 32
 
Flygmotor RM6C som planerades att användas i A 32D.
 
Flygmotor RM6C från en annan vinkel. Notera dess storlek.

SAAB 32URedigera

Version med en Rolls-Royce Avon RA.19R motor, tunnare vingar och roderytor, vingsvepning 40° (från 35°) samt eleverande stabilisator.[21]

  • J 32U: Allvädersjaktflygplan. Alternativ till J 32B från 1954 benämnd J 32U (U för Utveckling?).[22] Överljudsvariant (1235 km/h+) med Rolls-Royce Avon RA.19R motor[22] om 5669 kp (55,6 kN) med efterbrännkammare.[23] Mer aerodynamisk än J 32B för att flygplanet skulle kunna kontrolleras i överljudshastighet. Smalare fena och vingar, samt en "all flying tail", det vill säga att hela stabilisatorn sitter på en tiltpunkt och agerar höjdroder.[22] 6% smalare vingar med 40 graders svepning (från 35 på J 32B).[22] Stödmotor av rakettyp föreslogs även.[22]Fanns kvar som alternativ till 1958 som en framtida ersättare för J 32B men på grund av ett politiskt beslut skrotades projektet. Projektet skrotades då man ansåg att man skulle kunna bruka J 32B i 8 år till och därefter ersätta den med en variant av Draken (vilket blev J 35F).[22]
Huvudartikel: J 32
 
J 32U-liknande profil med en "all flying tail".

SAAB 1160Redigera

Ensitsig mindre variant av Saab 32 Lansen utan radar.[9]

  • J 32AD: Dagsjaktflygplan. 1953-förslag till en ersättare av J 29 Tunnan. Enkelsitsigt lättviktsvariant av Lansen för dagsjakt under projektnamnet J 32AD (D för Dag)..[21][22] Saknade radar och skulle varit beväpnad med fyra stycken 20 mm automatkanoner och en 30 mm automatkanon[21][22] (Troligen en 30 mm Hispano HSS 825 då Sverige hade planer på att köpa dessa innan man anskaffade 30 mm akan m/55 i och med J 34-köpet.)[24][25]. Raketer och robotar var även planerade som vapenalternativ.[21][22]Kom aldrig att byggas utan istället valde man att köpa in Hawker Hunter.[22]
Huvudartikel: J 32

SummeringRedigera

Totalt serietillverkades 450 individer av Saab 32 av de olika varianterna. J 32D, J 32E och J 32S/J 16, var modifierade flygplan från B-versionen.[källa behövs]

Typ Variant Antal Tjänstetid Typ Basering
32A 32-1 1 1952–19?? Provflygplan Saab, FC
32-2 1 1953–19?? Provflygplan Saab, FC
32-3 1 1953–19?? Provflygplan Saab, FC
32-4 1 1954–19?? Provflygplan Saab, FC
A 32A 287 1955–1978 Allvädersattackflygplan F 6, F 7, F 14, F 15, F 17
32B J 32B 118 1958–1973 Allvädersjaktflygplan F 1, F 4, F 12, F 21, MFD
A 32B Allvädersattackflygplan
J 32D 6 1972–1997 Allvädersmålflygplan MFD
J 32E 12 1972–1999 Allvädersstörflygplan F 3, MFD, FC
J 32S/J 16 4 1969-1971 Snöröjare F 21
32C S 32C 45 1958–1978 Allvädersspaningsflygplan F 11
32D A 32D Allvädersattackflygplan
32U J 32U Allvädersjaktflygplan
R-1160 J 32AD Dagjaktflygplan

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Flygförvaltningen; materielavdelningen serie E I, diverse buntar av dokument 1948-1951. Specifikt Volym 1 och 3.
  2. ^ Stridsberg, Sven (2015). Flyghistorisk revy, 32 Lansen. sid. 105: S 32C spanings-Lansen 
  3. ^ Stridsberg, Sven (2015). Flyghistorisk revy, 32 Lansen. sid. 7: S 32C spanings-Lansen 
  4. ^ Stridsberg, Sven (2015). Flyghistorisk revy, 32 Lansen. sid. 90: S 32C spanings-Lansen 
  5. ^ Hässlöbladet. Nummer 1 2001. sid. 15: ”Nattjakten går in i jetåldern” 
  6. ^ Radinger, Willy; Schick, Walter (1991). Messerschmitt Geheimeprojekte. ISBN 3-925505-14-8 
  7. ^ Försvarets forskningsanstalt 1945-1974; avdelning 1, expeditionen, F2 volym 1: Handlingar rörande raketer och torpeder.
  8. ^ Margareta Behrbohm, svärdotter
  9. ^ [a b] Stridsberg, Sven (2015). Flyghistorisk revy, 32 Lansen. sid. 7-14 
  10. ^ [a b c d e] Stridsberg, Sven (2015). Flyghistorisk revy, 32 Lansen. sid. 35-45 
  11. ^ Nationalencyklopedin. "Tolfte bandet". Bokförlaget Bra Böcker. 1996. ISBN 91-7024-621-1 
  12. ^ [a b c d] ”Haveriet”. Fokus (tidskrift). http://www.fokus.se/2010/10/haveriet/. Läst 18 januari 2015. 
  13. ^ Alpman, Marie (6 maj 2010). ”Askprovtagning görs med Lansen”. Ny Teknik. Arkiverad från originalet den 7 maj 2010. https://web.archive.org/web/20100507090841/http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/flygplan/article774145.ece. Läst 2 september 2010. 
  14. ^ Söderström, Anders (3 maj 2010). ”F7 ska mäta askhalten i luften”. Nya Lidköpings-Tidningen. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418110943/http://nlt.se/startsidan/lidkoping/1.810839-f7-ska-mata-askhalten-i-luften. Läst 19 december 2011. 
  15. ^ Alpman, Marie (6 maj 2010). ”Titta, Lansen flyger än!”. Ny Teknik. Arkiverad från originalet den 9 maj 2010. https://web.archive.org/web/20100509200016/http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/flygplan/article774801.ece. Läst 11 maj 2010. 
  16. ^ Widfeldt, Hall (2005), s. 61
  17. ^ [a b c] Widfeldt, Hall (2005), s. 104
  18. ^ [a b c d e f g] Stridsberg, Sven (2015). Flyghistorisk revy, 32 Lansen. sid. 187 
  19. ^ ”Avioniksystem J32E”. www.aef.se. https://www.aef.se/Avionik/Notiser/J32E_Avionik_Notis_2.htm. Läst 1 november 2018. 
  20. ^ Widfeldt, Hall (2005), s. 127
  21. ^ [a b c d] Stridsberg, Sven (2015). Flyghistorisk revy, 32 Lansen. sid. 105-106 
  22. ^ [a b c d e f g h i j] ”SAAB 32 Lansen - an overview”. Urban's blog. http://u-fr.blogspot.com/2011/12/saab-lansen.html. Läst 18/9-2020. 
  23. ^ ”1.6 SPECIAL MODIFICATIONS / UNBUILT VARIANTS”. Airvectors. http://www.airvectors.net/avhunt_1.html. Läst 18/9-2020. 
  24. ^ Historik och kartläggning av vapenmateriel för flygplan av Nils Thorsson. sid. 21 
  25. ^ Flygförvaltningen; projektering av J 29D Alt 2.

Trycka källorRedigera

  • Widfeldt, Bo; Hall, Åke (2005). Svenskt militärflyg: Svenska militära flygplan och helikoptrar 1911–2005. Nässjö: Air Historic Research AB. Libris länk. ISBN 91-975467-1-2 
  • Stridsberg, Sven (2015). Flyghistorisk revy, 32 Lansen. Svensk flyghistorisk förening 
  • Kontakt 86, Flygmotorer. Kontaktgruppen för flyghistorisk forskning. 1988 

WebbkällorRedigera

Externa länkarRedigera