Ringerikestil
Ringerikestil är en konstriktning som förekom i Norden under yngre vikingatid. Stilen är uppkallad efter den sandsten från Ringerike i Norge som några runstenar är tillverkade av[1]. Stilen skapades förmodligen i Danmark omkring år 1000.[1]
Karaktäristiskt för stilen är att motivet (ofta ett så kallat stort djur) är kringvärvt av utdragna "vimplar" med abrupt krökta spetsar på runband och rankor, jämnt kurvade ornamentlinjer och repetition av identiska former.[2] Stilen introducerades antagligen i England vid Knut den stores trontillträde.[3] Ett känt exempel på ornament i Ringerikestil är Söderalaflöjeln från Söderala kyrka i Hälsingland.
Se även redigera
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ [a b] Signe Horn Fuglesang (1992). ”Kunsten”. i Else Roesdahl. Viking og Hvidekrist. Uddevalla: Bohusläningens boktryckeri. sid. 178-179
- ^ Fuglesang, Signe Horn (1980). Some aspects of the Ringerike style. Odense: Odense University Press. sid. 15 ff.
- ^ Wilson, David (1995). Vikingatidens konst. Lund: Signum. sid. 181
Övriga källor redigera
- Orrling, Carin (1942-); Vikingatidens ABC, Statens historiska museum, Stockholm, ny reviderad upplaga 1995, ISBN 91-7192-984-3, serie: Historia i fickformat - 6, LIBRIS-id 7619316