Öppna huvudmenyn

Regeringsbildning i Sverige efter valet 2018

bildandet av regering efter riksdagsvalet i Sverige 2018

Efter riksdagsvalet i Sverige 2018, konstaterades att inget av de traditionella blocken nått egen majoritet i riksdagen. De rödgröna samlade 144 mandat och Alliansen 143 mandat. Sverigedemokraterna (SD) stärkte sin plats som vågmästare i riksdagen (med 13 mandat) till 62 mandat.[1][2][3]

Statsminister Stefan Löfven hade strax innan valet gett beskedet att om Alliansen blir större än den röd-gröna konstellationen, och således kan få igenom en budget utan Sverigedemokraternas stöd, är det rimligt att de får bilda regering. Dock blev det rödgröna blocket något större än Alliansen, liksom i valet 2014, men denna gång hade decemberöverenskommelsen upphört och Allianspartierna var inte längre beredda att släppa fram en budget från det rödgröna blocket för att inte ge makt åt Sverigedemokraterna. Under valrörelsen hade Centern och Liberalerna lovat att inte regera med Sverigedemokraternas stöd, men samtidigt att avsätta Stefan Löfven som statsminister och att göra moderaternas partiledare Ulf Kristersson till statsminister.[4][5] Dessa vallöften var inte förenliga med valresultatet. Detta bidrog till långvariga regeringsförhandlingar[6] under talmannen Andreas Norléns ledning. Regeringen Löfven I agerade övergångsregering i väntan på regeringsbildningen.[7]

Följande regeringsalternativ undersöktes, vilka vart och ett skulle kunna få igenom en egen budget eftersom oppositionen inte skulle kunna samlas omkring en gemensam budget:[8][6]

  • ett blocksamarbete eller en samlingsregering mellan Alliansen, Socialdemokraterna och Miljöpartiet (som skulle få 259 mandat);
  • ett mittenalternativ (S, MP, C och L, som skulle få 167 mandat, men måste tolereras av ytterligare ett parti för att kunna bilda regering);
  • Alliansen med MP (som skulle få 159 mandat, men behövde tolereras av ytterligare ett parti för att bilda regering); samt
  • ett högeralternativ (M och KD med stöd av SD, som dock hotade att fälla en budget om de inte fick inflytande. Tillsammans skulle de få 153 mandat, men en regeringsbildning krävde att C släppte fram den).

Den 13 januari 2019 hade partierna i mittenalternativet förhandlat fram en fyrpartiuppgörelse om politik på elva områden, kallad januariavtalet, som innebar att Regeringen Löfven I (S och MP) skulle få regera ytterligare en mandatperiod, men denna gång med stöd av C och L, och att V:s inflytande över svensk politik skulle begränsas.[9] Den 16 januari, efter 129 dagar, stod det klart att mittenalternativet även tolereras av V och därmed en majoritet av riksdagen,[10] och Stefan Löfven valdes av riksdagen den 18 januari, i den tredje talmansrundan sedan valet.[11] Den 21 januari tillträde Regeringen Löfven II.

Innehåll

TidslinjeRedigera

2018Redigera

SeptemberRedigera

 
Talmannen Andreas Norlén (2010) tillhör moderaterna, har suttit i riksdagen sedan 2006 och ledde konstitutionsutskottet mellan åren 2014-2018.[12]

9 september 2018 lät statsminister Stefan Löfven, redan under valnatten, meddela att han inte avsåg att lämna sin post frivilligt och att han nu hoppades att de traditionella blocken skulle upplösas till förmån för en blocköverskridande regering.[13][14]

24 september 2018 skedde upprop i den nyvalda riksdagen och Andreas Norlén valdes till talman.

25 september 2018 genomfördes riksmötets öppnande. Enligt nya bestämmelser i Regeringsformen, som trädde i kraft 1 januari 2011, ska varje val i Sverige följas av en obligatorisk omröstning kring huruvida statsministern tolereras av riksdagen, såvida inte statsministern redan själv valt att avgå.[15] Omröstningen ska vara genomförd inom två veckor efter att riksdagen samlats. Talmannen valde dock att genomföra denna omröstning under riksmötets första dag. 204 ledamöter röstade nej och 142 röstade ja, vilket ledde till att talmannen omedelbart entledigade statsministern.[16] Detta var första gången i svensk historia som en statsminister föll i en förtroendeomröstning.[17][18] (Ingen omröstning genomfördes efter valet 2014 eftersom dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt självmant lämnade in sin avskedsansökan direkt efter valet.) Löfven leder som statsminister en övergångsregering tills en ny regering bildats.[7] Omedelbart efter att statsministern entledigats lät talmannen Andreas Norlén meddela att han nu officiellt tagit över ansvaret för regeringsbildningen.

27 september höll Norlén sin första talmansrunda och träffade alla partiledare för riksdagspartierna.[19][20]

28 september meddelade talmannen att samtalen inte givit något konkret och att samtliga partiledare bjudits in till en andra talmansrunda den 2 oktober.[21]

OktoberRedigera

2 oktober meddelade Norlén att han givit Moderaternas partiledare Ulf Kristersson i uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Kristersson fick två veckor på sig att hitta ett underlag för en regering som tolereras av riksdagen.[22][23][24] Under den första veckan samtalade Kristersson med partiledarna för Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Socialdemokraterna, i syfte att bilda en alliansregering med stöd från Socialdemokraterna.

9 oktober informerade Kristersson talmannen om att Löfven avvisat hans förslag om Kristersson som statsminister och att det alternativet alltså inte längre var aktuellt.[25][26]

12 oktober publicerade Kristersson ett inlägg på Facebook där han förklarade att han avsåg att försöka bilda en moderat enpartiregering eller en regering bestående av Moderaterna och ett eller flera allianspartier.[27] Den 13 oktober meddelade dock både Centerpartiet och Liberalerna att de inte avsåg släppa fram en regering bestående av bara Moderaterna eller en koalition med Kristdemokraterna. De var inte heller beredda att gå fram med en alliansregering utan stöd över blockgränsen. Detta eftersom varken Centerpartiet eller Liberalerna vill bidra till en regering som helt eller delvis behöver stöd från Sverigedemokraterna. Liberalernas partiledare Jan Björklund ville att Kristersson skulle få mer tid på sig att sondera förutsättningarna för en blocköverskridande regering, exempelvis en alliansregering med stöd av Miljöpartiet.[28]

14 oktober meddelade Kristersson att han saknade förutsättningar att bilda en regering och lämnar därför sitt sonderingsuppdrag, men att han fortfarande var beredd att bli statsminister. Samma dag meddelade Norlén att han skulle bjuda in samtliga partiledare till en tredje talmansrunda den 15 oktober.[29][30][31]

15 oktober meddelade Norlén att Stefan Löfven givits uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda regering under socialdemokratisk ledning. Likt Kristersson fick Löfven två veckor på sig att hitta ett stabilt regeringsunderlag.[32]

29 oktober, efter att två veckor hade gått, konstaterade Löfven att han inte såg någon möjlighet att bilda regering.[33] Samma dag hade Andreas Norlén nya samtal med samtliga partiledare. Efter samtalen höll Norlén en pressträff där han meddelade att han kommer att ta en aktivare roll i regeringsförhandlingarna och inleda samtal med partierna och undersöka fyra olika regeringsbildningar.[8]

  • Samlingsregering med S, MP och Alliansen
  • Mittenregering med S, MP, C och L
  • Alliansen med MP
  • Alliansen i olika former

NovemberRedigera

5 november meddelade talmannen att Ulf Kristersson återigen skulle få uppdraget att sondera, den här gången med en omröstning om Ulf Kristersson som statsminister. Omröstningen ägde rum den 14 november. [34]

14 november, i kammaren röstade man om att Ulf Kristersson skulle få bilda regering men han förlorade omröstningen med 195 röster emot och 154 röster för. Regeringen som Ulf Kristersson föreslog var en M/KD-regering, eftersom både Centerpartiet och Liberalerna tackat nej till att sitta i regeringen då den krävde stöd av SD. Centerpartiet, Liberalerna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna röstade nej till förslaget medan Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna röstade ja. Detta är första gången någonsin som en talmans förslag till statsminister inte godkänts av riksdagen.[35]

15 november hade Norlén samtal med partiledarna, och meddelade att han givit Centerpartiets partiledare Annie Lööf i uppdrag att sondera förutsättningarna för att hitta ett regeringsalternativ som riksdagen kan släppa fram.[36][37]

22 november meddelade Lööf att hon gav upp sonderingsförsöken.[38]

23 november förhandsaviserade Norlén att han avsåg att nominera Löfven som statsminister den 3 december med en omröstning i riksdagen ett par dagar senare.[39]

27 november presenterade Lööf en lista över "krav" på reformer som en Löfvenregering måste genomföra för att Centerpartiet ska kunna släppa igenom en sådan.[40] Även Liberalerna meddelade att de kan tänka sig att låta Löfven bli statsminister om vissa krav uppnås.

DecemberRedigera

10 december meddelade Lööf att deras krav inte i tillräckligt stor utsträckning tillmötesgåtts och att Centerpartiet skulle rösta nej till Löfven om han föreslås till statsminister.[41]

12 december föll övergångsregeringens budgetförslag med siffrorna 141 mot 153. Därefter antogs M och KD:s gemensamma budget med stöd av SD.[42] L och C lade ned sina röster efter att deras egna budgetmotioner hade fallit. Detta efter att de två partierna bestämt sig för att avbryta regeringsförhandlingarna med S och MP.[43]

14 december röstade riksdagen nej till Stefan Löfven som statsminister. Stefan Löfven avsåg att bilda regering tillsammans med Miljöpartiet.[44]

2019Redigera

JanuariRedigera

11 januari gick Centerpartiet ut med sitt stöd för en S-ledd regering och samtidigt släpptes även den överenskommelse, januariavtalet, som tecknats mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna.[45][46] Ett utkast till sakpolitisk överenskommelse mellan de fyra partierna presenterades som bestod av en lista på 73 punkter med förslag till bland annat budgetsamarbete, lagändringar och 28 längre utredningar,[47] och begränsade samarbetet till elva områden. Enligt överenskommelsen skulle inte Vänsterpartiet komma att ha inflytande över den politiska inriktningen i Sverige under den kommande mandatperioden.[9]

13 januari beslutade Liberalernas partiråd att stödja överenskommelsen med C, S och MP, där C och L skulle släppa fram en S- och MP-regering. Därmed var januariavtalets fyrpartiuppgörelse ett faktum.[48][49]

14 januari meddelade Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt att hans parti inte kunde släppa fram Löfven som statsminister, på grund av formuleringen om att V inte skulle få inflytande över svensk politik i överenskommelsen mellan S, C, L och MP, och av att flera reformer som vänstern drev igenom under förra mandatperioden upphävs av överenskommelsen.[50][51]

16 januari meddelade Vänsterpartiet att de kommer att lägga ned sina röster och således släppa fram Regeringen Löfven I en ny mandatperiod, efter överenskommelse med Stefan Löfven. Denne hade enligt V lovat att de skulle få parlamentariskt inflytande på områden utanför överenskommelsen mellan S, C, L och MP, och att han skulle försvara reformer som V drev igenom i förra mandatperioden som stödparti till Regeringen Löfven. Ingen skriftlig överenskommelse redovisades mellan S och V och fyrpartiöverenskommelsen behövde inte omarbetas innan omröstningen, men Vänsterpartiet hotade istället med misstroendevotum om vissa av förslagen i fyrpartiöverenskommelsen genomdrevs. Stefan Löfven nominerades av talmannen till statsministeromröstningen.[52][53]

18 januari röstades Stefan Löfven fram som statsminister i riksdagen. Resultatet blev 115 ja (från S och MP), 77 nedlagda röster (C, L och V) och 153 nej (SD, M, KD och en riksdagsledamot från Centerpartiet).[11] 175 nej-röster skulle ha krävts för att hindra Stefan Löfven från att bli statsminister.[54]

21 januari tillträde Regeringen Löfven II[55]

ReferenserRedigera

  1. ^ Lyons, Kate; Greenfield, Patrick (10 september 2018). ”Swedish election: deadlock as far right makes gains – as it happened” (på engelska). The Guardian. https://www.theguardian.com/world/live/2018/sep/09/sweden-election-live. Läst 4 oktober 2018. 
  2. ^ Ellyatt, Holly (10 september 2018). ”Sweden's nationalists surge in election, but the pushback has already started” (på engelska). CNBC. https://www.cnbc.com/2018/09/10/swedens-nationalists-surge-in-election-but-the-pushback-has-already-started.html. Läst 4 oktober 2018. 
  3. ^ Sennero, Johan; Ahlander, Johan (10 september 2018). ”Sweden faces political impasse after far-right election gains” (på engelska). Reuters. https://www.reuters.com/article/us-sweden-election/sweden-faces-political-impasse-after-far-right-election-gains-idUSKCN1LQ0U1. Läst 4 oktober 2018. 
  4. ^ Tobias Wikström (5 november 2018). ”Sju själ för C och L att släppa fram Kristersson”. Dagens Industri. https://www.di.se/ledare/sju-skal-for-c-och-l-att-slappa-fram-kristersson/. Läst 16 januari 2019. 
  5. ^ https://www.di.se/ledare/sju-skal-for-c-och-l-att-slappa-fram-kristersson/
  6. ^ [a b] Ingen regering om alla menar av de säger Arkiverad 15 januari 2019 hämtat från the Wayback Machine., e-kuriren 2018-09-06
  7. ^ [a b] Olsson, Hans (25 september 2018). ”Löfven leder övergångsregering”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/nyheter/politik/lofven-leder-overgangsregering/. Läst 25 september 2018. 
  8. ^ [a b] ”Talmannen: Jag tar mer aktiv roll i regeringssamtalen”. svt.se. 29 oktober 2018. https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/talmannen-jag-tar-mer-aktiv-roll-i-regeringssamtalen. Läst 30 oktober 2018. 
  9. ^ [a b] https://www.socialdemokraterna.se/globalassets/aktuellt/utkast-till-sakpolitisk-overenskommelse.pdf Utkast till sakpolitisk overenskommelse, 2019-01-11
  10. ^ ”Efter 129 dagar – Löfven nomineras av talmannen” (på sv). Omni. 16 januari 2019. https://omni.se/efter-129-dagar-lofven-nomineras-av-talmannen/a/m6oyAL. 
  11. ^ [a b] Juhlin, Johan (18 januari 2018). ”Stefan Löfven vald till ny statsminister”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/stefan-lofven-vald-till-ny-statsminister. Läst 18 januari 2018. 
  12. ^ ”Talmannen”. http://riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/talmannen/. Läst 14 januari 2019. 
  13. ^ Öhrn, Linda (10 september 2018). ”Löfven: "Jag tänker inte avgå i natt"”. Dagens Industri. https://www.di.se/nyheter/lofven-jag-tanker-inte-avga-i-natt/. Läst 4 oktober 2018. 
  14. ^ TT (9 september 2018). ”Löfven avgår inte trots tillbakagång”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2018-09-09/lofven-avgar-inte-trots-tillbakagang. Läst 4 oktober 2018. 
  15. ^ 6 kap. 3 § Kungörelse om beslutad ny regeringsform (1974:152 )
  16. ^ Habul, Kenan (25 september 2018). ”Stefan Löfven röstades bort som statsminister av riksdagen”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/P3xzpX/stefan-lofven-rostades-bort-som-statsminister-av-riksdagen. Läst 25 september 2018. 
  17. ^ Holm, Gusten (25 september 2018). ”Expertens gissning: Löfven leder regering med alliansen”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/val-2018/expertens-gissning-lofven-leder-regering-med-alliansen/. Läst 1 oktober 2018. 
  18. ^ Mårtensson, Ronja (25 september 2018). ”Historiskt beslut: Riksdagen röstar bort Löfven (S) som statsminister”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/stefan-lofven-s-rostas-bort-fran-posten-som-statsminister. Läst 1 oktober 2018. 
  19. ^ ”Pressträffar och talmansrundor”. Riksdagen.se. 28 september 2018. http://www.riksdagen.se/sv/valet-2018/presstraffar-och-talmansrundor/. Läst 1 oktober 2018. 
  20. ^ SVT Nyheters redaktion (27 september 2018). ”Första talmansrundan”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/forsta-talmansrundan. Läst 1 oktober 2018. 
  21. ^ Jacobsson, Alexander (28 september 2018). ”Talmannen kallar partiledarna till ny samtalsrunda”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/talmannen-kallar-partiledarna-till-ny-samtalsrunda. Läst 1 oktober 2018. 
  22. ^ Ewald, Hugo; Carlsson Tenitskaja, Alexandra; Mannheimer, Edgar (2 oktober 2018). ”Ulf Kristersson får uppdraget att försöka bilda regering”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/nyheter/politik/ulf-kristersson-far-uppdraget-att-forsoka-bilda-regering/. Läst 2 oktober 2018. 
  23. ^ Sjöshult, Fredrik; Svensson, Niklas (2 oktober 2018). ”Kristersson får uppdrag av talmannen att försöka bilda regering”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/val-2018/pressen-pa-talmannen-utse-en-regeringsbildare/. Läst 2 oktober 2018. 
  24. ^ Larsson, Ylva (2 oktober 2018). ”Ulf Kristersson (M) får uppdraget att försöka bilda regering”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ulf-kristersson-m-far-uppdraget-att-forsoka-bilda-regering. Läst 2 oktober 2018. 
  25. ^ Kristersson, Ulf (9 oktober 2018). ”DN Debatt. ”Löfven avvisar alliansregering – jag går vidare med sonderingar””. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/debatt/lofven-avvisar-alliansregering-jag-gar-vidare-med-sonderingar/. Läst 11 oktober 2018. 
  26. ^ Svensson, Niklas; Rogvall, Filippa; Åkesson, Lovisa; Skoglund, Karolina (9 oktober 2018). ”Ulf Kristersson: Löfven avvisar alliansregering”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/ulf-kristersson-lofven-avvisar-alliansregering/. Läst 11 oktober 2018. 
  27. ^ Jeppsson, Jonathan; Karlsson, Pär (12 oktober 2018). ”Kristersson: Regeringen kan bestå bara av M”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/MgG3PJ/kristersson-regeringen-kan-besta-bara-av-m. Läst 14 oktober 2018. 
  28. ^ Canoilas, Viviana; Jakobson, Hanna; Olsson, Hans (13 oktober 2018). ”Ekot: Kristersson ger upp försöken att bilda regering - DN.SE”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/nyheter/politik/ekot-kristersson-ger-upp-forsoken-att-bilda-regering/. Läst 13 oktober 2018. 
  29. ^ Canoilas, Viviana (14 oktober 2018). ”Ulf Kristersson ger upp försöket att bilda regering”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/nyheter/politik/ulf-kristersson-ger-upp-forsoket-att-bilda-regering/. Läst 14 oktober 2018. 
  30. ^ TT (14 oktober 2018). ”Talmannen: Ny samtalsrunda väntar”. Dagens Industri. https://www.di.se/nyheter/talmannen-ny-samtalsrunda-vantar/. Läst 14 oktober 2018. 
  31. ^ Tronarp, Gustaf (14 oktober 2018). ”Ulf Kristersson ger upp – ny talmansrunda under måndagen”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/rL2WKa/ulf-kristersson-ger-upp--ny-talmansrunda-under-mandagen. Läst 14 oktober 2018. 
  32. ^ ”Talmannen: Stefan Löfven får sonderingsuppdrag”. Dagens nyheter. https://www.dn.se/nyheter/politik/talmannen-stefan-lofven-far-sonderingsuppdrag/. Läst 16 oktober 2018. 
  33. ^ ”Löfven tvingas ge upp – hittar ingen lösning”. Aftonbladet. 29 oktober 2018. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/MgGBdm/lofven-tvingas-ge-upp--hittar-ingen-losning. Läst 30 oktober 2018. 
  34. ^ ”Talmannen: Riksdagen får rösta om Ulf Kristersson”. omni.se. 5 november 2018. http://omni.se/a/G1RWp6. Läst 5 november 2018. 
  35. ^ ”Kristersson nedröstad i riksdagen”. SVT Nyheter. 14 november 2018. https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/kristersson-m-nedrostad-i-riksdagen. Läst 14 november 2018. 
  36. ^ Holmqvist, Anette; Svensson, Olof (15 november 2018). ”Annie Lööf får sondera – är beredd att bli statsminister”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/G19BxV/annie-loof-far-sondera--ar-beredd-att-bli-statsminister. Läst 16 november 2018. 
  37. ^ Rockler, Emelie; Rogvall, Filippa; Svensson, Niklas (15 november 2018). ”Annie Lööf får uppdraget att sondera”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/val-2018/talmannen-i-mote-med-loof-och-lofven/. Läst 16 november 2018. 
  38. ^ ”Annie Lööf ger upp sonderingsförsöken”. svt.se. 22 november 2018. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/annie-loof-lamnar-besked-om-regeringssonderingen. Läst 1 december 2018. 
  39. ^ Löfven: Vi har kommit vidare” (på svenska). Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/P38LvJ/lofven-om-sina-statsministerchanser. Läst 29 november 2018. 
  40. ^ Annie Lööf: Kan släppa igenom Löfven som statsminister, SVT, 27 november 2018
  41. ^ Centerpartiet vägrar släppa fram Löfven som statsminister, SVT, 10 december 2018
  42. ^ ”Riksdagen röstar igenom M:s och KD:s budget”. Aftinbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/jPyl59/riksdagen-rostar-igenom-ms-och-kds-budget. Läst 15 december 2018. 
  43. ^ ”Två miljarder kronor mindre till miljön” (på sv-SE). Sveriges Natur. 12 december 2018. http://www.sverigesnatur.org/aktuellt/tva-miljarder-kronor-mindre-till-miljon/. Läst 18 januari 2019. 
  44. ^ ”Riksdagen röstar nej till Stefan Löfven som statsminister”. Veckans Affärer. https://www.va.se/nyheter/2018/12/14/riksdagen-rostar-nej-till-stefan-lofven-som-statsminister/. Läst 15 december 2018. 
  45. ^ Radio, Sveriges. ”Lööf väljer Löfven: "Bästa möjliga just nu" - Nyheter (Ekot)”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7130243. Läst 12 januari 2019. 
  46. ^ ”Uppgörelsen mellan S, MP, L och C – punkt för punkt”. SVT. 11 januari 2019. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/detta-vet-vi-om-s-mp-l-och-c-uppgorelsen. Läst 13 januari 2019. 
  47. ^ Dickson, Staffan (17 januari 2019). ”Statsvetare: ”Utredningar kommer inte begravas”” (på sv). Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/statsvetare-utredningar-kommer-inte-begravas. Läst 17 januari 2019. 
  48. ^ Hanna Jakobson (13 januari 2019). ”Björklund om plan B: ”Vi har mandatet””. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/nyheter/politik/live-liberalernas-partirad/. Läst 13 januari 2019. 
  49. ^ ”Varannan väljare sågar uppgörelsen”. SVT. 13 januari 2019. https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/varannan-valjare-sagar-uppgorelsen. Läst 13 januari 2019. 
  50. ^ Anette Holmqvist, Olof Svensson, Pär Karlsson (14 januari 2019). ””Inte rimligt att Löfven röstas fram som statsminister på onsdag””. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/e1pkyM/inte-rimligt-att-lofven-rostas-fram-som-statsminister-pa-onsdag. Läst 14 januari 2019. 
  51. ^ Hanna Jakobson (14 januari 2019). ”Sjöstedts nya krav för att släppa fram Löfven”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/nyheter/politik/sjostedts-nya-krav-for-att-slappa-fram-lofven/. Läst 14 januari 2019. 
  52. ^ Maria Carlsson (16 januari 2019). ”V i krismöte under natten”. Vänsterpartiet.se. https://www.vansterpartiet.se/vansterpartiet-rostar-gult-med-misstroendelofte/. Läst 16 januari 2019. 
  53. ^ V i krismöte under natten”. Dagens Nyheter. 15 januari 2019. https://www.dn.se/nyheter/politik/regeringsfragan-kan-avgoras-i-natt-v-i-krismote/. Läst 16 januari 2019. 
  54. ^ ”Riksdagen har röstat: Stefan Löfven vald till statsminister”, Aftonbladet, 18 januari 2019.
  55. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (21 januari 2019). ”Sveriges nya regering” (på sv). Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/01/sveriges-nya-regering/. Läst 21 januari 2019.