Rostblodbi
Rostblodbi (Sphecodes ferruginatus)[1][2] är en biart som beskrevs av Hagens 1882. Den ingår i släktet blodbin och familjen vägbin.[3][4][5] Arten är reproducerande i Sverige.[5] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3]
| Rostblodbi | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Egentliga insekter Insecta |
| Ordning | Steklar Hymenoptera |
| Överfamilj | Bin Apoidea |
| Familj | Vägbin Halictidae |
| Släkte | Blodbin Sphecodes |
| Art | Rostblodbi Sphecodes ferruginatus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Sphecodes ferruginatus | |
| Auktor | Hagens, 1882 |
 | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Beskrivning redigera
Som de flesta blodbin har arten mörkt huvud och mellankropp, samt en delvis röd bakkropp.[6] Hanen har mörka skenben och fötter. Kroppslängden är 6 till 8 mm.[7]
Ekologi redigera
Habitatet omfattar ängar, soliga sluttningar[7], utkanterna av hedar och gles lövskog, gärna på kalkstensgrund[6]. Flygtiden sträcker sig från vår till sensommar; hanarna kommer dock inte fram förrän sent i juni.[8] Arten besöker blommande växter som vildmorot, fingerörter och fänkål.[6]
Fortplantning redigera
Likt alla blodbin är honan boparasit; hon bygger inga egna bon, utan lägger sina ägg i bon av smalbina brunsmalbi (Lasioglossum fulvicorne), Lasioglossum laticeps, lersmalbi (Lasioglossum pauxillum), svartsmalbi (Lasioglossum fratellum) och skogssmalbi (Lasioglossum rufitarse).[8] I samband med äggläggningen dödar honan värdägget eller -larven, så hennes avkomma ostört kan leva på det insamlade matförrådet[9].
Utbredning redigera
Utbredningsområdet omfattar Europa från Brittiska öarna österut, och från Turkiet i sydost till Skandinavien upp till 66º N i norr.[8] I Sverige finns den över större delen av Götaland (med undantag av Skåne och Bohuslän), Svealand samt i Norrland främst i den östra delen.[10] I Finland har arten främst observerats i de södra och sydöstra delarna av landet.[11]
Källor redigera
- ^ (2008) , manuscript, World Bee Checklist Project - update 2008-09
- ^ (2006) , database, Apoidea Database, Fauna Europaea
- ^ [a b] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A., Nieukerken E. van, Zarucchi J., Penev L. (red.) (2017). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2017 Annual Checklist.” (på engelska). Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2017/search/all/key/sphecodes+ferruginatus/match/1. Läst 31 maj 2017.
- ^ ITIS Bees: World Bee Checklist. Ruggiero M. (project leader), Ascher J. et al., 2009-09-28
- ^ [a b] Dyntaxa Sphecodes ferruginatus
- ^ [a b c] G W Allen (2016). ”Sphecodes ferruginatus von Hagens,1882” (på engelska). Bees Wasps & Ants Recording Society. http://www.bwars.com/bee/halictidae/sphecodes-ferruginatus. Läst 2 juli 2017.
- ^ [a b] ”Sphecodes ferruginatus” (på ryska). Пчёлы Беларуси (Vitrysslands bin). https://apoidea-g2n.jimdo.com/halictidae/sphecodes-ferruginatus/. Läst 25 juni 2017.
- ^ [a b c] Pauly A. (19 september 2016). ”Sphecodes ferruginatus Hagens 1882” (på franska). Atlas Hymenoptera. Université de Mons. http://www.atlashymenoptera.net/pagetaxon.asp?tx_id=440. Läst 31 maj 2017.
- ^ ”Blut- bzw. Buckelbienen - Sphecodes” (på tyska). Tier und Natur. http://www.wildbienen.de/eb-sphec.htm. Läst 1 juli 2020.
- ^ ”Rostblodbi Sphecodes ferruginatus”. Artdatabanken. 2020. https://artfakta.artdatabanken.se/taxon/103167. Läst 1 juli 2020.
- ^ Juho Paukkunen (2019). ”rostblodbi (Sphecodes ferruginatus)”. Finlands artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204857. Läst 1 juli 2020.
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Rostblodbi.
