Världsmästerskapen i Roadracing 2011 arrangeras av Internationella motorcykelförbundet och innehåller klasserna MotoGP, Moto2 och 125GP i Grand Prix-serien. Därutöver har klasserna Superbike, Supersport, Endurance och Sidovagnsracing världsmästerskapsstatus. VM-titlar delas ut till bästa förare och till bästa konstruktör.

Världsmästare i roadracing 2011
Klass Mästare individuellt Mästare konstruktörer
MotoGP Casey Stoner Honda
Moto2 Stefan Bradl Suter
125GP Nicolás Terol Aprilia
Superbike Carlos Checa Ducati
Supersport Chaz Davies Yamaha
Endurance Suzuki Endurance Racing Team (Delhalle) Suzuki
Sidvagn / Pekka Päivärinta / Adolf Hänni -
2011 års världsmästare i MotoGP, Casey Stoner, på prispallen efter segern i Australiens GP.

MotoGP redigera

Startlista MotoGP 2011 redigera

Nr Förare Nation Team Motorcykel GP Anmärkning
1 Jorge Lorenzo   Spanien Yamaha Factory Racing Yamaha 1-16
4 Andrea Dovizioso   Italien Repsol Honda Team Honda 1-18
5 Colin Edwards   USA Monster Yamaha Tech 3 Yamaha 1-17
6 Damian Cudlin   Australien Pramac Racing Team, Mapfre Aspar Team Ducati 15, 16 Ers. i Pramac GP nr 15, i Aspar GP nr 16
7 Hiroshi Aoyama   Japan San Carlo Honda Gresini Honda 1-18 Ersättare i Repsol Honda i GP nr 7
8 Héctor Barberá   Spanien Mapfre Aspar Team Ducati 1-15, 17-18
11 Ben Spies   USA Yamaha Factory Racing Yamaha 1-18
14 Randy De Puniet   Frankrike Pramac Racing Team Ducati 1-18
17 Karel Abraham   Tjeckien Cardion AB Motoracing Ducati 1-18
19 Álvaro Bautista   Spanien Rizla Suzuki MotoGP Suzuki 3-18
21 John Hopkins   USA Rizla Suzuki MotoGP Suzuki 2, 11, 17 Ersättare i GP nr 2, wildcard i GP nr 11, 17
23 Ben Bostrom   USA LCR Honda MotoGP Honda 10 Wildcard
24 Toni Elías   Spanien LCR Honda MotoGP Honda 1-18
26 Dani Pedrosa   Spanien Repsol Honda Team Honda 1-4, 8-18
27 Casey Stoner   Australien Repsol Honda Team Honda 1-18
35 Josh Hayes   USA Monster Yamaha Tech 3 Yamaha 18 Ersättningsförare
41 Cal Crutchlow   Storbritannien Monster Yamaha Tech 3 Yamaha 1-18
46 Valentino Rossi   Italien Ducati Team Ducati 1-18
50 Sylvain Guintoli   Frankrike Pramac Racing Team Ducati 9 Ersättningsförare
58 Marco Simoncelli   Italien San Carlo Honda Gresini Honda 1-17 Simoncelli förolyckades under GP nr 17
64 Kousuke Akiyoshi   Japan San Carlo Honda Gresini Honda 7, 15 Ersättare i GP nr 7, wildcard i GP nr 15
65 Loris Capirossi   Italien Pramac Racing Team Ducati 1-7, 10-14, 16-18
69 Nicky Hayden   USA Ducati Team Ducati 1-18
64 Shinichi Ito   Japan Honda Racing Team Honda 15 Wildcard
89 Katsuyuki Nakasuga   Japan Yamaha Factory Racing Yamaha 17-18 Ersättningsförare

Tävlingskalender och resultat MotoGP redigera

Datum Grand Prix Bana Vinnande förare Team
20 mars   Qatar Losail ¹ Casey Stoner Repsol Honda
3 april   Spanien Jerez Jorge Lorenzo
1 maj   Portugal Estoril Dani Pedrosa
15 maj   Frankrike Le Mans Casey Stoner
5 juni   Katalonien Barcelona Casey Stoner
12 juni   Storbritannien Silverstone Casey Stoner
25 juni   Nederländerna Assen Ben Spies
3 juli   Italien Mugello Casey Stoner
17 juli   Tyskland Sachsenring Dani Pedrosa
24 juli   USA Laguna Seca ² Casey Stoner
14 augusti   Tjeckien Brno Casey Stoner
28 augusti   Indianapolis Indianapolis Casey Stoner
4 september   San Marino Misano Jorge Lorenzo
18 september   Aragonien Aragón Casey Stoner
2 oktober   Japan Motegi³ Dani Pedrosa
16 oktober   Australien Phillip Island Casey Stoner
23 oktober   Malaysia Sepang Inställt
6 november   Valencia Valencia Casey Stoner

Anm: ¹ Kvällstävling i elljus, ² Endast MotoGP-klassen ³ Japans GP senarelagt till oktober på grund av jordbävningen och tsunamin den 11 mars

Mästerskapsställning MotoGP redigera

Efter 18 av 18 Grand Prix:

  1. Casey Stoner, 350 p. Klar världsmästare efter 16 Grand Prix.
  2. Jorge Lorenzo, 260 p.
  3. Andrea Dovizioso, 228 p.
  4. Dani Pedrosa, 219 p.
  5. Ben Spies, 176 p.
  6. Marco Simoncelli † , 139 p.
  7. Valentino Rossi, 139 p.
  8. Nicky Hayden, 132 p.
  9. Colin Edwards, 109 p.
  10. Hiroshi Aoyama, 98 p.
  11. Héctor Barberá, 82 p.
  12. Cal Crutchlow, 70 p.
  13. Alvaro Bautista, 67 p.
  14. Karel Abraham, 64 p.
  15. Toni Elias, 61 p.
  16. Randy de Puniet, 49 p.
  17. Loris Capirossi, 43 p.
  18. Katsuyuki Nakasuga, 10 p.
  19. Josh Hayes, 9 p.
  20. Kousuke Akiyoshi, 7 p.
  21. John Hopkins, 6 p.
  22. Shinichi Ito, 3 p.

22 förare tog poäng.

Moto2 redigera

Teamuppställningar 2011 redigera

Team Nr Förare Nr Förare
  Aeroport de Castello 49   Kev Coghlan - -
  Avintia-STX 9   Kenny Noyes - -
  Blusens-STX 34   Esteve Rabat 68   Yonny Hernández
  Desguaces La Torre G22 35   Raffaele De Rosa - -
  Forward Racing 16   Jules Cluzel 25   Alex Baldolini
  GP Team Switzerland Kiefer Racing 4   Randy Krummenacher - -
  Gresini Racing Moto2 51   Michele Pirro 72   Yuki Takahashi
  HP Tuenti Speed Up 44   Pol Espargaró - -
  Interwetten Paddock Moto2 12   Thomas Lüthi - -
  Ioda Racing Project 3   Simone Corsi 75   Mattia Pasini
  Italtrans Racing Team 39   Robertino Pietri 71   Claudio Corti
  JIR Moto2 15   Alex De Angelis
  Mapfre Aspar Team Moto2 21   Javier Fores 60   Julian Simon
  Marc VDS Racing Team 36   Mika Kallio 45   Scott Redding
  MZ Racing Team 13   Anthony West 76   Max Neukirchner
  Pons HP 40 40   Aleix Espargaró 80   Axel Pons
  QMMF Racing Team 88   Ricard Cardus 95   Mashel Al Naimi
  SAG Team 64   Santiago Hernández - -
  Speed Master 29   Andrea Iannone - -
  Speed UP 53   Valentin Debise - -
  Team Catalunya Caixa Repsol 93   Marc Marquez - -
  Tech 3 B 19   Xavier Siméon - -
  Tech 3 Racing 38   Bradley Smith 63   Mike Di Meglio
  Technomag-CIP 54   Kenan Sofuoglu 77   Dominique Aegerter
  Thai Honda Singha SAG 14   Ratthapark Wilairot - -
  Viessmann Kiefer Racing 65   Stefan Bradl - -

Tävlingskalender och resultat Moto2 redigera

Datum Grand Prix Bana Vinnande förare Team
20 mars   Qatar Losail ¹ Stefan Bradl Viessmann Kiefer Racing
3 april   Spanien Jerez Andrea Iannone
1 maj   Portugal Estoril Stefan Bradl
15 maj   Frankrike Le Mans Marc Marquez
5 juni   Katalonien Barcelona Stefan Bradl
12 juni   Storbritannien Silverstone Stefan Bradl
25 juni   Nederländerna Assen Marc Marquez
3 juli   Italien Mugello Marc Marquez
17 juli   Tyskland Sachsenring Marc Marquez
14 augusti   Tjeckien Brno Andrea Iannone
28 augusti   Indianapolis Indianapolis Marc Marquez
4 september   San Marino Misano Marc Marquez
18 september   Aragonien Aragón Marc Marquez
2 oktober   Japan Motegi² Marc Marquez
16 oktober   Australien Phillip Island Alex de Angelis
23 oktober   Malaysia Sepang Thomas Lüthi
6 november   Valencia Valencia Michele Pirro

Anm: ¹ Kvällstävling i elljus, ² Japans GP senarelagt till oktober på grund av jordbävningen och tsunamin den 11 mars

Mästerskapsställning Moto2 redigera

Efter 17 av 17 Grand Prix:

  1. Stefan Bradl, 274 p. Klar världsmästare efter kvalet till sista deltävlingen.
  2. Marc Marquez, 251 p.
  3. Andrea Iannone, 177 p.
  4. Alex de Angelis, 174 p.
  5. Thomas Lüthi, 151 p.
  6. Simone Corsi, 127 p.
  7. Bradley Smith, 121 p.
  8. Dominique Aegerter, 94 p.
  9. Michele Pirro, 84 p.
  10. Esteve Rabat, 79 p.
  11. Yuki Takahashi, 77 p.
  12. Aleix Espargaró, 76 p.
  13. Pol Espargaró, 75 p.
  14. Julián Simón, 68 p.
  15. Scott Redding, 63 p.
  16. Mika Kallio, 61 p.
  17. Kenan Sofuoğlu, 59 p.
  18. Randy Krummenacher, 52 p.

32 förare tog poäng.

125 GP redigera

Startlista redigera

Nr Förare Nation Team Motorcykel GP Anm
3 Luigi Morciano   Italien Team Italia FMI Aprilia 1-17
5 Johann Zarco   Frankrike Avant-AirAsia-Ajo Derbi 1-17
7 Efren Vazquez   Spanien Avant-AirAsia-Ajo Derbi 1-17
11 Sandro Cortese   Tyskland Intact-Racing Team Germany Aprilia 1-17
15 Simone Grotzkyj   Italien Phonica Racing Aprilia 1-11
17 Taylor Mackenzie   Storbritannien Phonica Racing Aprilia 1-17
18 Nicolas Terol   Spanien Bankia Aspar Team 125cc Aprilia 1- 17
19 Alessandro Tonucci   Italien Aprilia 1-
21 Harry Stafford   Storbritannien Aprilia 1-
23 Alberto Moncayo   Spanien 1-
25 Maverick Viñales   Spanien 1-17
26 Adrian Martin   Spanien 1-
30 Guidan Pedone   Schweiz 1-
31 Niklas Ajo   Finland 1-
33 Sergio Gadea   Spanien 1-
36 Joan Perello   Spanien 1-
39 Luis Salom   Spanien 1-
43 Francesco Mauriello   Italien 1-
44 Miguel Oliveira   Portugal 1-
52 Danny Kent   Storbritannien 1-
53 Jasper Iwema   Nederländerna 1-
55 Hector Faubel   Spanien 1- 17
63 Zulfahmi Khairuddin   Malaysia 1-
69 Sarath Kumar   Indien 1-
76 Hiroki Ono   Japan 1-
77 Marcel Schrötter   Tyskland 1-
84 Jakub Kornfeil   Tjeckien 1-
94 Jonas Folger   Tyskland 1-9, 11-17
96 Louis Rossi   Frankrike 1-
99 Danny Webb   Storbritannien 1-

Tävlingskalender och resultat 125GP redigera

Datum Grand Prix Bana Vinnande förare Team
20 mars   Qatar Losail ¹ Nicolás Terol
3 april   Spanien Jerez Nicolás Terol
1 maj   Portugal Estoril Nicolás Terol
15 maj   Frankrike Le Mans Maverick Viñales
5 juni   Katalonien Barcelona Nicolás Terol
12 juni   Storbritannien Silverstone Jonas Folger
25 juni   Nederländerna Assen Maverick Viñales
3 juli   Italien Mugello Nicolás Terol
17 juli   Tyskland Sachsenring Hector Faubel
14 augusti   Tjeckien Brno Sandro Cortese
28 augusti   Indianapolis Indianapolis Nicolás Terol
4 september   San Marino Misano Nicolás Terol
18 september   Aragonien Aragón Nicolás Terol
2 oktober   Japan Motegi² Johann Zarco
16 oktober   Australien Phillip Island Sandro Cortese
23 oktober   Malaysia Sepang Thomas Lüthi
6 november   Valencia Valencia Maverick Viñales

Anm: ¹ Kvällstävling i elljus, ² Japans GP senarelagt till oktober på grund av jordbävningen och tsunamin den 11 mars

Mästerskapsställning 125GP redigera

Efter 17 av 17 Grand Prix:

  1. Nicolás Terol, 302 p. Klar världsmästare under sista deltävlingen.
  2. Johann Zarco, 262 p.
  3. Maverick Viñales, 248 p.
  4. Sandro Cortese, 225 p.
  5. Hector Faubel, 177 p.
  6. Jonas Folger, 161 p.
  7. Efren Vazquez, 160 p.
  8. Luis Salom, 116 p.
  9. Sergio Gadea, 103 p.
  10. Alberto Moncayo, 94 p.
  11. Danny Kent, 82 p.
  12. Jakub Kornfeil, 72 p.
  13. Adrian Martin, 45 p.
  14. Miguel Oliveira, 44 p.
  15. Marcel Schrötter, 36 p.
  16. Simone Grotzkyj, 32 p.
  17. Louis Rossi, 31 p.
  18. Zulfahmi Khairuddin, 30 p.
  19. Danny Webb, 24 p.
  20. Luigi Morciano, 23 p.
  21. Niklas Ajo, 19 p.
  22. Alexis Masbou, 18 p.

Totalt tog 34 förare VM-poäng.

Superbike redigera

Huvudartikel: Superbike-VM 2011

Superbike-VM kördes över 26 heat i 13 deltävlingar. Carlos Checa blev världsmästare 2011 och Ducati världsmästare för konstruktörer.

VM-ställning Superbike redigera

Efter 26 av 26 heat:

  1. Carlos Checa, 505 p. Klar världsmästare efter 23 heat.
  2. Marco Melandri, 395 p.
  3. Max Biaggi, 303 p.
  4. Eugene Laverty, 303 p.
  5. Leon Haslam, 224 p.
  6. Sylvain Guintoli, 210 p.
  7. Leon Camier, 208 p.
  8. Noriyuki Haga, 176 p.
  9. Jonathan Rea, 170 p.
  10. Ayrton Badovini, 165 p.
  11. Joan Lascorz, 161 p.
  12. Michel Fabrizio, 152 p.

Supersport redigera

Huvudartikel: Supersport-VM 2011

Världsmästerskapen i Supersport körs tillsammans med Superbike och avgörs över 13 deltävlingar. Chaz Davies från Storbritannien blev världsmästare 2011.

VM-ställning Supersport redigera

Efter 13 av 13 deltävlingar:

  1. Chaz Davies, 206 p. Klar världsmästare efter 12 deltävlingar.
  2. David Salom, 156 p.
  3. Fabien Foret, 148 p.
  4. Broc Parkes, 136 p.
  5. Luca Scassa, 134 p.
  6. Sam Lowes, 129 p.
  7. James Ellison, 99 p.
  8. Florian Marino, 89 p.
  9. Roberto Tamburini, 80 p.
  10. Massimo Roccoli, 71 p.

Se även redigera

Källor redigera