Russofobi eller rysskräck, avser motvilja mot Ryssland och ryssar och russofob en person, som hyser skräck och avsky för Ryssland och ryssar.[1][2]
.jpg)
Ordet russofobi är belagt i svenskan sedan 1836.[3] Motsättningarna mellan Ryssland och Sverige hade grundlagts i de många krig som utkämpats länderna emellan fram till 1809.[4]
Ordet har fått ett uppsving under 2000-talet under Vladimir Putins styre, då företrädare för Ryssland hävdat att Sverige, Finland, Polen och de baltiska staterna präglas av russofobi.[5] Negativa åsikter i olika europeiska länder har bland annat kopplats samman med Rysslands ageranden i politiska och militära konflikter, på senare tid i och kring Syrien, Ukraina och andra före detta sovjetiska delrepubliker.[6][7] Den demokratiska tillbakagången i Ryssland – vad gäller mänskliga rättigheter och politisk pluralism – har också bidragit till sämre relationer mellan Ryssland och medlemsstater i EU.[8]
Källor redigera
- ^ Russofob i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)
- ^ Svenska Akademiens ordbok: russofobi
- ^ Aftonbladet 5 mars 1836, sid. 2.
- ^ Mats Knutson (29 oktober 2022). ”Rysskräck” (på svenska). SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/rysskrack-en-rod-trad-i-den-svenska-historien. Läst 22 januari 2022.
- ^ Veckans nyord: russofobi Arkiverad 23 februari 2019 hämtat från the Wayback Machine. Språktidningen 9 juni 2014
- ^ Norberg, Erik (1 oktober 2016). ”"Rysskräcken sitter långt inne i svenskarnas hjärnor" - Nyheter (Ekot)”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/artikel/6531767. Läst 10 april 2021.
- ^ Knutson, Mats (22 januari 2022). ”Krönika: Rysskräck – en röd tråd i den svenska historien”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/rysskrack-en-rod-trad-i-den-svenska-historien. Läst 22 januari 2022.
- ^ ”Ryssland hotar kapa banden till EU – Haavisto till S:t Petersburg på måndag”. svenska.yle.fi. 12 februari 2021. https://svenska.yle.fi/artikel/2021/02/12/ryssland-hotar-kapa-banden-till-eu-haavisto-till-st-petersburg-pa-mandag. Läst 10 april 2021.