 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2015-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Rysk-ortodoxa kyrkan (ryska: Русская православная церковь/Russkaja pravoslavnaja tserkov) är den största av de ortodoxa kyrkorna. Rysk-ortodoxa kyrkan under Moskvapatriarkatet[förvirrande] har över 150 miljoner medlemmar och har kommit att starkt förknippas med rysk kultur och historia. Efter kommunismens fall har kyrkan upplevt en renässans och inofficiellt återfått mycket av statusen som rysk statskyrka.
 Rysk-ortodoxa kyrkan Русская православная церковь Russkaja pravoslavnaja tserkov | |
 | |
| Grundare | Vladimir I av Kiev (988) |
|---|---|
| Säte |  Moskva,  Ryssland |
| Officiella språk | Kyrkslaviska |
| Övrigt | Patriarkː Kirill av Moskva Självständighetː 1589 Erkäntː 1589 Anhängareː 150 000 000 världen över (2011)[1] |
Kyrkans högsta överhuvud bär titeln patriark av Moskva och hela Ryssland. Kirill av Moskva valdes 2009 till denna befattning.
Benämningen rysk-ortodox är flertydig, och kan utöver tillhörighet till Moskvapatriarkatet betyda att församlingen eller kyrkan följer rysk gudstjänsttradition och/eller att man har historiska band till Ryssland. En kyrka som i hög grad förvaltar ryskt arv är Ortodoxa kyrkan i Amerika. Två kyrkorganisationer med ryskt ursprung, som historiskt hört till annat patriarkat än Moskva men nu är återförenade dit, om än under specialregler, är Ryska utlandskyrkan och Rysk-ortodoxa ärkestiftet i Västeuropa.
HistoriaRedigera
Förkunnare tillhörande den bysantinska kyrkan nådde tidigt det som idag är Ryssland. Den förste kände fursten i Kievriket som blev döpt och antog kristendomen var Vladimir I. Dennes dop 988 har även kommit att räknas som kyrkans stiftelse.
Kyrkan hade sitt centrum i Kiev, fram till den mongoliska invasionen 1240. Senare fick den en ny blomstringstid med centrum i Moskva-området. Betydelsefulla personligheter under denna tid var den helige Sergej av Radonesj (död 1392) och ikonmålaren Andrej Rubljov.
Rysk-ortodoxa kyrkan blev 1448 i praktiken självständig från Konstantinopels ekumeniska patriarkat och blev 1589 officiellt erkänd som ett eget patriarkat genom en tomos[förklaring behövs] av den ekumeniske patriarken Jeremias II av Konstantinopel.
Under andra hälften av 1600-talet genomförde patriarken Nikon omfattande reformer av gudstjänstordningen, som fick gammaltroende att lämna den rysk-ortodoxa kyrkan och bilda sina egna kyrkor.
Kyrkan knöts efter hand tätt till tsarväldet och var fram till 1917 rysk statskyrka. Efter den ryska revolutionen skildes kyrka och stat och en marxistiskt motiverad ateism blev statens officiella ideologi. Från 1922–1923 inledde staten en omfattande förföljelse av kristna och tusentals präster, munkar och nunnor avrättades eller omkom i arbetsläger. Kyrkan fråntogs all egendom och många kyrkor revs eller kom att användas för andra ändamål. Ryska utlandskyrkan grundades på 1920-talet som en reaktion på den rysk-ortodoxa kyrkans samarbete med Sovjetstaten och försonades först 2007 med huvudkyrkan, efter Sovjetunionens fall.
Från 1980-talet och framåt har kyrkan återfått mycket av sin egendom. Man har även lyckats återfå mycket av sin tidigare religiösa särställning, något som ibland lett till diskriminering och begränsning av andra trossamfunds religionsutövning.
Kyrkan är indelad i territoriella församlingar (приход), som grupperas i stift (епархия), som leds av en biskop, och ärkestift (метрополия), som leds av en metropolit. Grupperingen är under 2010-talet stadd i förändring genom att tidigare stift (till ytan motsvarande en oblast) görs om till ärkestift och delas upp i två eller flera stift, vilket inträffade i Novgorod 2011, Sankt Petersburg 2013, Karelen 2013, Murmansk 2013 och Pskov 2014.
Den ortodoxa kyrkans Moskvapatriarkat bröt 2018 med patriarkatet i Konstantinopel efter att den ortodoxa kyrkan i Ukraina beviljats självständighet. Den ortodoxa kyrkan i Ukraina hade hört till Moskvapatriarkatet de senaste 300 åren.
BilderRedigera
Vasilijkatedralen i Moskva, Ryssland.
Kronstadts havskatedral i Kronstadt, Ryssland.
Uppståndelsekyrkan i Sankt Petersburg, Ryssland.
![Sofiakatedralen i Novgorods kreml är den äldsta bevarade kyrkobyggnaden i Storryssland.[1]](//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ae/NG_sopehienkathedrale1.JPG/150px-NG_sopehienkathedrale1.JPG)
Sofiakatedralen i Novgorods kreml är den äldsta bevarade kyrkobyggnaden i Storryssland.[2]
Rysk-ortodoxa kyrkans patriark Kirill av Moskva.
Rysk-ortodoxa kyrkans indelning i stift och ärkestift den 1 januari 2015. Europeiska delen.
![Sofiakatedralen i Novgorods kreml är den äldsta bevarade kyrkobyggnaden i Storryssland.[1]](/wiki/Fil:NG_sopehienkathedrale1.JPG)
.png)
Se ävenRedigera
- Ortodoxa kyrkan (generellt)
LitteraturRedigera
- Schmemann, Serge, foto: Gerd Ludwig (2009). ”Anden över Ryssland : den rysk-ortodoxa kyrkan reser sig igen efter att ha tvingats under jorden i 75 år”. National geographic (nr. 4): sid. 82-101.
KällorRedigera
- ^ Русская церковь объединяет свыше 150 млн. верующих в более чем 60 странах - митрополит Иларион Interfax.ru 2 mars 2011
- ^ Melton, Gordon J. 2014. Faiths Across Time: 5,000 Years of Religious History. Santa Barbara, CA: ABC-CLIO. ISBN 9781610690263. s. 685.
Externa länkarRedigera
Wikimedia Commons har media som rör Rysk-ortodoxa kyrkan.- Officiell webbplats (engelska)
