Rederi AB Slite var ett svenskt rederi som grundades 1947 och gick i konkurs 1993. Rederiet var ett av de tre rederier som grundade Viking Line.

Rederi AB Slite
MV_Apollo_passenger_ferry.jpg
MV Apollo, ommålad för Labrador Marine, 2016
TypAktiebolag
HuvudkontorNacka, Sverige
NyckelpersonerCarl Bertil Myrsten (VD)
BranschRederi
ProdukterKryssningar, godstransporter.
Antal anställda1992: 1200, 1993: 800
Historik
Grundat1947
Upplöst1993 (konkurs)
"Myrstenspiren" i Simpnäs
Tidigare byggnad för Rederi AB Slite i Simpnäs

Historik

redigera

Rederi AB Slite grundades 1947 av Carl Bertil Myrsten och hans syskon Inga Gattberg, Sven Myrsten och Lars Myrsten. Den myrstenska familjen, från Slite på Gotland, hade varit i sjöfartsbranschen sedan 1867. I mitten av 1950-talet levererades två nybyggda mindre lastfartyg, M/S Slite och M/S Boge. Dessa fartyg sattes från 1959 i trafik mellan Simpnäs i Roslagen och MariehamnÅland. Under 1964 byggdes färjan M/S Apollo. År 1966 gick Rederi AB Slite samman med två av sina konkurrenter och bildade marknadsföringsbolaget Viking Line. Fartygen i det nya bolaget fick gemensamt utseende, där M/S Apollos röda färg kom att bli ett kännetecken för alla fartyg inom bolaget.

År 1970 levererades Slites andra M/S Apollo från Jos. L. Meyer GmbH i Tyskland. Hennes systerfartyg M/S Diana trädde i tjänst två år senare. Något senare startade Slite 24-timmars kryssningar mellan Stockholm och Mariehamn med S/S Svea Jarl, inköpt 1976 från Silja Line och döpt till Apollo III. För att finansiera köpet såldes Apollo II. År 1979 ersattes M/S Diana med ett nybyggt fartyg med samma namn M/S Diana II. 1986 levererades M/S Olympia, då världens största passagerarfartyg, för rutten mellan Stockholm och Helsingfors. Slites M/S Athena ersatte Apollo III 1989 och 1990 var det dags för Athenas systerfartyg, M/S Kalypso.

M/S Europa beställdes 1989 med avsikt att 1993 ersätta M/S Olympia. Fartyget blev dock 300 miljoner kronor dyrare, till följd av att flytande kronkurs infördes 1992, vilket innebar att Slite inte kunde fullfölja bygget. Rederiet hamnade i akut likviditetskris och ansökte om extralån från Nordbanken (nuvarande Nordea). Då ansökan avslogs gick rederiet i konkurs i april 1993. Extralånet bedöms av ekonomer med största säkerhet ha räddat företaget. Vid tidpunkten för konkursen var Jacob Palmstierna VD för Nordbanken, och eftersom han även hade en post i styrelsen för Silja Line, som var Viking Lines konkurrent, har det spekulerats om detta var anledningen till att Slite inte fick lånet: att Silja Line såg en möjlighet att försvaga sin svåraste konkurrent. Många tror fortfarande att så var fallet, men det har inte kunnat bevisas.[1]

M/S Europa togs över av Silja och levererades 1993 under namnet Silja Europa. M/S Athena seglade 2011 för DFDS Seaways som Pearl Seaways på linjen OsloKöpenhamn, M/S Kalypso som Star Pisces för det malaysiska rederiet Star Cruises, M/S Olympia som Princess Anastacia för St Peter Line på linjen Stockholm–Sankt Petersburg och M/S Diana II som logementsfartyget ARV-1 för Equinoxe Offshore i Singapore.

Källor

redigera
  1. ^ Björk, Hans-Göran (2006). Den ena den var vit- : om konsten att sänka skepp : berättelsen om en statlig banks kamp mot Rederi AB Slite. Linghem: HGB Media & Produktion. Libris 10136520. ISBN 91-631-8731-0 

Vidare läsning

redigera
  • Ahlerup, Anders (1988). Historien om Apollo III: ett fartyg och dess rederi. Solna: Mar produkter. Libris 7678325. ISBN 91-7970-530-8 
  • Gattberg, Sten (2009). ”Svantes brev om hur Myrstens Svea förliste i Atlanten”. Medlemsblad / Skepparegillet i Visby (1951-) 2009, nr 59,: sid. 38-41 : ill..  Libris 11439913

Externa länkar

redigera