Wikipedia

Relationer mellan Sverige och USA

bilaterala relationer mellan Sverige och USA

Relationer mellan Sverige och USA syftar på de bilaterala relationerna mellan Sverige och USA i olika intressefrågor. Den påbörjades i slutet av 1700-talet, varefter länderna har haft starka band.

Relationer mellan Sverige och USA
Sverige   USA
Lägeskarta för Sverige och USA
  USA

Relationshistoria redigera

Se även: Svenska koloniseringen av Amerika och Emigrationen från Sverige till Nordamerika
 
En Amerikabåt lämnar hamnen i Göteborg 1905.
 
Kronprins Gustaf Adolf och president Calvin Coolidge vid avtäckandet av John Ericsson National Memorial i Washington, D.C., 29 maj 1926.
 
Sveriges statsminister Ingvar Carlsson och hustrun Ingrid tillsammans med USA:s president Ronald Reagan och hustrun Nancy vid inträdet till statsbanketten i Vita huset den 9 september 1987.

Precis som många europeiska stater deltog Sverige i kolonialkapplöpningen om Amerika som på allvar startade under 1600-talet. Den första svenska bosättningen längs med Delawareflodens bankar skapades 1638 och döptes till Nya Sverige. Kolonin erövrades dock av Nederländerna 1655.

Sverige blev den andra staten att erkänna USA som självständig stat, efter Frankrike som var direkt inblandad i amerikanska revolutionskriget. 1783 skrev USA:s ambassadör i Paris, Benjamin Franklin, och Sveriges ambassadör, greve Gustaf Philip Creutz, på ett svensk-amerikanskt vänskaps- och handelstraktat.[1] Utöver detta hade flera svenska officerare deltagit i kriget såsom greve Curt von Stedingk och greve Axel von Fersen, den senare var adjutant till den franske general Rochambeau och von Fersen agerade tolk mellan denne och general Washington.

Sverige och USA var allierade under åren 1801-02 då man utkämpade det Första barbareskkriget mot slavhandlarna på Barbareskkusten i Medelhavet.[2]

Åren 1820–1930 emigrerade uppskattningsvis 1,3 miljoner svenskar motsvarande en tredjedel av Sveriges befolkning till Nordamerika, de flesta till USA. Precis som med irländarna handlade det ofta om fattigdom i Sverige, framför allt när skörden slog fel. Bara Storbritannien (framför allt Irland, som då ingick i Storbritannien) och Norge hade högre emigration. De flesta svenska emigranter bosatte sig i centrala och västra USA. Runt 1910 hade Chicago en större population av svenskar än Göteborg. Minnesota var också en plats där många svenska emigranter bosatte sig. Många svenskamerikaner deltog som soldater i amerikanska inbördeskriget.

Den första svenske regeringschefen att möta en amerikansk president var statsminister Tage Erlander, som mötte president Harry S. Truman i Vita huset 1952.

 
Amerikanske ambassadören William Womack Heath som hemkallades 1967.

Åren 1968–1974 kännetecknades av relationsproblem mellan Sverige och USA, främst på grund av Sveriges uttryckta missnöje med USA:s krigföring i Indokina. I februari 1968 kallade USA hem sin ambassadör från Sverige då Sveriges ecklesiastikminister Olof Palme deltagit i en protest i Stockholm mot kriget tillsammans med Nordvietnams Sovjet-ambassadör Nguyen Tho Chan.[3] USA:s ambassadörspost till Sverige stod sedan tom fram till februari 1970. I december 1972 höll Sveriges dåvarande statsminister Olof Palme ett jultal over svensk nationell radio där han jämförde USA:s bombning av Hanoi med flera av nazisternas våldsdåd. USA:s regering kallade jämförelsen en "grov förolämpning" och återigen avbröt man de diplomatiska förbindelserna med Sverige (vilka låg nere i över ett år).[3]

Relationerna förbättrades då USA dragit sig ur Vietnamkriget, och senare även då Thorbjörn Fälldin blev Sveriges statsminister 1976. Efter Palmemordet 1986 och Ingvar Carlssons tillträde som Sveriges statsminister, fortsatte återställningen av de goda förbindelserna mellan Sverige och USA. För första gången sedan Tage Erlanders besök hos John F. Kennedy 1961 inbjöds en svensk statsminister till Vita huset då Ingvar Carlsson möte USA:s president Ronald Reagan 1987.

Ingvar Carlssons efterträdare som statsminister, Carl Bildt, besökte både president George H. W. Bush 1992 och president Bill Clinton 1994.

Genast efter 11 september-attackerna, uttryckte Sveriges regering sina sympatier med USA och stödde den USA-ledda invasionen av Afghanistan.[4][5] Dock motsatte sig Sverige, precis som många andra europeiska staters regeringar, den USA-ledda invasionen av Irak i mars 2003, då man ansåg att den kränkte den internationella rätten.[6] Däremot var Sveriges statsminister Göran Persson relativt mild i sin kritik mot USA jämfört med Olof Palmes starka kritik mot USA:s krigföring i Indokina.

 
Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt och USA:s president George W. Bush vid Vita huset den 15 maj 2007.

I sin regeringsförklaring presenterad till Sveriges riksdag den 6 oktober 2006, förklarade Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt, ledare för en höger-centerregering, att hans nya regering skulle arbeta för att "stärka den transatlantiska länken".[7] Fredrik Reinfeldts parti, Moderata samlingspartiet, är mer proamerikanskt än Socialdemokratiska arbetarepartiet, och stödde den USA-ledda invasionen av Irak 2003, samt svenskt medlemskap i NATO. Man har vissa band till USA:s republikanska parti. Fredrik Reinfeldt besökte USA:s president George W. Bush vid Vita huset den 15 maj 2007.

I september 2013 besökte USA:s president Barack Obama Sverige, vilket var det första bilaterala besöket av en sittande amerikansk president i Sverige. I samband med besöket beskrevs relationen mellan länderna som ”bättre än någonsin”. Statsvetare Jan Joel Andersson vid Utrikespolitiska Institutet pekade då bland annat på att Sverige inom EU drivit på för frihandel samt att Sverige bidragit till insatsen i Libyen 2011 som orsaker till de goda relationerna.[8]

Minnesmärken redigera

Följande är ett urval på minnesmärken som under åren avtäckts som påminnelser och svensk-amerikanska relationer:

Ekonomiska förbindelser redigera

 
Drottning Silvia möter Michelle Obama i Vita huset, 23 oktober 2009.

Sverige och USA har starka ekonomiska band. USA är för närvarande Sveriges tredje största handelspartner,[9] och amerikanska företag är de mest representerade bland utländska företag i Sverige.

Militära relationer redigera

Se även: Relationer mellan Sverige och Nato
 
USA:s försvarschef amiral Michael Mullen välkomnar sin svenske kollega överbefälhavaren general Sverker Göranson till försvarshögkvartet Pentagon den 5 augusti 2010.

Fastän Sverige sedan länge fört en neutralitetspolitik i internationella frågor, hade Sverige ändå ett militärt samarbete med USA under andra världskriget. Enligt Försvarsmakten tog Sverige emot 160 bombplan och över 1 400 flygare på svenskt territorium under den perioden. Därtill hade USA en flygattaché i Stockholm, överstelöjtnant Felix Hardison. Amerikansk servicepersonal lagade de amerikanska flygplanen i Malmö, Göteborg och Bromma.[10]

Sverige deltar numera i Nato-relaterade Partnerskap för fred och EAPR. Sverige deltog med omkring 500 soldater i International Security Assistance Force (ISAF), under Nato:s kommando, i Afghanistan. Under inbördeskriget i Libyen fanns det svenska Flygvapnet på plats och arbetade i nära samarbete med Nato och USA. Alla svenska stridsflygplan är numera anpassade efter Nato:s krav och system.

Under det Kalla krigets dagar förberedde Sveriges regering i hemlighet för militärt stöd från USA vid händelse av sovjetiskt anfall.[11]

Lista över besök redigera

 
Barack Obama och Fredrik Reinfeldt i Rosenbad i Stockholm 2013.
 
Donald Trump och Stefan Löfven i Vita huset, 6 mars 2018.
Gäst Värd Syfte Plats Datum Referens
  Kronprins Gustaf Adolf   President Calvin Coolidge Del av kronprinsparets rundresa genom USA John Ericsson National Memorial &
Vita huset, Washington, DC 		29 maj 1926 [12]
  Prins Bertil, hertig av Halland
  Kronprinsessan Louise 		  President Franklin D. Roosevelt Nya Sverige – 300 årsjubileum Wilmington, Delaware
Springwood, Hyde Park, New York 		27 juni 1938
1 juli 1938 		[13]
  Prins Bertil, hertig av Halland
  Statsrådet Karin Kock 		  President Harry S. Truman Pionjärjubileet Chicago, Illinois 3 juni 1948 [14]
  Statsminister Tage Erlander   President Harry S. Truman Vita huset, Washington, DC 14 april 1952 [15]
  Statsminister Tage Erlander   President Dwight D. Eisenhower Vita huset, Washington, DC 24 november 1954 [15]
  Statsminister Tage Erlander   President John F. Kennedy Vita huset, Washington, DC 29 mars 1961 [15]
  Vicepresident Lyndon B. Johnson   Kung Gustaf VI Adolf Begravning av Förenta nationernas generalsekreterare Dag Hammarskjöld Uppsala domkyrka &
Uppsala slott, Uppsala, Sverige 		29 september 1961 [15]
  Vicepresident Lyndon B. Johnson   Kung Gustaf VI Adolf
  Statsminister Tage Erlander 		Sofiero slott, Helsingborg, Sverige
Kanslihuset, Stockholm, Sverige 		3 september 1963
5 september 1963 		[15]
  Statsminister Tage Erlander
  Prins Bertil, hertig av Halland 		  President Lyndon B. Johnson
  Änkefru Jacqueline Kennedy 		President John F. Kennedys statsbegravning Cathedral of St. Matthews &
Vita huset, Washington, DC 		25 november 1963
  Kung Carl XVI Gustaf   President Gerald Ford Vita huset, Washington, DC 5 april 1976 [16][15]
  Statsminister Ola Ullsten   President Jimmy Carter
  Vicepresident Walter Mondale 		Vita huset, Washington, DC 18 januari 1979 [15]
  Vicepresident Walter Mondale   Statsminister Ola Ullsten Kanslihuset, Stockholm, Sverige Maj 1979 [15]
  Kung Carl XVI Gustaf   President Ronald Reagan Vita huset, Washington, DC 22 november 1981 [15]
  Vicepresident George H.W. Bush   Statsminister Olof Palme Rosenbad, Stockholm, Sverige 27 juni 1983 [15]
  Fru Nancy Reagan   Drottning Silvia
  Socialminister Gertrud Sigurdsen 		Förevisning av svenska insatser mot narkotikamissbruk Stockholm, Upplands Väsby & Drottningholms slott 8-11 Juni 1987 [17][18][19][15]
  Statsminister Ingvar Carlsson   President Ronald Reagan Officiellt besök Vita huset, Washington, DC 9 september 1987 [15]
  Kung Carl XVI Gustaf   President Ronald Reagan Nya Sverige – 350 årsjubileum Vita huset, Washington, DC 11 april 1988 [15]
  Statsminister Carl Bildt   President George H.W. Bush Arbetsbesök Vita huset, Washington, DC 20 februari 1992 [15]
  Statsminister Carl Bildt   President Bill Clinton Vita huset, Washington, DC 1 december 1993
  Statsminister Göran Persson   President Bill Clinton Vita huset, Washington, DC 6 augusti 1996 [15]
  Kronprinsessan Victoria   President Bill Clinton Lunch, i samband med invigning av nordisk vikingautställning Vita huset, Washington DC 28 april 2000 [20]
  President George W. Bush   Kung Carl XVI Gustaf
  Statsminister Göran Persson 		Europeiska rådets toppmöte i Göteborg 2001 Gunnebo slott, Residenset & Svenska Mässan 14 juni 2001 [15]
  Statsminister Göran Persson   President George W. Bush Vita huset, Washington, DC 3 december 2001 [15]
  Kronprinsessan Victoria   Fru Laura Bush Vita huset, Washington, DC 5 november 2003 [21]
  Statsminister Göran Persson   President George W. Bush Vita huset, Washington, DC 28 april 2004 [15]
  Kung Carl XVI Gustaf   President George W. Bush Vita huset, Washington, DC 23 oktober 2006 [22][15]
  Statsminister Fredrik Reinfeldt   President George W. Bush Vita huset, Washington, DC 15 maj 2007 [15]
  Drottning Silvia   Fru Michelle Obama Vita huset, Washington DC 23 oktober 2009 [23]
  Statsminister Fredrik Reinfeldt   President Barack Obama Vita huset, Washington, DC 2 november 2009 [15]
  Kung Carl XVI Gustaf   Vicepresident Joe Biden Nya Sverige – 375 årsjubileum Wilmington, Delaware 11 maj 2013 [24]
  President Barack Obama   Kung Carl XVI Gustaf
  Statsminister Fredrik Reinfeldt 		Officiellt besök Rosenbad, Stora synagogan, KTH, Slottet 4-5 september 2013 [15]
  Statsminister Stefan Löfven   President Barack Obama Amerikansk-nordiska toppmötet Vita huset, Washington, DC 13 maj 2016 [25]
  Vicepresident Joe Biden   Statsminister Stefan Löfven Bilateralt möte Rosenbad, Stockholm 25 augusti 2016 [26]
  Statsminister Stefan Löfven   President Donald Trump Bilateralt möte och gemensam presskonferens Vita huset, Washington, DC 6 mars 2018

[27]

  Statsminister Magdalena Andersson   President Joe Biden Möte tillsammans med Finlands president Sauli Niinistö om Sveriges och Finlands NATO-ansökningar samt gemensam presskonferens i Rosenträdgården Vita huset, Washington, DC 19 maj 2022


Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ American Memory from the Library of Congress
  2. ^ ”First Barbary War”. Thomas Jefferson's Monticello. August 2011. https://www.monticello.org/site/research-and-collections/first-barbary-war. 
  3. ^ [a b] Andersson, Stellan. ”Olof Palme och Vietnamfrågan 1965–1983” (på swedish). olofpalme.org. http://www.olofpalme.org/ingangar/tema/vietnam/. Läst 27 februari 2008. 
  4. ^ Utrikesminister Anna Lindh med anledning av terrorattacken i USA | Press & info | Utrikesdepartementet | Departement | Regeringskansliet
  5. ^ Kammarens protokoll – Riksdagen
  6. ^ http://statsradsberedningen.regeringen.se/pub/road/Classic/article/13/jsp/Render.jsp?m=print&d=1122&nocache=true&a=7138[död länk]
  7. ^ Swedish Riksdag Arkiverad 5 februari 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ Johansson, Birgitta (8 augusti 2013). ”Obamas besök visar på goda bilaterala relationer”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/5611567. Läst 14 december 2021. 
  9. ^ Exports to large trade partners Arkiverad 30 mars 2010 hämtat från the Wayback Machine., Statistics Sweden, läst October 14, 2007.
  10. ^ Försvarsmakten. ”Sveriges hjälp till USA under kriget”. Försvarsmakten. https://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/var-historia/artiklar/sveriges-hjalp-till-usa-under-kriget/. Läst 17 mars 2023. 
  11. ^ SOU 1994:11 Om kriget kommit... Förberedelser för mottagande av militärt bistånd 1949–1969
  12. ^ ”Svenska Dagbladets Årsbok 1926”. runeberg.org. Svenska Dagbladet. 1927. sid. 43-46. https://runeberg.org/svda/1926/0045.html. Läst 29 mars 2022. 
  13. ^ Sandstedt, Sven (1939). ”Svenska Dagbladets årsbok 1938”. runeberg.org. Svenska Dagbladet. sid. 89-95. https://runeberg.org/svda/1938/0089.html. 
  14. ^ ”Svenska Dagbladets årsbok 1948”. runeberg.org. Svenska Dagbladet. 1949. sid. 83-87. https://runeberg.org/svda/1948/0083.html. Läst 29 mars 2022. 
  15. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v] Mattsson, Britt-Marie (1 september 2013). ”Sveriges relationer med USA år för år”. gp.se. Göteborgs Posten. https://www.gp.se/nyheter/v%C3%A4rlden/sveriges-relationer-med-usa-%C3%A5r-f%C3%B6r-%C3%A5r-1.578430. Läst 28 mars 2022. 
  16. ^ Memorandum of Conversation Gerald R. Ford Library, läst 17 maj 2010
  17. ^ ”First Lady to Visit Sweden” (på engelska). latimes.com. Los Angeles Times. 11 maj 1987. https://www.latimes.com/archives/la-xpm-1987-05-11-mn-3646-story.html. Läst 28 mars 2022. 
  18. ^ Soderlind, Rolf. ”First lady Nancy Reagan to visit Sweden” (på engelska). www.upi.com. United Press International. https://www.upi.com/Archives/1987/06/07/First-lady-Nancy-Reagan-to-visit-Sweden/9716550036800/. Läst 28 mars 2022. 
  19. ^ Radcliffe, Donnie (2 juni 1987). ”NANCY REAGAN AND THE SWEDE ANTICIPATION” (på engelska). washingtonpost.com. Washington Post. https://www.washingtonpost.com/archive/lifestyle/1987/06/02/nancy-reagan-and-the-swede-anticipation/083ab559-da83-46c4-9d96-d643e8f12bbf/. Läst 28 mars 2022. 
  20. ^ Hagner, Sara (16 mars 2000). ”Victoria är bjuden till Clinton”. aftonbladet.se. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/0003/16/vickan.html. Läst 29 mars 2022. 
  21. ^ Lundh, Olof (6 november 2003). ”Victoria hemma hos världens mäktigaste fru”. expressen.se. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/victoria-hemma-hos-varldens-maktigaste-fru/. Läst 29 mars 2022. 
  22. ^ ”Kungaparet på besök hos USA:s president George W. Bush och Fru Laura Bush”. kungahuset.se. Kungliga Hovstaterna. 10 2006. Arkiverad från originalet den 24 oktober 2021. https://web.archive.org/web/20211024164252/https://www.kungahuset.se/kungafamiljen/aktuellahandelser/2006/2006aktuellt/kungaparetpabesokhosusaspresidentgeorgewbushochfrulaurabush.5.1a3366210de661ad20800037370.html. Läst 28 mars 2022. 
  23. ^ ”Drottningen mötte USA:s First Lady, Fru Michelle Obama och utrikesminister Hillary Clinton”. kungahuset.se. Kungliga Hovstaterna. 10 2009. Arkiverad från originalet den 28 mars 2022. https://web.archive.org/web/20220328170155/https://www.kungahuset.se/kungafamiljen/aktuellahandelser/2009/2009/drottningenmotteusasfirstladyfrumichelleobamaochutrikesministerhillaryclinton.5.62402a8b12475b47cdb8000409.html. Läst 28 mars 2022. 
  24. ^ ”Kungaparet i USA, dag 4”. kungahuset.se. Kungliga Hovstaterna. 05 2013. Arkiverad från originalet den 28 mars 2022. https://web.archive.org/web/20220328193409/https://www.kungahuset.se/kungafamiljen/aktuellahandelser/2013/aktuellt2013apriljuni/kungaparetiusadag4.5.4ea495e313c19c119aa5339.html. Läst 28 mars 2022. 
  25. ^ ”Statsministern i toppmöte med president Obama”. regeringen.se. Statsrådsberedningen. 13 maj 2016. Arkiverad från originalet den 28 mars 2022. https://web.archive.org/web/20220328193414/https://regeringen.se/artiklar/2016/05/statsministern-i-toppmote-med-president-obama/. Läst 28 mars 2022. 
  26. ^ ”USA:s vicepresident Joe Biden besöker Sverige”. www.regeringen.se. Statsrådsberedningen. 24 augusti 2016. https://www.regeringen.se/artiklar/2016/08/usas-vicepresident-joe-biden-besoker-sverige/. Läst 28 mars 2022. 
  27. ^ ”Statsminister Stefan Löfven besöker USA”. regeringen.se. Statsrådsberedningen. 18 februari 2018. Arkiverad från originalet den 7 februari 2022. https://web.archive.org/web/20220207101554/https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/02/statsminister-stefan-lofven-besoker-usa/. Läst 28 mars 2022. 

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Relationer_mellan_Sverige_och_USA&oldid=54237196”