Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen

(Omdirigerad från Romstadgan)

Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen (ofta bara Romstadgan) är grunddokumentet för bildandet av Internationella brottmålsdomstolen (ICC). Romstadgan antogs under en konferens i Rom den 17 juli 1998 och började gälla 1 juli 2002. I stadgan fastställs bland annat domstolens funktioner, jurisdiktion och organisation.

Romstadgan
ICC member states.svg
Stater som undertecknat stadgan
Typmultiilateralt avtal
Signerades17 september 1998
PlatsRom, Italien
Trädde i kraft1 juli 2002

Sverige ratificerade stadgan 2001.[1] I och med det är Sverige skyldigt att utlämna alla personer - även svenska medborgare - som blir åtalade vid domstolen.

JurisdiktionRedigera

Romstadgan definierar fyra internationella brott där Internationella brottmålsdomstolen har rätt att lagföra enskilda personer:

Den 21 juni 2021 väntas en kommitté ledd av människorättsadvokaten Philippe Sands lägga ett förslag om att ekocid, storskalig miljöförstörelse, ska göras till ett brott i Romstadgan.[4][5]

UndertecknareRedigera

I november 2019 har 123 stater undertecknat och ratifierat stadgan. Bland dessa finns alla länder i Sydamerika, nästan alla i Europa, hälften av alla afrikanska stater och majoriteten av staterna i Oceanien. Ytterligare 31 stater har skrivit under men inte ratifierat.

Sverige undertecknade stadgan den 7 oktober 1998 och ratificerade den 2001. Sverige förklarade samtidigt att Justitiedepartementet är den kanal för domstolens framställningar som avses i stadgan.[1]

Sudan, Israel, USA och Ryssland har meddelat att de inte längre vill ratifiera. Tidigare amerikanske presidenten Bill Clinton undertecknade för USA:s räkning stadgan under sin sista månad som president. Under George W. Bushs presidentskap återkallades undertecknandet.[6] Det råder delade meningar om detta kan ske ensidigt och i så fall vilken betydelse detta kan ha. I alla händelser har USA aldrig ratificerat stadgan varför USA inte är bundet så återkallandet får ses endast som en klar markering utan direkt juridisk betydelse. Hade USA ratificerat stadgan så hade USA vara tvingade att stänga alla sina fångläger - varav Guantánamobasen är den mest beryktade - runt om i världen omedelbart. USA har dessutom träffat ett antal bilaterala avtal med andra stater i vilka avtalats att amerikanska medborgare inte kan lagföras i annat land än USA.[7]

FotnoterRedigera

Externa länkarRedigera

FNRedigera

AndraRedigera