Robert G. Roeder, född 3 juni 1942 i Boonville, Indiana i USA, är en amerikansk biokemist som gjort sig känd för sin forskning om eukaryot transkription. Han är knuten till Rockefelleruniversitetet och är ledamot av The National Academy of Sciences sedan 1988 och American Academy of Arts and Sciences sedan 1995.

Robert Roeder
Född3 juni 1942[1] (81 år)
Boonville, Indiana, USA
Medborgare iUSA
Utbildad vidUniversity of Illinois
University of Washington
Wabash College
SysselsättningBiolog, biokemist, universitetslärare
ArbetsgivareRockefeller University
Washington University in St. Louis
Utmärkelser
NAS Award in Molecular Biology (1986)[2]
Rosenstielpriset (1994)[3]
Alfred P. Sloan, Jr. Prize (1999)[4]
Louisa Gross Horwitz-priset (1999)[5]
Gairdner Foundation International Award (2000)
Dickson-priset i medicin (2001)
Albert Lasker Basic Medical Research Award (2003)[6]
Albany Medical Center-priset (2012)
Clarivate Citation Laureates (2014)[7]
Howard Taylor Ricketts Award (2018)[8]
Kyotopriset i grundforskning (2021)[9]
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Camille Dreyfus Teacher-Scholar Awards
Redigera Wikidata

Roeder upptäckte 1969 tre distinkta nukleära RNA-polymeraser[10] och karakteriserade många proteiner involverade i regleringen av transkription, såsom grundläggande transkriptionsfaktorer och den första däggdjursgenspecifika aktivatorn under fem decennier av forskning.[11]

Biografi redigera

Roeder tog sin kandidatexamen i kemi vid Wabash College och masterexamen i kemi vid University of Illinois. Han disputerade i biokemi 1969 vid University of Washington, Seattle, där han arbetade under handledning av William J. Rutter. Han arbetade därefter postdoktoralt med Donald D. Brown vid Carnegie Institution of Washington i Baltimore, från 1969 till 1971. Han var 1971 - 1982 ansluten till fakulteten vid Washington University School of Medicine i St. Louis, då han gick över till The Rockefeller University. År 1985 utnämndes han till Arnold och Mabel Beckman-professor.

Roeder valdes 1988 till ledamot av National Academy of Sciences och 1995 av American Academy of Arts and Sciences, och blev 2003 utländsk associerad medlem av European Molecular Biology Organization.

Vetenskapligt arbete redigera

  • 1969–1977: Som doktorand vid University of Washington, upptäcker Roeder 1969 att tre enzymer, så kallade RNA-polymeraser, direkt kopierar DNA till RNA i djurceller.[10] Som professor vid Washington University i St. Louis fortsätter han med att visa att dessa enzymer, kallade Pol I, II och III, känner igen och kopierar olika klasser av gener.[12][13][14]
  • 1977-1979: Roeder utvecklar cellfria system för att bättre kunna studera transkription.[15][16][17] Bestående av de renade RNA-polymeraserna och komponenterna extraherade från cellkärnor, tillåter systemen forskare att återskapa transkription i ett provrör på ett sätt som troget efterliknar den verkliga processen i celler.
  • 1980: Utvecklingen av cellfria system leder till identifiering av komplexa uppsättningar proteiner som kallas accessoarfaktorer som är väsentliga för varje enskilt RNA-polymeras (t.ex. TFIIA, TFIIB, TFIIE, TFIIF och TFIIH för Pol II, samt TFIIIB och TFIIIC för Pol III) för att "läsa" specifika målgener.[18][19]
  • 1980: Roeder identifierar den första genspecifika aktivatorn för däggdjur, kallad TFIIIA.[20] TFIIIA och liknande proteiner binder till specifika DNA-sekvenser och förbättrar avläsningen av motsvarande målgener. Repressorer utför den motsatta uppgiften genom att hämma en gens aktivitet.
  • 1990-talet: Ett decennium av forskning kulminerar med upptäckten av koaktivatorer, stora proteinkomplex som ger en bro mellan aktivatorerna och repressorer och RNA-polymeraserna och andra komponenter i det allmänna transkriptionsmaskineriet.[21][22]
  • 1992: Roeders laboratorium visar att medaktivatorer kan vara allestädes närvarande, övervaka många gener i en mängd olika celler, eller specifika för en viss celltyp. Roeder och kollegor introducerar begreppet cellspecificitet efter att de visat att koaktivator OCA-B, den första cellspecifika koaktivatorn, upptäckt av Roeder 1992, är unik för immunsystemets B-celler.[23]
  • 1996: Roeders laboratorium upptäcker den stora kanalen för kommunikation mellan genspecifika aktivatorer och det allmänna transkriptionsmaskineriet i djurceller, en jättekoaktivator (TRAP/SMCC) som består av cirka 25 olika proteinkedjor och kallas ’mänsklig medlare’ efter dess motsvarighet i jäst.[24]
  • 2002: Roeder och kollegor visar att en enda komponent i medlaren är nödvändig för bildandet av fettceller – ett fynd som en dag kan bidra till nya behandlingar för diabetes, hjärtsjukdomar, cancer och andra tillstånd där den fettbildande processen bryts ned.[25]

Bibliografi (urval) redigera

  1. Dignam, J. D.; Lebovitz, R. M.; Roeder, R. G. (11 March 1983). ”Accurate transcription initiation by RNA polymerase II in a soluble extract from isolated mammalian nuclei”. Nucleic Acids Research (Oxford University Press (OUP)) 11 (5): sid. 1475–1489. doi:10.1093/nar/11.5.1475. ISSN 0305-1048. PMID 6828386.  Times Cited: 12,743
  2. Gu, Wei; Roeder, Robert G (1997). ”Activation of p53 Sequence-Specific DNA Binding by Acetylation of the p53 C-Terminal Domain”. Cell (Elsevier BV) 90 (4): sid. 595–606. doi:10.1016/s0092-8674(00)80521-8. ISSN 0092-8674. PMID 9288740.  Times Cited: 3,236
  3. Roeder, Robert G (1996). ”The role of general initiation factors in transcription by RNA polymerase II”. Trends in Biochemical Sciences (Elsevier BV) 21 (9): sid. 327–335. doi:10.1016/S0968-0004(96)10050-5. ISSN 0968-0004. PMID 8870495.  Times Cited: 1,511
  4. Sawadogo, M (1985). ”Interaction of a gene-specific transcription factor with the adenovirus major late promoter upstream of the TATA box region”. Cell (Elsevier BV) 43 (1): sid. 165–175. doi:10.1016/0092-8674(85)90021-2. ISSN 0092-8674. PMID 4075392. Times Cited: 1,377
  5. Roeder, Robert G.; Rutter, William J. (1969). ”Multiple Forms of DNA-dependent RNA Polymerase in Eukaryotic Organisms”. Nature (Springer Science and Business Media LLC) 224 (5216): sid. 234–237. doi:10.1038/224234a0. ISSN 0028-0836. PMID 5344598. Bibcode1969Natur.224..234R.  Times Cited: 1,177

Utmärkelser och hedersbetygelser redigera

[Redigera Wikidata]

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Robert G. Roeder, 31 mars 2022.

Noter redigera

  1. ^ SNAC, Robert G. Roeder, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] läs online, www.nasonline.org.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] läs online, www.brandeis.edu.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] GM Cancer Previous Prize Winners (på engelska), läs online, läst: 12 augusti 2012.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] läs online, www.cuimc.columbia.edu.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] läs online, www.laskerfoundation.org.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] läs online, clarivate.com, läst: 23 september 2023.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b] läs online, biologicalsciences.uchicago.edu.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b] läs online, www.kyotoprize.org.[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b] ”Multiple forms of DNA-dependent RNA polymerase in eukaryotic organisms”. Nature 224 (5216): sid. 234–7. Oct 1969. doi:10.1038/224234a0. PMID 5344598. Bibcode1969Natur.224..234R. 
  11. ^ ”50+ years of eukaryotic transcription: an expanding universe of factors and mechanisms”. Nature Structural & Molecular Biology 26 (9): sid. 783–791. Sep 2019. doi:10.1038/s41594-019-0287-x. PMID 31439941. 
  12. ^ ”Ribosomal RNA synthesis in isolated nuclei”. J Mol Biol 67 (3): sid. 433–41. Jun 1972. doi:10.1016/0022-2836(72)90461-5. PMID 4558099. 
  13. ^ ”Role of DNA-Dependent RNA Polymerase III in the Transcription of the tRNA and 5S RNA Genes”. Proc Natl Acad Sci U S A 71 (5): sid. 1790–4. May 1974. doi:10.1073/pnas.71.5.1790. PMID 4525293. Bibcode1974PNAS...71.1790W. 
  14. ^ ”Role of DNA-Dependent RNA Polymerases II and III in Transcription of the Adenovirus Genome Late in Productive Infection”. Proc Natl Acad Sci U S A 71 (9): sid. 3426–39. Sep 1974. doi:10.1073/pnas.71.9.3426. PMID 4530313. Bibcode1974PNAS...71.3426W. 
  15. ^ ”Selective and accurate transcription of the Xenopus laevis 5S RNA genes in isolated chromatin by purified RNA polymerase III”. Proc Natl Acad Sci U S A 74 (1): sid. 44–8. Jan 1977. doi:10.1073/pnas.74.1.44. PMID 264693. Bibcode1977PNAS...74...44P. 
  16. ^ ”Transcription of cloned Xenopus 5S RNA genes by X. laevis RNA polymerase III in reconstituted systems”. Proc Natl Acad Sci U S A 76 (1): sid. 136–40. Jan 1979. doi:10.1073/pnas.76.1.136. PMID 284325. Bibcode1979PNAS...76..136N. 
  17. ^ ”Selective and accurate initiation of transcription at the Ad2 major late promotor in a soluble system dependent on purified RNA polymerase II and DNA”. Cell 18 (2): sid. 469–84. Oct 1979. doi:10.1016/0092-8674(79)90065-5. PMID 498279. 
  18. ^ ”Multiple factors are required for the accurate transcription of purified genes by RNA polymerase III”. J Biol Chem 255 (24): sid. 11986–91. Dec 1980. doi:10.1016/S0021-9258(19)70231-2. PMID 7440579. 
  19. ^ ”Multiple factors required for accurate initiation of transcription by purified RNA polymerase II”. J Biol Chem 255 (24): sid. 11992–6. Dec 1980. doi:10.1016/S0021-9258(19)70232-4. PMID 7440580. 
  20. ^ ”Specific interaction of a purified transcription factor with an internal control region of 5S RNA genes”. Cell 19 (3): sid. 717–28. Mar 1980. doi:10.1016/S0092-8674(80)80048-1. PMID 6153931. 
  21. ^ ”Activation of class II gene transcription by regulatory factors is potentiated by a novel activity”. Cell 66 (5): sid. 981–93. Sep 1991. doi:10.1016/0092-8674(91)90443-3. PMID 1889091. 
  22. ^ ”Purification, cloning, and characterization of a human coactivator, PC4, that mediates transcriptional activation of class II genes”. Cell 78 (3): sid. 513–23. Aug 1994. doi:10.1016/0092-8674(94)90428-6. PMID 8062391. 
  23. ^ ”A novel B cell-derived coactivator potentiates the activation of immunoglobulin promoters by octamer-binding transcription factors”. Cell 71 (2): sid. 231–41. Oct 1992. doi:10.1016/0092-8674(92)90352-D. PMID 1423591. 
  24. ^ ”Ligand induction of a transcriptionally active thyroid hormone receptor coactivator complex”. Proc Natl Acad Sci U S A 93 (16): sid. 8329–33. Aug 1996. doi:10.1073/pnas.93.16.8329. PMID 8710870. Bibcode1996PNAS...93.8329F. 
  25. ^ ”Transcription coactivator TRAP220 is required for PPAR gamma 2-stimulated adipogenesis”. Nature 417 (6888): sid. 563–7. May 2002. doi:10.1038/417563a. PMID 12037571. Bibcode2002Natur.417..563G. 

Externa länkar redigera