Södermanlands runinskrifter 265
Runinskrift Sö 265 är en runsten i Högsta, Österhaninge socken och Haninge kommun på Södertörn.
| Södermanlands runinskrifter 265 | |
| Runristning (runsten) | |
 Sö 265, runstenen i Högsta by.
| |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Södermanland |
| Län | Stockholm |
| Kommun | Haninge |
| Socken | Österhaninge |
| Plats | Högsta |
| Koordinater | 59°08′37″N 18°12′23″Ö / 59.14369°N 18.20645°Ö |
| Kulturmärkning | |
| Fornlämning | |
| - FMIS beteckn | Österhaninge 348:1 |
| Tillkomsttid | Vikingatid: V |
| Signum | Sö 265 |
| Runristare | Åsbjörn (A) |
| Stil | Fågelperspektiv: Fp |
| Information från FMIS samt Samnordisk runtextdatabas. | |
Stenen redigera
Stenen står på den plats där den påträffades i mitten av 1800-talet, i en åkerslänt strax söder om gårdens huvudbyggnad och strax nära ån. Man kan anta att den varit en brosten som stått intill en forntida broanläggning över ån på sprickdalens botten. En stenkista efter ett förmodat brofäste har hittats helt nära i åkerleran.[1]
Inskriften redigera
Runsvenska: ka-i . raisti . stain : at : osur: sun : sin : auk : at : ulf
Nusvenska: (Gåse) reste stenen efter Assur, sin son, och efter Ulf.
Ornamentiken redigera
Bildmotivet är enkelt med en glosögd runorm vars svans och hals korsar varandra i bildytans nedre del, ovanför är ett flätat kors. Ormens nos har liknande nosflikar som Sö 266 i grannbyn Sanda, varmed ristaren torde vara densamme, nämligen Asbjörn. Runorna är ovanligt stora och tydliga.
Se även redigera
Källor redigera
- Runqvist, Harry: Runinskrifter i Haninge, Haninge Hembygdsgille, 1987.
Noter redigera
- ^ Roger Wikell, Bro till evigheten, kap: En hane gal för hedningarna - om kristna runstenar och broar i Haninge, Stockholms läns museum, 2009, ISBN 91 87006 44 8