Öppna huvudmenyn

Relationer mellan Kina och Sverige

bilaterala relationer mellan Kina och Sverige

Relationer mellan Kina och Sverige refererar till de bilaterala relationerna mellan Kina och Sverige.

Relationer mellan Kina och Sverige
Kina   Sverige
Lägeskarta för Kina och Sverige
  Kina

Folkrepubliken Kina har en ambassad i Stockholm och Konungariket Sverige har en ambassad i Peking. Båda staterna är medlemmar av FN.

Länderna har haft diplomatiska förbindelser sedan mitten på 1800-talet och permanenta beskickningar sedan början på 1900-talet. Efter den kommunistiska segern i det kinesiska inbördeskriget 1949, blev Sverige det första västerländska landet att upprätta diplomatiska förbindelser med den nygrundade Folkrepubliken Kina, vilket skedde den 9 maj 1950.[1]

HistoriaRedigera

 
1700-tal och Svenska Ostindiska Companiet seglar till Kina för att bedriva handel.

Banden mellan Kina och Sverige är gamla och kan åtminstone spåras till Nils Matsson Kiöpings besök i södra Kina 1654, då han seglade med Nederländska Ostindiska Kompaniet.

Åren 1731-1813 bedrev Svenska Ostindiska Companiet handel med Kina.[2]. Särskild berömd är den seglats som Ostindiefararen Götheborg och som slutade med dess förlisning utanför Göteborg 1745. En kopia byggdes från 1995, och 2005-2007 företogs en ny resa från Göteborg till Kanton och tillbaka.

Den 20 mars 1847 slöt Sverige och Qingimperiet fördraget i Kanton, vilket var det första formella fördraget mellan de två länderna. 1909 undertecknades ett nytt fördrag och ett par år efter Qingdynastins fall 1911 upprättade de båda länderna fasta beskickningar i vartdera landet.

Diplomatiska relationer mellan Folkrepubliken Kina och Sverige upprättades formellt den 9 maj 1950.[3] Sverige var det första västerländska landet att upprätta officiella diplomatiska relationer med Folkrepubliken Kina och man stödde alltid Kinas återkomst till den permanenta platsen i FN:s säkerhetsråd.[1]

Sveriges dåvarande statsminister Thorbjörn Fälldin anlände den 7 april 1981 till Peking för en veckas vistelse, som den förste svenske statsminister att besöka folkrepubliken Kina.[4] Han träffade där Kinas de facto högste ledare Deng Xiaoping och premiärministern Zhao Ziyang. De talade bland annat om behoven av utökat utbyte inom handel, ekonomi och teknologi och kineserna uttryckte önskan om teknisk hjälp med tillverkning av mejeriprodukter och livsmedelsförpackningar. Kina meddelade samtidigt att man tänkte anta stramare attityd mot Sovjetunionen, som man hävdade strävade efter ökat inflytande inom oljerika områden och ökad press på oljeländerna. Thorbjörn Fälldin betonade dock att Sveriges inställning var att försöka få igång en dialog mellan supermakterna och säkra världsfreden. Thorbjörn Fälldin fick bland annat träffa de kinesiska ledarna på kinesiska muren.

Den 23 september 1981 avslutade det svenska kungaparet ett tio dagar långt statsbesök i Kina, och med fanns bland annat företrädare för regering och krigsmakt samt olika kulturinrättningar, och flera journalister. Även svenska elitidrottsmän gästade, och deltog i tävlingar den 20-25 september. Detta var det första officiella svenska statsbesöket i Folkrepubliken Kina, och Sveriges dåvarande utrikesminister Ola Ullsten lämnade återbud i sista stund för att delta i svenska regeringens krispaket, vilket väckte bestörtning i Kina, där det var sed att utrikesministern alltid kom med på officiella statsbesök.

Svenska kungaparet mottogs på Pekings flygplats och välkomnades vid himmelska fridens torg och i Folkets stora hall där de mötte Xi Zhongxun, vice ordförande i Nationella Folkkongressens ständiga utskott (och för övrigt far till sedermera högste ledaren Xi Jinping). De stannade i fyra dagar och besökte den förbjudna staden, kinesiska muren och gamla huvudstaden Xi'an med den så kallade terrakottaarmén och den 16 september talade svenske kungen politik med Deng Xiaoping medan svenska drottningen mötte Kinas kvinnliga familjeminister Chen Muhua. De for sedan runt i folkkommunerna och besökte även Chengdu, provinshuvudstad i Sichuan där de vandrade uppför stentrappor och på hängbroar i daoistmunkarnas spår för att titta på den sällsynta pandan, symbol för världsnaturfonden. Besöket avslutades i Shanghai innan det bar av med flygplan till då brittiska Hongkong, och sedan tillbaka till Stockholm.[5]

1984 kom premiärminister Zhao Ziyang i sin tur till Sverige i samband med en större Europaresa. Han gavs då tillfälle att återse Torbjörn Fälldin, trots att denne då lämnat statsministeruppdraget.[6]

Den 2-4 november 1996 besökte Sveriges dåvarande statsminister Göran Persson Kina och avslutade besöket med att under ett möte med svenska näringslivskolonin berömma Kinas politiska stabilitet som betydelsefull för den ekonomiska utvecklingen. Sveriges riksdag svarade den 21 november med en misstroendeomröstning som Göran Persson vann med siffrorna 209-119.[7]

Kung Carl XVI Gustaf av Sverige och drottning Silvia besökte 2006 Kina för första gången sedan 1981.[1] President Hu Jintao svarade det följande året med att besöka Sverige, vilket var det första kinesiska statsbesöket till landet.[8]

2010 firade de diplomatiska förbindelserna mellan Kina och Sverige 60 år.[9][10]

HandelRedigera

2006 uppgick värdet för handeln mellan länderna till upp till 6.73 miljarder US-dollar. Sverige hade blivit Kinas nionde största handelspartner inom EU och Kina blivit Sveriges tredje största partner i Asien för fjärde året i rad.[1]

SportRedigera

På sportsidan finns en rivalitet inom framför allt bordtennis på herrsidan och fotbolldamsidan.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d] http://www.chinadaily.com.cn/china/2007-06/11/content_891453.htm
  2. ^ Frängsmyr, Tore (1976). Ostindiska Kompaniet. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 9. ISBN 9146126457 
  3. ^ http://www.chinadaily.com.cn/china/2010-05/07/content_9819770.htm
  4. ^ ”Fälldin i Kina träffade Deng”. Horisont 1981. Bertmarks förlag. 1981. sid. 99 
  5. ^ ”Kungaparets rundresa i Kina var det första svenska statsbesöket”. Horisont 1981. Bertmarks förlag. 1981. sid. 227 
  6. ^ En bonde blir statsminister 
  7. ^ ”Persson starkare efter misstroendeomröstning”. Horisont 1996. Bertmarks förlag. 1996. sid. 262 
  8. ^ https://www.aftonbladet.se/nyheter/article11087968.ab
  9. ^ http://www.enghunan.gov.cn/Text_News/201005/t20100527_212420.htm[död länk]
  10. ^ Swedish PM Hails 60 Years of Establishment of China-Sweden Diplomatic Relations

KällorRedigera

över:Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 16 juli 2011.

Externa länkarRedigera