Romersk-katolska kyrkan i Kroatien
Romersk-katolska kyrkan i Kroatien (kroatiska: Rimokatolička crkva u Hrvatskoj) är en del av den världsomspännande Romersk-katolska kyrkan under andlig ledning av påven och kurian i Rom. Kyrkans huvudsäte ligger i stadsdelen Kaptol i Zagreb. Även om det formellt inte görs någon åtskillnad mellan landets ärkebiskopar så är Zagrebs ärkebiskop och metropolit, ledare av Zagrebs kyrkoprovins och ärkestift, de facto den romersk-katolska kyrkans överhuvud i Kroatien. Sedan 2003 är kardinalen Josip Bozanić ärkebiskop av Zagreb.
| Romersk-katolska kyrkan i Kroatien Rimokatolička crkva u Hrvatskoj | |
 Heliga stolens heraldiska vapen. | |
| Typ | Kristet samfund |
|---|---|
| Säte | Kaptol |
| Plats |  Zagreb |
| Betjänad region |  Kroatien |
| Medlemmar | 3 697 143 (2011)[1] |
| Officiella språk | Kroatiska |
| Nyckelpersoner | Ärkebiskop Josip Bozanić |
| Huvudorgan | Kroatiska biskopskonferensen |
| Moderorganisation | Romersk-katolska kyrkan |
| Webbplats | www.hbk.hr |
Romersk-katolska kyrkan är Kroatiens största trossamfund och i folkräkningen år 2011 uppgav 3 697 143 (86,28%) av landets invånare att de var katoliker.[1] En överväldigande majoritet av dessa är kroater och bland de nationella minoriteterna som likaledes bekänner sig till den romersk-katolska tron märks italienarna och ungrarna.
Enligt ett beslut fattat av det kroatiska parlamentet Sabor år 1687 är Josef från Nasaret kroaternas skyddshelgon.[2] Till landets viktigaste pilgrimsort hör Marija Bistrica. San Girolamo dei Croati är kroaternas nationskyrka i Rom.
Historia redigera
600-1000-talet redigera
Kroaterna antog kristendomen redan för tretton århundraden sedan. 641 fick kroaterna de första kontakterna med Heliga stolen i Rom då påven skickade delegaten Martin för att köpa reliker av kroaterna. Kristnandet av kroaterna var en process som fortgick 600-800-talet och historiska krönikor vittnar om att medeltida kroatiska härskare, däribland Porga, Borna och Ljudevit Posavski, antog kristendomen. I slutet av 800-talet uppförde de kroatiska härskarna kyrkor och kloster i sina domäner och i ett brev till påven daterat 879 bedyrade den kroatiska fursten Branimir sin trohet och lojalitet.[3]
Organisation redigera
Den romersk-katolska kyrkan delar in Kroatien i 4 kyrkoprovinser, 5 ärkestift och fyra stift.
Kyrkoprovinser redigera
Den Romersk-katolska kyrkans 4 kyrkoprovinser i Kroatien är Zagrebs kyrkoprovins (Zagrebačka metropolija), Đakovo-Osijeks kyrkoprovins (Đakovačko-osječka metropolija), Rijekas kyrkoprovins (Riječka metropolija) och Split-Makarskas ärkestift (Splitsko-makarska metropolija). Ärkestiften är de centrala stiften i kyrkoprovinserna.
Ärkestift, stift och Militärordinariatet redigera
| Ärkestift/stift | Kroatiskt namn | Upprättat | Ärkebiskop/biskop | Domkyrka | Hyperlänk |
|---|---|---|---|---|---|
| Zagrebs ärkestift | Zagrebačka nadbiskupija | 1094 | Josip Bozanić | Zagreb | [1] |
| Bjelovar-Križevcis stift | Bjelovarska-križevačka biskupija | 2009 | Vjekoslav Huzjak | Bjelovar | [2] |
| Sisaks stift | Sisačka biskupija | 2009 | Vlado Košić | Sisak | [3] |
| Varaždins stift | Varaždinska biskupija | 1997 | Josip Mrzljak | Varaždin | [4] |
| Križevcis eparkat1 | Križevačka eparhija | 1777 | Slavomir Miklovš | [5] | |
| Đakovo-Osijeks ärkestift | Đakovačka-osiječka nadbiskupija | 1773 | Marin Srakić | Đakovo/Osijek | [6] |
| Požegas stift | Požeška biskupija | 1997 | Antun Škvorčević | Požega | [7] |
| Srijems stift2 | Srijemska biskupija | 1773/2008 | Đuro Gašparović | [8] | |
| Rijekas ärkestift | Riječka nadbiskupija | 1920 | Ivan Devčić | Rijeka | [9] |
| Gospić-Senjs stift | Gospićko-senjska biskupija | 2000 | Mile Bogović | Gospić | [10] |
| Krks stift | Krčka biskupija | 990 | Valter Župan | Krk | [11] |
| Poreč-Pulas stift | Porečko-pulska biskupija | 200-talet/500-talet, 1828 | Ivan Milovan | Poreč/Pula | [12] |
| Split-Makarskas ärkestift | Splitsko-makarska nadbiskupija | 200-talet/600-talet, 1828 | Marin Barišić | Split | [13] |
| Dubrovniks stift | Dubrovačka biskupija | 600-talet | Želimir Puljić | Dubrovnik | [14] |
| Hvars stift | Hvarska biskupija | 1147 | Slobodan Štambuk | Hvar | [15] |
| Kotors stift3 | Kotorska biskupija | 900-talet | Ilija Janjić | Kotor | [16] |
| Šibeniks stift | Šibenska biskupija | 1298 | Ante Ivas | Šibenik | [17] |
| Zadars ärkestift4 | Zadarska nadbiskupija | ca 300 | Ivan Prenđa | Zadar | [18] |
| Militärordinariatet5 | Vojni ordinarijat | 1997 | Juraj Jezerinac | [19] | |
| 1 Križevcis eparkat är en del av Kroatiens grekisk-katolska kyrka och är ett stift inom den katolska kyrkan. De har en katolsk troslära men riterna är från den ortodoxa kyrkan. Dessutom används kyrkoslaviska inom liturgin. 2 Srijems romersk-katolska stift ligger i Srem i Serbien men sorterar under ärkebiskopen av Đakovo-Osijek. 3 Kotors romersk-katolska stift ligger i Kotor i Montenegro men sorterar under ärkebiskopen av Split-Makarska. 4 Zadars ärkestift är direkt underställt Heliga stolen och hör inte till en kyrkoprovins. 5 Militärordinariatet är en fristående enhet och sorterar inte under en kyrkoprovins. | |||||
Historiska stift redigera
| Stift | Kroatiskt namn | Ingår idag i | Kommentar |
|---|---|---|---|
| Biograds stift | Biogradska biskupija | Zadars ärkestift | |
| Bistuans stift | Bistuanska biskupija | Ej aktivt | Ligger i Banja Lukas stift i Bosnien-Hercegovina. |
| Bračs stift | Bračka biskupija | Hvars stift | Slogs ihop med Hvars stift 1889. |
| Duvnos stift | Duvanjska biskupija | Mostar-Duvnos stift | Ligger i dagens Mostar-Duvnos stift Bosnien-Hercegovina. |
| Knins stift | Kninska biskupija | Šibeniks stift | |
| Korčulas stift | Korčulska biskupija | Dubrovniks stift | Införlivdes med Dubrovniks stift 1828. |
| Makarskas stift | Makarska biskupija | Split-Makarskas stift | Slogs ihop med Splits stift 1828. |
| Marčas eparkat | Marčanska eparhija | Ej aktivt. | |
| Modruš stift | Modruška biskupija | Gospić-Senjs stift | Kallades först Krbavas stift och hade tre biskopssäten: Udbina (1185-1460), Modruš (1460) och Otočac (1461-1534). Modruš slogs ihop med Senjs stift 1836. |
| Naronas stift | Naronska biskupija | Ej aktivt. | |
| Nins stift | Ninska biskupija | Zadars stift | |
| Novigrads stift | Novigradska biskupija | Poreč-Pulas stift | Införlivades med Trieste-Kopers stift 1828 men tillhör idag Poreč-Pulas stift. |
| Osors stift | Osorska biskupija | Krks stift | Införlivades med Krks stift 1828. |
| Pićans stift | Pićanska biskupija | Poreč-Pulas stift | Införlivades med Triestes stift 1784. |
| Porečs stift | Porečka biskupija | Poreč-Pulas stift | Slogs ihop med Pulas stift 1828. |
| Pulas stift | Pulska biskupija | Poreč-Pulas stift | Slogs ihop med Porečs stift 1828. |
| Rabs stift | Rapska biskupija | Krks stift | Införlivades med Krks stift 1828. |
| Salonas stift | Salonska biskupija | Split-Makarskas stift | Bytte namn till Split och slogs ihop med Makarskas stift 1828. |
| Senjs stift | Senjska biskupija | Gospić-Senjs stift | Senj slogs ihop med Modruš stift 1836. Gospić-Senjs stift bildades 2000 genom utbrytning från Rijekas ärkestift. |
| Skradins stift | Skradinska biskupija | Šibeniks stift | Införlivades med Šibeniks stift 1828. |
| Stons stift | Stonska biskupija | Dubrovniks stift | Införlivades med Dubrovniks stift 1828. |
| Trogirs stift | Trogirska biskupija | Split-Makarskas stift | Införlivades delvis med Šibeniks stift 1828. Tillhör idag till största del Split-Makarskas stift. |
| Umags stift | Umaška biskupija | Poreč-Pulas stift | |
| Vis stift | Viška biskupija | Hvars stift | Slogs ihop med Hvars stift 1889. |
Kroatiska vallfärdsmål redigera
- Aljmaš
- Ludbreg
- Marija Bistrica
- Međugorje (i Hercegovina)
- Sinj - Gospa Sinjska
- Trsat
Framstående personer (urval) redigera
Se även redigera
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ [a b] ”4. Population by ethnicity and religion”. http://www.dzs.hr/Eng/censuses/census2011/results/htm/E01_01_12/E01_01_12.html. Läst 16 mars 2013.
- ^ Katolici.org (kroatiska)
- ^ Kroatiska biskopskonferensen - Officiell webbplats (kroatiska)