Rockelsta

herrgård i Flens kommun i Södermanland
(Omdirigerad från Rockelstad slott)

Rockelsta (även skrivet Rockelstad, äldre stavning Råckelsta) är en slottsliknande herrgård i Flens kommun i Södermanland. Huvudbyggnaden fick sitt nuvarande utseende under greve Eric von Rosen som ägde stället från 1900 till sin död 1948. Arkitekt för ombyggnaden var Ivar Tengbom.

Rockelsta slott, entréfasad, juli 2017.

Allmänt redigera

 
Råckelsta 1897.
 
Rockelsta från luften, 1940-tal.

Rockelsta är en byggnad i historiserande, nyromantisk stil, belägen vid Rockelstaviken av Båven i Hyltinge socken, i centrala Södermanland. Till slottsanläggningen hör även två flyglar från 1700-talet och en park. Slottet och flyglarna har en museal interiör och bevarade inventarier från tidigare generationers ägare. På godset bedrivs förutom skogs- och jordbruk även konferensverksamhet och uthyrning av festlokaler för bröllop. I Stallanläggningen på Rockelsta anordnas kurser och utbildningar i ridning. Godset är i privat ägo inom familjen von Post sedan 1973.

Historik redigera

Rockelsta omtalas i slutet av 1300-talet. Ägarlängden är fullt känd först sedan senare hälften av 1500-talet, då en andel ägdes av riksrådet Johan Persson av släkten Bååt, farfader till Axel Oxenstiernas fru. En andel donerades av Karl IX till kvartermästaren Hans Stuart (död 1618), som senare fick bland annat egendomen Hedenlunda i samma län. Stuart härstammade från det skotska Huset Stuart. Hans yngste son, kammarherre David Stuart, utvidgade egendomen och lämnade den i arv till sin son, från vilken den reducerades. På grund av bördsrätt återkom den snart till Stuartska ättens släktingar, Rosenholm. Åren 1788 till 1874 tillhörde den släkten Holst i tre led, men bytte sedan ofta ägare.

Den gamla manbyggnaden från 1600-talet var tämligen förfallen och genomgick en stor om- och till byggnad 1889 då hovintendenten Karl Sylvan var ägare. Han anlitade arkitekt Gustaf Lindgren vid Isak Gustaf Clasons arkitektkontor i Stockholm. Husets gamla mittkropp lämnades i stort oförändrad, och endast de runda tornen var av tegel. Sjösidan flankerades av två kvadratiska hörntorn, men de var av trä och prydda med höga kupoler och spiror. Hela huset var putsat med tegelfärgad puts.[1]

 
Slottet från sjösidan, tidigt 1900-tal.

Rockelsta under von Rosen redigera

År 1900 förvärvades Rockelsta av greve Eric von Rosen som ägde stället till sin död 1948. Under von Rosen fick byggnaden i stort sett sitt nuvarande utseende genom arkitekt Ivar Tengbom som då var 22 år. Han inspirerades av grannslottet Vibyholm och lät bland annat bygga på mittpartiet med en våning. Han såg till att norra tornens övervåningar revs, och lät dem istället sluta i krenelerade altaner (på 1930-talet byggdes de norra tornen dock upp igen). Liksom på förlagan Vibyholm försåg han Rockelsta med ett karnap över huvudentrén, vars överdel smyckades av ett tornur. Putsen på samtliga fasader knackades ner och hela komplexet fick sin nuvarande tegelfasad. Den stora entréhallen på Rockelsta färdigställdes 1903. Den är Tengboms examensarbete och utgör ett gott exempel på nyrenässans i tung vasastil.[1]

I slottet sammanförde Eric von Rosen sina samlingar, gjorda under forskningsresor och jakter. Hans svåger, den tyske flygaren och senare nazistledaren Hermann Göring, tillbringade mycket tid på slottet. Arrendatorsbyggnaden vid Rockelsta brann ned den 14 september 1927. Vid branden blev en boksamling på cirka 3 000 volymer samt ett antal konstverk lågornas rov.[2]

Historiska interiörbilder redigera

Ägare redigera

(Från 1800-talets slut till idag.)

  • Från 1875 till 1886, godsägare Johan Anders Falkenström född 1825.
  • Från 1886 till 1898, hovintendent Karl Emil Anders Tage Sylvan född 1858 i Solna.
  • Från 1898 till 1900, Axel Gustaf Romander född 1862 i Hubbo.
  • Från 1900 till 1948, greve Eric von Rosen född 1879 och hans hustru Mary Fock.
  • Från 1948 till 1973, familjen von Rosen
  • Sedan 1973, Christer och Helene von Post.

Nutida bilder redigera

Se även redigera

Källor redigera

  1. ^ [a b] Rockelsta – arkitektur
  2. ^ Svenska Dagbladets årsbok : 1927, red. Erik Rudberg & Edvin Hellblom, Stockholm 1928, s. 32

Externa länkar redigera