Robert Capa

ungersk-amerikansk krigsfotograf

Robert Capa, ursprungligen Endre Ernő Friedmann, född 22 oktober 1913 i Budapest i Österrike-Ungern (nuvarande Ungern), död 25 maj 1954 i Thai Binh i Franska Indokina (nuvarande Vietnam), var en ungersk-amerikansk krigsfotograf. Capa bevakade och dokumenterade flera olika krig, som alla är historiska händelser; det spanska inbördeskriget, Japans invasion av Kina och stora delar av det andra världskriget.[13] Han är även känd för att 1947 ha varit med och grundat Magnum Photos tillsammans med Henri Cartier-Bresson, David Seymour och Georges Rodger. Capa var byråns president fram till sin död.[14]

Robert Capa
RobertCapabyGerdaTaro.jpg
FöddRoberta
22 oktober 1913[1][2][3]
Budapest[4][5][6]
Död25 maj 1955[4][2][3] ​eller ​25 maj 1954[5]
Thai Binh[5][6][7], Vietnam
Andra namnRoberto[8]
MedborgarskapFrankrike, Kungariket Ungern och USA[9]
SysselsättningKrigskorrespondent, journalist, författare, pressfotograf[10], fotograf[11][10][12], krigsfotograf[10], professionel fotograf
PartnerGerda Taro[4]
Utmärkelser
Croix de guerre des Théâtres d'opérations extérieures (1954)
Balázs Béla-priset (1976)
Redigera Wikidata
Robert Capa under spanska inbördeskriget. Foto av Gerda Taro 1937.
Robert Capa och författaren John Steinbeck, 1948.

Liv och karriärRedigera

Capa började fotografera 1930.[13] Till en början arbetade han åt Ullstein-Verlag och bildbyrån Dephot. Under 1936–37 tog han sig runt i Spanien och fotograferade vad det spanska inbördeskriget förde med sig för civilbefolkningen. Där skapade han sitt mest kända[15] verk, Loyalist Militiaman at the Moment of Death, och där avled också hans kollega och livskamrat, Gerda Taro, i en stridsvagnskrock år 1937.[16] För bilderna därifrån blev han 1938 kallad för "The Greatest War Photographer in the World" (ungefär "Världens bästa krigsfotograf") av brittiska Picture Post.[17] Under andra världskriget reste han med den amerikanska armén, och fotograferade åt Life, Illustrated och Collier's.[13] Han hade dock inledningsvis mycket svårt att få tillstånd att åka från USA till Europa för att arbeta som krigsfotograf på grund av att han var medborgare i Ungern, som var allierat med, och senare ockuperat av Nazityskland.[18] Några av hans mest kända bilder togs den 6 juni 1944, Dagen-D, då han landsattes vid Normandies kust, tillsammans med den andra vågen av amerikanska soldater.[17]

Efter en kort tids vila efter andra världskriget reste han - på uppdrag av tidningen Life Magazine - till Sydostasien där de franska trupperna hade slagits i åtta år i det första Indokina-kriget. Den 25 maj 1954 följde Capa med ett franskt regemente. Klockan 14:55 tog de sig igenom ett farligt område i djup skog. Capa trampade på en landmina som exploderade varefter han avled.[19]

Robert Capa var äldre bror till fotografen Cornell Capa.

UtställningarRedigera

Hösten 2007 visade Nobelmuseet i Stockholm utställningen Robert Capa - bilder av krig och fred.

LitteraturRedigera

  • Death in the Making, 1938.
  • The Battle of Waterloo Road, 1941.
  • Invasion!, 1944.
  • A Russian Journal, by John Steinbeck and Robert Capa, Viking, New York, 1948.
  • Report on Israel, by Irwin Shaw and Robert Capa, Simon & Schuster, New York, 1950.
  • Capa, Robert; Lacouture Jean (1989) (på engelska). Robert Capa. Photofile. London: Thames and Hudson. Libris 4997123. ISBN 0-500-41066-6 
  • Capa, Robert; Cartier-Bresson Henri, Capa Cornell, Whelan Richard (1996) (på engelska). Robert Capa, photographs (1st ed). New York: Aperture. Libris 6279947. ISBN 0-89381-675-2 
  • Heart of Spain, 1999.
  • Capa, Robert; Whelan Richard (2001) (på engelska). Robert Capa: the definitive collection. London: Phaidon. Libris 5502301. ISBN 0-7148-4067-X 
  • Blood and Champagne: The Life and Times of Robert Capa, 2002.
  • Capa, Robert; Eklöf Margareta (2007). Krigsfotografen: från Nordafrika till Berlin. Stockholm: Bonnier. Libris 10582129. ISBN 978-91-0-011660-6 

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Robert Capa, RKDartists (på engelska), RKDartists-ID: 226821, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Robert Capa, Benezit Dictionary of Artists (på engelska), Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit-ID: B2230375, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] L'Humanité, 14 mars 193327 mars 1999, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c] läs online, data.bnf.fr.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Stedelijk Museum-ID: 1411-robert-capa, läst: 8 september 2021.[källa från Wikidata]
  7. ^ RKDartists, RKDartists-ID: 226821.[källa från Wikidata]
  8. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: xx0019230, läst: 30 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  9. ^ Museum of Modern Arts webbsamling, MoMA konstnärs-ID: 956, läs online, läst: 4 december 2019, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b c] läs online, www.magnumphotos.com.[källa från Wikidata]
  11. ^ Nederlands Fotomuseums webbsamling, läs online, läst: 20 januari 2020.[källa från Wikidata]
  12. ^ Archive of Fine Arts, person-ID på abART: 48373, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  13. ^ [a b c] Lacouture, Jean (1989) [1988]. ”Biography” (på engelska). Robert Capa. Photofile. Alexander, Stuart. London: Thames and Hudson Ltd. ISBN 9780500410660 
  14. ^ Nationalencyklopedin (1990). NE HF band 03. NE Nationalencyklopedin. Libris 12306116. ISBN 9789197624022 , s. 571 och 572 (foto).
  15. ^ Lundquist, Marie, SvD.se - Recension: Capa, Robert - Krigsfotografen. Från Nordafrika till Berlin.
  16. ^ ”Gerda Taro, LIFE magazine 16th August 1937”. Slightly out of focus. Arkiverad från originalet den 7 augusti 2009. https://web.archive.org/web/20090807004759/http://www.slightly-out-of-focus.com/gerda_taro.html. Läst 24 oktober 2009. 
  17. ^ [a b] ”Robert Capa - fotograf med livet som insats”. Populär Historia. http://popularhistoria.se/artiklar/robert-capa-fotograferade-invasionen-robert-capa-fotograf-med-livet-som-insats. Läst 24 oktober 2009. 
  18. ^ Capa, Robert; Richard Welan, Cornell Capa (2007). Krigsfotografen:från Nordafrika till Berlin. Stockholm: Bonnier. ISBN 978-91-0-011660-6 
  19. ^ Nationalencyklopedin (1990). NE HF band 03. NE Nationalencyklopedin. Libris 12306116. ISBN 9789197624022 , s. 571.

WebbkällorRedigera

KällorRedigera

Externa länkarRedigera