Öppna huvudmenyn

Namnet Ros har bland annat burits av en svensk släkt vars äldste kände stamfar var född i Munktorps socken, idag Köpings kommun och där en gren blivit adlad.

Släktenn äldste kände medlem, Anders Ros var född 1737 i Munktorps socken, Västmanlands län. Han blev bruksdirektör vid Voxna bruk i i Gävleborgs län och dog i Leksands socken 1799.[1] Hans son Lars Fredrik Ros (1777–1848) var bosatt i Leksand och blev där 1829 kronofogde i Nedansiljans fögderi.[2]

För de fem sönerna till Lars Fredrik Ros föreligger ytterligare uppgifter om två: Anders Ros, som blev landshövding och generaldirektör, och som adlades,[1] samt Gustaf Benjamin Ros, som ärvde faderns egendomar i Leksand och i sin tur blev far till riksdagsmannen Gustaf Ros.[2][3] Ett partiellt släktträd blir således:

  • Anders Ros (1737–1799), bruksdirektör
    • Lars Fredrik Ros (1777–1848), kronofogde i Leksand
      • Anders Emanuel Ros (1806–1887), adlad Ros, ämbetsman och politiker
      • Gustaf Benjamin Ros (1809–1880), kapten, lantbrukare
      • Ytterligare 3 söner

Den adliga grenen av släktenRedigera

Den adliga grenen av släkten utgår från generaldirektören Anders Ros, som adlades 1 december 1858 med oförändrat namn och som introducerad 1859 på svenska riddarhuset som ätt nummer 2331. Adlandet skedde i enlighet med § 37 i Regeringsformen 1809, så att endast ättens huvudman är adlig.[1] I denna släkt är endast huvudmannen adlig.[4]

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c] Ros nr 2331, på Adelsvapen-Wiki. Återger upplysningar från Gustaf Elgenstierna: Den introducerade svenska adelns ättartavlor (1925–1936).
  2. ^ [a b] Tarras Blom: Övermo gård, Edshult, Korsnäsgården : om en särpräglad miljö i Leksandsbygden. Leksands hembygdsförening, 1974.
  3. ^ Ros, Johan Gustaf i Vem är det, 1925
  4. ^ Adel. ätten Ros, N:o 2331 i Gabriel Anrep: Svenska adelns ättar-taflor (1858–1864).