Öppna huvudmenyn

Rumskulla socken i Småland ingick i Sevede härad (före 1891 även en del i Ydre härad), ingår sedan 1971 i Vimmerby kommun i Kalmar län och motsvarar från 2016 Rumskulla distrikt.

Rumskulla socken
Socken
Rumskulla kyrka ext1.jpg
LandSverige
LandskapSmåland
HäradSevede härad
KommunVimmerby kommun
Bildadmedeltiden
Area166 kvadratkilometer
Karta
Rumskulla sockens läge i Kalmar län.
Red pog.svg
Rumskulla sockens läge
i Kalmar län.
Koordinater57°40′32″N 15°35′28″E / 57.67555556°N 15.59111111°Ö / 57.67555556; 15.59111111
Koder, länkar
Sockenkod0859
Namn (SOFI)lista
Kulturnavlänk
GeoNames-id8126649 (tryck "pil" för karta)
Redigera Wikidata

Socknens areal är 165,59 kvadratkilometer, varav land 160,43.[1] År 2000 fanns här 572 invånare[2]. Tätorten Rumskulla med sockenkyrkan Rumskulla kyrka ligger i socknen.

Innehåll

Administrativ historikRedigera

Rumskulla socken har medeltida ursprung.

1890 överfördes Rumskulla skate från Ydre härad och Östergötlands län till Sevede härad och Kalmar län. Rumskulla skate bestod av 18 mantal i Bockemåla, Gibberyd, Gnöst, Gränshult, Gränsved, Hamra, Häggarp, Kulla Nedre, Målebo, Norrhult, Sjöbo, Skuru, Snararp, Torsmåla, Tveta, Tyresbo, Viggesbo, Österhult samt fem utjordar.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Rumskulla församling och för de borgerliga frågorna till Rumskulla landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Sevede landskommun och uppgick 1971 i Vimmerby kommun.[2]

1 januari 2016 inrättades distriktet Rumskulla, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört samma fögderier och domsagor som Sevede härad. De indelta soldaterna tillhörde Kalmar regemente, Aspelands kompani och Första livgrenadjärregementet, Ydre kompani.[3]

Geografi och naturRedigera

Rumskulla socken ligger väster om Vimmerby kring Stångåns källflöden med Silverån i sydväst. Socknen är en höglänt kuperad sjörik skogsbygd med bebyggelsen koncentrerad till höjderna. Socknen har länets högsta höjder som når 292 meter över havet.[4][5][1]År 1931 hade socknen 1224 hektar åker samt 12918 hektar skogsmark.[6] De största insjöarna är Mossjön som delas med Pelarne socken och Hjorten.

I socknens norra del ligger Norra Kvills nationalpark, som grundades 1927. Ösjöfors pappersbruk i nordväst lades ner 1930. Vid byn Norra Kvill ligger Rumskullaeken (Kvills naturreservat), som är Europas, största kända ek. Filmerna om Emil i Lönneberga spelades till stor del in vid en gård i Gibberyd 3 km nordväst om kyrkbyn.

Sätesgårdar var Ventzelholms bruk,[7][8], Rumskulla säteri[9] och Viggesbo herrgård.[10][11]

I Hylta fanns det förr ett gästgiveri.[12][13]

Geografisk avgränsning etcRedigera

Socknen gränsar i nordväst mot Svinhults socken, i sydväst mot Ingatorps socken och Hässleby socken, i söder mot Pelarne socken och i nordost och öster mot Södra Vi socken

Rumskulla sockens västligaste punkt ligger i Silverån mellan sjön Börlingen och Gnöstasjön, vilka båda utgör utvidgningar av ån. Punkten är ett "tresockenmöte" mellan Rumskulla, Ingatorps samt Svinhults socken. Den utgör därmed tillika ett "trelänsmöte" Kalmar - Jönköpings - Östergötlands län. I nordväst avgränsas socknen av Svinhults socken på en sträcka av cirka 15 km mellan Silverån och Stångån. Cirka 2 km uppströms Ydrehammar möts (mitt i ån) Rumskulla, Svinhult och Södra Vi socknar. Rumskulla socken avgränsas därefter i norr och nordost av Södra Vi socken.

I den nyss beskrivna norra delen av socknen ligger bland annat byarna Snararp, Almsåkra och Grönsved, samtliga väster om Stångån. Mellan ån och gränsen mot Södra Vi ligger bl.a. ovan nämnda Norra Kvills nationalpark. Parkens nordgräns utgör samtidigt sockengräns mot Södra Vi. I detta område ligger även gårdarna Norra- och Södra Kvill. Rumskullaeken ligger strax sydväst om den förstnämnda gården. Kvillsområdet avgränsas i söder av Ventzelholm och Rumskulla fritidsby, invid sjön Vimmern (140 m ö.h.).

I sydväst avgränsas Rumskulla socken av Ingatorps socken (Eksjö kommun, Jönköpings län) på en sträcka av cirka 7 km. Gränsen följer helt Silverån. Mitt i Silverån ligger ett "tresockenmöte" Rumskulla-Ingatorp-Hässleby. Härifrån följer gränsen mellan Rumskulla och Hässleby socken (Mariannelund Eksjö kommun) ån vidare nedströms cirka 8 km fram till Göreda bro på vilken riksväg 40 passerar Silverån. Här ligger Rumskulla sockens sydligaste punkt, vilken tillika utgör "tresockenmöte" Rumskulla-Hässleby-Pelarne.

Pelarne socken avgränsar Rumskulla i söder. Gränsen korsar bl.a. Mossjön (195 m ö.h.). Denna södra del av Rumskulla socken genomkorsas av riksväg 40 (sträckningen Vimmerby-Mariannelund-Eksjö). I närheten av riksvägen ligger bl.a. byarna Rökulla, Isfall, Björksnäs samt Tjurstorp. Vid Göreda bro går vägen mot Rumskulla samhälle norrut från riksväg 40. Avståndet till kyrkbyn från riksvägen är cirka 6 km.

I Stångån strax uppströms Iskälleberget (i Pelarne) ligger "tresockenmötet" Rumskulla-Pelarne-Södra Vi. Nära gränsen mellan Rumskulla och Södra Vi ligger Solbacka med träindustri.[14]

FornlämningarRedigera

Kända från socknen är gravrösen från bronsåldern och gravar från järnåldern.[4][5][15][16]

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningen ökade från 1 249 1810 till 1 990 1870 varefter den minskade stadigt till 588 1990.[17]

NamnetRedigera

Namnet (1320 Rumskullum) kommer från kyrkbyn. Förleden är rum, 'öppen plats'. Efterleden är plural av kulle.[18]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Rumskulla socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ Adm historik för Rumskulla socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  4. ^ [a b] Sjögren, Otto (1931). Sverige geografisk beskrivning del 2 Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9939 
  5. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  6. ^ Nordisk familjebok, upplaga 3, band 15, 1931
  7. ^ Venzelholm i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  8. ^ Wenzelholm i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  9. ^ Rumskulla i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  10. ^ Viggesbo i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  11. ^ Rumskulla i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  12. ^ Hylta i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  13. ^ Rumskulla i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  14. ^ Terrängkartan
  15. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Rumskulla socken
  16. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Rumskulla socken Sockenutbredning erhålls på kartan genom att i Kartinställningar kryssa för Socken
  17. ^ Folkmängd 1810-1890 Rumskulla i Kalmar län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 6/8 2016)
  18. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 

Vidare läsningRedigera

  • Sveriges bebyggelse : statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Kalmar län, del 1 Hermes 1957 libris
  • Dusén, Carolus Oscar; De paroecia Rumskulla, Uppsala, 1842, på latin, LIBRIS-id 2002560
  • Fogelberg, Torbjörn; Wentzelholms glasbruk i Rumskulla 1826-1897, Kalmar, 1969, BURK, Bibliotekstjänst AB
  • Haak, Victor; Innan sägnerna dö - beskrivning över en sagorik trakt i norra Smålands utkant - Rumskulla socken, Vimmerby tidning, Vimmerby, 1965, LIBRIS-id 805138
  • Karlsson, Axel; En torparpojkes minnen - dikt och verklighet från Rumskullabygden, Vimmerby, 1981, LIBRIS-id 3302757
  • Schröder, Johan Henrik (1791-1857); De paroecia Rumskulla dissertatio topographica, avhandling, Uppsala, 1842, LIBRIS-id 3038031
  • Smith, Anna (1845-1919); Anteckningar om Rumskulla - från Anna Durlings uppväxtår i Wiggesbo 1845-1876, redigerade och kommenterade av Claes Henckel, Wiggesbo förlag, Vimmerby, 2006, ISBN 91-631-8600-4

Externa länkarRedigera