Rinkesta

slott och tidigare fideikommiss i Eskilstuna kommun
Rinkesta på ett äldre vykort.

Rinkesta är ett slott och tidigare fideikommiss i Eskilstuna kommun, Södermanland. Rinkesta ligger i Ärla socken med huvudgården belägen söder om Norrsjön och norr om den numera helt torrlagda Sörsjön.

HistorikRedigera

 
Rinkesta och omgivningen på Häradsekonomiska kartan 1897.

Rinkesta nämns med säkerhet först 1379, då Bo Jonsson (Grip) skänkte 1 öresland Rinkesta till Strängnäs domkyrka. Indraget till kronan kom Rinkesta 1594 genom byte till friherre Gustaf Gabrielsson OxenstiernaFiholm. Genom byte utökades godset ytterligare av hans änka. Efter hennes död 1624 ärvdes det av dottern Elsa, som var gift med Åke Natt och Dag på Göksholm. 1711 såldes Rinkesta till greve Hans Wachtmeister. 1734 såldes det av hans son till kommerserådinnan Johanna Wattrang. Från 1768 ägdes det av friherre Thure Leonard Klinckowström. Under hans tid blev Rinkesta fideikommiss, men fideikommisset flyttades snart till Graneberg i Gryt.

Klinckowström tvingades sälja delar av egendomen, huvudbyggnaden avyttrade han 1820, ett år innan han avled. Köpare var friherre Blenckert Gustaf Wachtmeister. Även han tvingades sälja egendomen på grund av dåliga affärer.

Från 1842 tillhörde Rinkesta släkten Bohnstedt. Slottet köptes 1924 av sedermera borgarrådet i Stockholm, Harald Mårtens. Han lät senare hyra ut Rinkesta som ett privat drivet vårdhem. Sedan 1978 har gården varit i familjen Åströms ägo men utannonserades 2014 till försäljning. Huvudbyggnaden stod obebodd. Rinkesta slott och gods ägs sedan 2015 av familjen Nilsson från närbelägna Flättorps gård, dock bebor för närvarande ingen själva slottet. Enligt den nya ägaren kommer det att bedrivas någon typ av verksamhet där men vilken var inte bestämd 2015.[1]

BebyggelsenRedigera

 
Rinkesta slott enligt Erik Dahlbergh i Suecia antiqua et hodierna.

Corps de logi, sannolikt uppförd för Oxenstiernas änka, är avbildad i Erik Dahlberghs Sueciaverk, där slottet visar praktgavlar och spiror och var omgiven av en hög stenmur. Byggnaden reparerades sedan översta våningen brann 1698. Sitt nuvarande utseende med rustikputsade hörnkedjor och bottenvåning, brutet och valmat tak samt frontespis på trädgårdssidan fick slottet vid en omfattande reparation 1775 när Klinckowström var ägare.

Förvaltarbostaden var tidigare huvudbyggnad vid Tummelsta men flyttades hit 1769. Rinkesta var fram till omkring 1900 ett storgods och ägde större delen av de omgivande markerna innan dessa såldes av. Väster om slottet ligger två vitputade ladugårdar från mitten av 1800-talet. Här finns även gårdens mejeri vars byggnad har putsad fasad med målad tegelstensornamentik. Uthusen liksom arbetarbostäderna består huvudsakligen av timmerhus med rödfärgad brädpanel. En av arbetarbostäderna, Malmen, fungerade tidigare som fattigstuga.[2] En rödfärgad magasinsbyggnad uppfördes 1987 efter en brand.[2]

ÄgarlängaRedigera

 
Baron Thure Leonard Klinckowström ägde Rinkesta mellan 1768 och 1820.
  • 1596: Karl Gustaf Gabrielsson Oxenstierna genom byte.
  • 1597: Oxenstiernas änka Barbro Axelsdotter Bielke genom arv.
  • 1624: Elsa Oxenstierna, dotter till Barbro, och dennas make Åke Axelsson Natt och Dag genom arv.
  • 1655: Deras dotter Beata genom arv.
  • 1689: Gustaf Larsson Sparre, son till Beata och Gustaf Larsson Sparre.
  • 1711: Hans Wachtmeister genom köp.
  • 1714: Axel Wilhelm Wachtmeister, son till Hans, genom arv.
  • 1734: Johanna Wattrang, födde Scharenberg, genom köp.
  • 1768: Thure Leonard Klinckowström genom köp.
  • 1820: Bleckert Gustaf Wilhelm Wachtmeister genom köp.
  • 1837: Carl Filip Sack genom köp.
  • 1841: J. Mallig genom köp.
  • 1842: Theodor Ludvig Bohnstedt genom köp.
  • 1888: Edvard Bohnstedt, son till Theodor Ludvig, genom arv.
  • 1914: Arvid Frisell genom köp.
  • 1924: Harald Mårtens genom köp. Under arrendator Ekman drevs vårdhem 1935-89.
  • 1978: Ragnar Åström genom köp. Ägorna drivs vidare av sonen Olof.
  • 2014: Familjen Nilsson som driver Flättorps gård.

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ Eskilstuna kuriren: Slott sålt för hemlig summa, publicerad 8 oktober 2014.
  2. ^ [a b] Kulturhistoriskt värdefulla miljöer i Södermanland, artikel i Sörmlandsbygden 1988:2

Externa länkarRedigera