Öppna huvudmenyn

Världsmästerskapen i Roadracing 2006 arrangerades av Internationella motorcykelförbundet och innehöll klasserna MotoGP, 250GP och 125GP i Grand Prix-serien samt Superbike, Supersport och Endurance. MotoGP-säsongen 2006 kördes över kördes över 17 deltävlingar på fyra kontinenter. VM-titlar delades ut till bästa förare och till bästa konstruktör.

Världsmästare i roadracing 2006
Klass Mästare individuellt Mästare konstruktörer
MotoGP Flag of the United States.svg Nicky Hayden Honda
250GP Flag of Spain.svg Jorge Lorenzo Aprilia
125GP Flag of Spain.svg Álvaro Bautista Aprilia
Superbike Flag of Australia.svg Troy Bayliss Ducati
Supersport Flag of France.svg Sébastien Charpentier Honda
Endurance Flag of France.svg Suzuki Castrol Team (Kitagawa, Philippe, Lagrive) Yamaha
Nicky Hayden, 2006 års världsmästare i MotoGP.

Innehåll

MotoGP-klassenRedigera

SammandragRedigera

Mästare i den största klassen blev amerikanen Nicky Hayden, följd av tidigare flerfaldige världsmästaren italienaren Valentino Rossi och dennes landsman Loris Capirossi. Säsongen var dramatisk då förre världsmästaren Rossi drabbades av motgångar samtidigt som segrarna i början på säsongen fördelades på flera förare så att ingen fick ett klart övertag. Nicky Hayden kunde genom att plocka bra poäng i alla race ta ledningen i VM-tabellen. Den av många uträknade Rossi började dock plocka in poäng på VM-ledaren under slutet på säsongen. I näst sista racet på Estoril-banan råkade Hayden ut för säsongens första missöde på han och teamkamraten i Repsol Honda Dani Pedrosa kolliderade och kraschade ur racet, Valentino Rossi övertog då med knapp marginal ledningen i VM. Allt skulle alltså avgöras i säsongens sista race i Valencia och saken var avgjord då Valentino Rossi vurpade och Hayden kunde med en stabil och taktisk körning bärga VM-guldet. Nicky Hayden tog två racesegrar under säsongen, hemmaracet på Laguna Seca och Hollands GP på TT Circuit Assen.

Repsol HondaRedigera

Det var mycket överraskande att Repsol Honda och HRC fick sin första titel på tre år. Alla tippade att Nicky Hayden inte skulle klara av Valentino Rossi och Camel Yamaha. Även när Hayden ledde med mer än 50 poäng efter massor av otur för italienaren, tordde de flesta att Hayden levde på lånad tid. Han höll dock ledningen ända fram till den näst sista deltävlingen i Portugal, då han blev avkörd av stallkamraten Dani Pedrosa. Alla hade räknat ut Hayden när Rossi tog pole i finalen; Valencias Grand Prix. Chocken var däremot att Rossi först gjord en usel start, och sedan kraschade, vilket gjorde att Hayden, trots bara två segrar under säsongen tog hand om titeln, genom en tredjeplats. Pedrosa slutade femma efter en chockartad säsongsinledning. Han orkade dock inte med en hel säsong på toppnivå, och föll tillbaka i tabellen. Han sågs dock som en stark kandidat inför 2007 års säsong.

Camel YamahaRedigera

Yamaha gick in i säsongen som jättefavoriter av en enda anledning; Valentino Rossi. Det stod dock snabbt klart att Honda och Ducati lyckats bättre med sina motorcyklar, och Rossi fick använda alla sina körkunskaper för att slå de mindre talangfulla konkurrenterna, och förlorade till exempel en given seger i Frankrike, då motorcykeln brakade ihop. Trots all otur och Yamahans dåliga toppfart ledde Rossi VM inför Valencias tävling. Han vurpade dock efter en usel start, och han inte köra upp sig längre än till en tolfteplats och han förlorade racet om titeln. Colin Edwards hade en tung säsong och blev sjua i VM, utan segrar, men i alla fall med en tredjeplats.

Ducati MarlboroRedigera

Loris Capirossi gjorde sin bästa säsong någonsin och blev trea i VM, efter tre delsegrar. Han hade förmodligen vunnit titeln om han inte hade skadat sig ganska illa på Circuit de Catalunya, och bara kunde ta 8 poäng på tre race. Han satte personligt rekord med åtta pallplatser och hade flera fantastiska dueller med Valentino Rossi. Sete Gibernau; nyförvärvet från Gresini Honda var säsongens stora besvikelse. Han slutade trettonde i sammandraget utan en pallplats, men med massor av skador. Han valde sedan att avsluta karriären, och stallet värvade istället Casey Stoner.

DelsegrareRedigera

Grand Prix Banor Vinnare Konstruktör Rapport
  Spanien Jerez   Loris Capirossi Ducati *
  Qatar Losail   Valentino Rossi Yamaha *
  Turkiet Istanbul   Marco Melandri Honda *
  Kina Shanghai   Dani Pedrosa Honda *
  Frankrike Le Mans   Marco Melandri Honda *
  Italien Mugello   Valentino Rossi Yamaha *
  Katalonien Barcelona   Valentino Rossi Yamaha *
  Holland Assen   Nicky Hayden Honda *
  Storbritannien Donington Park   Dani Pedrosa Honda *
  Tyskland Sachsenring   Valentino Rossi Yamaha *
  USA Laguna Seca   Nicky Hayden Honda *
  Tjeckien Brno   Loris Capirossi Ducati *
  Malaysia Sepang   Valentino Rossi Yamaha *
  Australien Philip Island   Marco Melandri Honda *
  Japan Motegi   Loris Capirossi Ducati *
  Portugal Estoril   Toni Elías Honda *
  Valencia Valencia   Troy Bayliss Ducati *

SlutställningRedigera

Plats Förare Team Poäng
1   Nicky Hayden Repsol Honda 252
2   Valentino Rossi Camel Yamaha 247
3   Loris Capirossi Ducati Marlboro 229
4   Marco Melandri Fortuna Honda 228
5   Dani Pedrosa Repsol Honda 215
6   Kenny Roberts Jr Team KR 134
7   Colin Edwards Camel Yamaha 124
8   Casey Stoner LCR Honda 119
9   Toni Elias Fortuna Honda 116
10   John Hopkins Rizla Suzuki 116
11   Chris Vermeulen Rizla Suzuki 111
12   Makoto Tamada Konica Minolta Honda 96
13   Sete Gibernau Ducati Marlboro 95
14   Shinya Nakano Team Kawasaki 92
15   Carlos Checa Dunlop Yamaha 75
16   Randy de Puniet Team Kawasaki 37
17   Alex Hofmann Ducati D'Antin
Ducati Marlboro
30
18   James Ellison Dunlop Yamaha 26
19   Troy Bayliss Ducati Marlboro 25
20   José Luis Cardoso Ducati D'Antin 20
21   Kousuke Akiyoshi Rizla Suzuki 3
22   Garry McCoy Team Ilmor 2

250GP-klassenRedigera

Jorge Lorenzo vann titeln då han andra året i 250GP-klassen bytte från Honda till Aprilia. Den trägne Alex de Angelis vann äntligen sitt första race i 250GP-VM i sista deltävlingen i Valencia.

DelsegrareRedigera

Datum Bana Vinnare Märke
26 mars   Jerez   Jorge Lorenzo Aprilia
8 april   Losail   Jorge Lorenzo Aprilia
30 april   Istanbul   Hiroshi Aoyama KTM
14 maj   Shanghai   Héctor Barberá Aprilia
21 maj   Le Mans   Yuki Takahashi Honda
4 juni   Mugello   Jorge Lorenzo Aprilia
18 juni   Barcelona   Andrea Dovizioso Honda
24 juni   Assen   Jorge Lorenzo Aprilia
2 juli   Donington Park   Jorge Lorenzo Aprilia
16 juli   Sachsenring   Yuki Takahashi Honda
20 augusti   Brno   Jorge Lorenzo Aprilia
10 september   Sepang   Jorge Lorenzo Aprilia
17 september   Phillip Island   Jorge Lorenzo Aprilia
24 september   Motegi   Hiroshi Aoyama KTM
15 oktober   Estoril   Andrea Dovizioso Honda
29 oktober   Valencia   Alex de Angelis Aprilia

SlutställningRedigera

Plats Förare Märke Poäng
1   Jorge Lorenzo Aprilia 289
2   Andrea Dovizioso Honda 272
3   Alex de Angelis Aprilia 228
4   Hiroshi Aoyama KTM 193
5   Roberto Locatelli Aprilia 191
6   Yuki Takahashi Honda 156
7   Héctor Barberá Aprilia 152
8   Shuhei Aoyama Honda 99
9   Sylvain Guintoli Aprilia 96
10   Marco Simoncelli Gilera 92

125GPRedigera

KällorRedigera