Södermanlands hembygdsförbund

Södermanlands hembygdsförbund bildades 1931. Vid Sörmlandsstämman i Malmköping i juni 1930 beslutades på initiativ av landshövding Gustav Sederholm att bilda ett hembygdsförbund. Till förste ordförande valdes just landshövdingen G Sederholm. Konstituering av den första styrelsen och det egentliga grundandet av hembygdsförbundet var den 31 okt 1931 i samband med Föreläsningsförbundets årsmöte i Nyköping. I samband med detta upplöstes Södermanlands museiförbund och de där tidigare anslutna föreningarna; Södermanlands Länsmuseum, Södermanlands fornminnesförening, Eskilstuna Stadsmuseum, Östra Södermanlands kulturhistoriska förening varit anslutna. De anslöt sig omgående till det nybildade hembygdsförbundet.

1962 bildades Södermanlands Hembygds- och museiförbund. 1976 bildades stiftelsen Sörmlands museum och Södermanlands hembygdsförbund.

1934 anställdes Ivan Schnell i hembygdsförbundet, han är hittills den som varit årsbokens redaktör under längst period. I Sörmlandsbygden 2011 skriver Per Berg om Schnell och hans omfattande arbetsinsatser för den sörmländska kulturhistorien.

Hembygdsförbundet bestod 2010 av 66 hembygdsföreningar med närmare 21 000 medlemmar.[1] 2019 hade man 67 medlemsföreningar med ungefär 18 500 medlemmar.

Förbundet gav, t.o.m. 2017, ut årsboken Sörmlandsbygden tillsammans med Sörmlands museum.

Medlemstidningen DymlingenRedigera

Dymlingen är Södermanlands hembygdsförbunds medlemstidning. Den gavs ut första gången 1989 och ersatte då medlemsbladet Gripen. Gripen visade sig vara upptaget, så för att få ett ISSN-nummer fick man hitta på ett nytt, unikt namn. En dymling är en sorts trä-plugg som har till uppgift att hålla samman hela byggnader. En klok person kom därför på idén att döpa publikationen som skulle hålla Södermanlands hembygdsrörelse [2] samman till Dymlingen, och så blev det.

Dymlingen kommer ut med fyra nummer varje år. Nummer två innehåller medlemsföreningarnas aktiviteter öppna för allmänheten och presenterar kring 300 aktiviteter varje sommar, förutom alla de öppna caféer och museer. Förbundets hemsida[2] formulerar tidningens roll i rörelsen:"Dymlingen är Södermanlands hembygdsförbunds medlemstidning. Den innehåller historia, information och inspiration och har till uppgift att hålla samman den sörmländska hembygdsrörelsen på samma sätt som en riktigt dymling gör." Innehållet är en blandning av inspiration, information och kulturhistoria. Sedan flera år finns tidningarna publicerade på hemsidan. I regel omfattas den av 12 eller 16 sidor och har en upplaga på 1600 exemplar.

Knut Dymling Kersti Åström skapade redan 1989 Knut Dymling som blivit en symbol för tidningen. Han dyker upp i alla möjliga former i tidningen. 2018 skapades han av Håkan Carlsson i tredimensionell form och blev en gåva till Sörmlands museum [3] vid invigningen av det nya museet. Symbolen för att vi borde hålla samman, såväl ideella som professionella professionella kulturarvsarbetare i Sörmlands län.

KällorRedigera

  • Sörmlandsbygden 1982

ReferenserRedigera

  1. ^ Sörmlands Hembygdsförbunds webbplats Arkiverad 3 mars 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ https://www.hembygd.se/admin/sodermanland/edit/page/9988

Externa länkarRedigera