För Caprimulgus ruwenzorii, se ruwenzorinattskärra

Bergnattskärra[2] (Caprimulgus poliocephalus) är en huvudsakligen afrikansk fågel i familjen nattskärror.[3][4]

Bergnattskärra
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningNattskärrfåglar
Caprimulgiformes
FamiljNattskärror
Caprimulgidae
SläkteCaprimulgus
ArtBergnattskärra
C. poliocephalus
Vetenskapligt namn
§ Caprimulgus poliocephalus
AuktorRüppell, 1840
Synonymer
Etiopisk nattskärra

Utseende och läte redigera

Bergnattskärran är en rätt mörk nattskärra med en kroppslängd på 23 centimeter. Fjäderdräkten är fläckad i svart, chokladbrunt och gulbrunt. Hanen har vita fläckar på de fyra största handpennorna och de yttre stjärtpennorna är också vita. Honan är mer beige på handpennorna och har mindre vitt på stjärten. Lätet är ett nasalt ank-ank-ank följt av en ljus vissling, piiiyu-pirrr, den första stavelsen sjunkande och sen stigande, den andra darrande och sjunkande.[5]

Utbredning och systematik redigera

Bergnattskärra delas in i fyra arter med följande utbredning:[3]

  • Caprimulgus poliocephalus poliocephalus – Etiopien till norra Tanzania, även sydvästra Saudiarabien och möjligen även i västra Jemen varifrån ett fynd gjorts[6]
  • Caprimulgus poliocephalus ruwenzorii – sydvästra Uganda och östra Demokratiska republiken Kongo
  • Caprimulgus poliocephalus guttifer – Tanzania, Malawi och Zambia
  • Caprimulgus poliocephalus koesteri – centrala Angola

Underarten koesteri inkluderas ofta i nominatformen. Underarterna ruwenzorii och guttifer urskildes tidigare som den egna arten "ruwenzorinattskärra" (C. ruwenzorii).

Levnadssätt redigera

Arten förekommer mellan 1000 och 3350 meter över havet,[1] huvudsakligen i skog, men även i trädplantage, skogsnära jordbruksområden och i beskogade urbana områden. Som andra nattskärror är den nattlevande och lever av nattfjärila och andra stora insekter.[5]

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som lokalt vanlig i hela utbredningsområdet.[7][8]

Noter redigera

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Caprimulgus poliocephalus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.1). doi : 10.14344/IOC.ML.8.1.
  4. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2022. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2022 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
  5. ^ [a b] Nigel Redman; Terry Stevenson; John Fanshawe (2016). Birds of the Horn of Africa: Ethiopia, Eritrea, Djibouti, Somalia and Socotra. Bloomsbury Publishing. sid. 224. ISBN 978-1-4081-2580-9. https://books.google.com/books?id=OYSE0bFjlzYC&pg=PA224 
  6. ^ Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 134. ISBN 978-84-941892-9-6 
  7. ^ Cleere, N. 2010. Nightjars, Potoos, Frogmouths, Oilbird and Owlet-Nightjars of the World. WILDGuides, Old Basing.
  8. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Sargatal, J. 1999. Handbook of the Birds of the World, vol. 5: Barn-owls to Hummingbirds. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

Externa länkar redigera