Rattus colletti[2] är en däggdjursart som först beskrevs av Thomas 1904. Rattus colletti ingår i släktet råttor och familjen råttdjur.[3][4] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3]

Rattus colletti
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningGnagare
Rodentia
FamiljRåttdjur
Muridae
SläkteRåttor
Rattus
ArtRattus colletti
Vetenskapligt namn
§ Rattus colletti
Auktor(Thomas, 1904)
Hitta fler artiklar om djur med

UtseendeRedigera

Arten blir 6,5 till 21,1 cm lång (huvud och bål), har en 7,8 till 15,0 cm lång svans och väger 22 till 213 g. Bakfötterna är 2,8 till 3,3 cm långa och öronen är 1,7 till 2,1 cm stora.[5] Håren som bildar den styva pälsen på ovansidan har gråbruna och svartbruna avsnitt vad som ger ett spräckligt utseende. Fram till kroppens sidor och till strupen blir pälsen mer gulbrun. Det finns en tydlig gräns mot den ännu ljusare gulbruna eller ljusgråa undersidan. Fötterna bär på toppen gråbruna hår och de har svarta fotsulor. Rattus colletti har avrundade mörk gråbruna öron. Huvudet kännetecknas dessutom av ganska korta morrhår. Den mörkgråa till svarta svansen är täckt av några glest fördelade svarta hår. Honor har tre par spenar nära armarna och tre par vid ljumsken.[5]

UtbredningRedigera

Denna råtta förekommer i norra Australien och på tillhörande öar. Den vistas i breda dalgångar av olika floder. När floderna översvämmas under regntiden hittas arten längre upp på landet.[1]

EkologiRedigera

Rattus colletti gräver underjordiska bon på inte allt för fuktiga ställen. Beroende på hur långt regntiden och den torra perioden varar är arten endast nattaktiv eller även dagaktiv. Denna råtta behöver en ganska jämn fördelning av dessa tider. Är en av perioderna långvarig minskar populationen avsevärd. Arten kan även söka skydd i trädens håligheter, i ihåliga träbitar som ligger på marken eller mellan rötter.[5]

Under regntiden äter Rattus colletti främst gräs och frön från halvgräsarter. Under den torra perioden äts i princip endast frön från halvgräs som hittas i jordsprickor. Exemplar som tillfällig lever längre bort från de grästäckta dalgångarna tar andra växtdelar som föda som hittas på skogarnas botten. Fortplantningen sker under tiden mellan regn och torka (oftast april). I juni eller i juni föder honan 3 till 9 ungar. De är efter cirka tre veckor självständiga.[5]

KällorRedigera

  1. ^ [a b c] 2008 Rattus colletti Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
  2. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Rattus colletti
  3. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (28 maj 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/rattus+colletti/match/1. Läst 24 september 2012. 
  4. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  5. ^ [a b c d] Wilson, Lacher Jr. & Mittermeier, red (2017). ”Rattus colletti”. Handbook of the Mammals of the World. "7 - Rodents II". Barcelona: Lynx Edicions. sid. 848. ISBN 978-84-16728-04-6 

Externa länkarRedigera