Öppna huvudmenyn

Sankt Johanneskyrkan är en kyrkobyggnad som sedan 1996 förvaltas av Göteborgs kyrkliga stadsmission. Den ligger i stadsdelen Stigberget i Göteborgs kommun.

S:t Johanneskyrkan
Kyrka
S:t Johanneskyrkan i Göteborg, februari 2007.
S:t Johanneskyrkan i Göteborg, februari 2007.
Land Sverige Sverige
Län Västra Götaland
Ort Göteborg
Trossamfund Svenska kyrkan
Arkitekt Johan August Westerberg
Stil Nygotik
Material Rött tegel
Invigd 1866
Bebyggelse-
registret
21300000019730
Xylografi 1865
Xylografi 1865

Innehåll

HistoriaRedigera

Oscar Ekman tog initiativet, då han den 1 oktober 1862 - som en födelsedagsgåva till domprosten Peter Wieselgren - överlämnade grundplåten till en kyrka, som skulle ställas till domprostens förfogande för andlig verksamhet i Masthugget. Folket där hade ingen kyrka att besöka. Domkyrkans platser var abonnerade och Carl Johans kyrka tillhörde en annan församling. Kyrkan var tänkt för hamnens och sjöfartens arbetare och en grundläggande bestämmelse var från början, att kyrkan skulle ha fria bänkrum, där både fattig och rik skulle ha lika rätt. Kyrkan uppfördes i Majornas 5:te rote på Stigbergets norra sluttning. Det första sammanträdet med stiftarna hölls i det Carlgrenska skolhuset vid StigbergstorgetGustav Adolfsdagen, den 6 november 1862, då en byggnadskommitté tillsattes. Vid invigningen den 8 juli 1866 talade Wieselgren över Konungaboken 8: 22—53 och slutade sitt tal med orden: "Måtte det skarpa tveäggade svärdet här få gå igenom många själar, så att Herren må få skapa nya människor, som kunna lova och prisa Honom!"

Efter Wieselgrens död uppstod önskemål om gudstjänster och själavård för sjömän från Sverige, Norge, Danmark och Finland, vilket ledde till att Sankt Johanneskyrkan 1878 blev en sjömanskyrka.[1] Göteborgs sjömanshus startades 1753, och från 1854 höll man till i fastigheten Stigbergsliden 8.[2] Den blev därför en "fri" kyrka utan territoriell församling, utan pastorsexpedition, utan medlemskap och ekonomiskt oberoende av den kyrkliga förvaltningen. Detta medförde att man i Sankt Johannes mötte en friare och mera okonventionell förkunnelse än i den traditionella västsvenska kyrkligheten.

FörsamlingskyrkaRedigera

Samtidigt som Johanneskyrkan tjänade som sjömanskyrka, var den också från 1883 (genom den nya territorialindelningen) församlingskyrka i den folkrika Masthuggs församling ända tills Oscar Fredriks kyrka invigdes 1893. Masthuggsförsamlingen hade 26 763 invånare år 1890.[3] År 1898 anlades en ny trappa upp till kyrkan, till en kostnad av 1 158 kronor.[4]

PionjärverksamhetRedigera

Många initiativ kom under åren från Sankt Johannes: 1904 den första ungdomsföreningen i kyrklig regi, 1914 Sankt Johanneskyrkans ungdomskrets, med särskild tonvikt på arbetet bland sjöfolket, från 1930-talet medverkade skolungdom och studenter i gudstjänster och andakter. På slutet av 1940-talet växte bibelstudieverksamhet fram och kyrkan var även pionjär för de första kyrkospelen i Göteborg.

Stiftelsen Sjömanskyrkan och Göteborgs kyrkliga stadsmissionRedigera

År 1975 gick Sankt Johanneskyrkan och Sjömansgården samman och bildade Stiftelsen Sjömanskyrkan i Göteborg. Kyrkan överläts 1985 av stiftelsen till Göteborgs kyrkliga samfällighet. Den hyrdes därefter ut till olika kristna församlingar i Göteborg och användes exempelvis av Masthuggets skolor för terminsavslutningar vid jul. Sedan 1996 hör kyrkan till Göteborgs kyrkliga stadsmission och är därmed en av mycket få kyrkor byggda av Svenska kyrkan, som övertagits av en privat organisation.

KyrkobyggnadenRedigera

Kyrkan, som de första åren även gick under namnet Masthuggskyrka[5], är uppförd i rött tegel i nygotisk stil. Den uppfördes 1866 under ledning av byggmästare August Krüger efter ritningar utförda av Johan August Westerberg.[6] Den har ett utbyggt, femsidigt kor, tvärhus och en tornbyggnad vid det nordvästra hörnet, som ursprungligen var försedd med gjutjärnsdetaljer. Interiören har en öppen takstol med läktare på tre sidor.

InventarierRedigera

Utsikten från S:t Johanneskyrkan mot Masthuggskajen och Göta älv


ReferenserRedigera

  1. ^ Göteborgs kyrkliga stadsmission (2007). Johanneskyrkans historia: Arkiverad 28 september 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ Göteborgs sjömanshus 1753-1953, Bengt Wallerius, utgiven av direktionen för Sjömanshuset i Göteborg 1953 s. 39
  3. ^ Göteborg i Nordisk familjebok (första upplagans supplement, 1899)
  4. ^ Statistisk Årsbok för Göteborg, [Första årgången 1900], Komitén för Göteborgs stads kommunalstatistik 1902, s. 216
  5. ^ Plan af Göteborg, [Göteborg : beskrifningar öfver staden och dess närmaste omgifningar, red. Octavia Carlén, Oscar L Lamms Förlag, Stockholm 1869]
  6. ^ Vår svenska kyrka: Göteborgs stift, huvudred. Elis Malmeström & Eric Nilsson, Kulturhistoriska Förlaget, Göteborg 1950 s. 107
  • ”Malmeström, Torsten: S:t Johanneskyrkan”. Göteborg förr och nu : Göteborgs hembygdsförbunds skriftserie. Göteborg: Göteborgs hembygdsförbund. 1976. sid. 167-171. Libris 3684043 
  • Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg : 1619-1982. Göteborg förr och nu, 0348-2189 ; 17. Göteborg: Göteborgs hembygdsförbund. 1982. sid. 58, 175. Libris 504662 
  • Pehrsson, Per (1926). Majornas kyrkokrönika. Stockholm: Diakonistyrelsen. sid. 236ff. Libris 1341803 
  • Wideen, Harald (1964). Vilken kyrka är din?. Lilla Göteborgsserien, 99-0146311-4 ; 3. Göteborg: Göteborgs information. sid. 15. Libris 1533820 
  • Zelm van Eldik, Jop van; Larsson, Evabritt (2016). Andliga rum : religiösa byggnader i Göteborg. Karlstad: Votum. sid. 174-175. Libris 19131152. ISBN 9789187283871 

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera