Rasism har i likhet med många andra länder dokumenterats även i Sverige.[1][2] Sverige är det land i Europa med störst segregation på arbetsmarknaden utifrån utländsk bakgrund jämfört med utbildningsnivå enligt statistik från OECD.[3] Enligt det europeiska nätverket mot rasism (ENAR) som drivs av Open Society Foundations är en människas hudfärg samt etniska och religiösa bakgrund, avgörande för en individs möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden. Drabbade är exempelvis romer och muslimer.[4] Judar har även en förhöjd risk att drabbas av våld, framförallt från muslimer.[5] Forskare inom samhällsvetenskap, beteendevetenskap och humaniora menar att det svenska samhället i viss utsträckning börjat rasifieras på så sätt att föreställningar om människors förmågor utifrån deras rastillhörighet givit upphov till en skillnad på arbetsmarknaden, bostadsmarknaden och inom utbildning.[6][7][8][9][10]

Enligt en global undersökning som publicerades 2021 så rankas svenskarnas inställning till jämlikhet oberoende av ras i toppen, plats fyra, i en jämförelse av 78 länder i världen.[11]

Mikael Hjelm, professor i sociologi vid Umeå Universitet som forskar på området, uppgav 2018 att han inte kunde se några tecken på att rasism ökar i Sverige.[12]

Den svenska självbildenRedigera

Bland den breda befolkningen och det politiska etablissemanget i Sverige finns det en självbild av Sverige som ett land som präglas av solidaritet, öppenhet, tolerans och jämlikhet. Den här bilden etablerades inte minst under 1960- och 1970-talen i och med att Sverige uppmärksammades internationellt som ett progressivt land med hög jämlikhet och en generös flykting- och biståndspolitik. Antirasistiska uttalanden från svenska företrädare gentemot andra länder bidrog också till att etablera bilden av att rasism och diskriminering förekommer i andra länder, men inte i Sverige.[13]

Under 00- och 10-talet har den här bilden ifrågasatts och nyanserats. Kritiker har lyft fram att Sverige precis som andra europeiska länder är en del av en kolonial historia och en världsordning där vita européer befinner sig i samhällets topp och icke-vita betraktas som underlägsna. Även problem i det samtida Sverige, så som diskriminering av icke-vita och utomeuropéer och problem med segregation, har format en del av kritiken mot den svenska självbilden som ett antirasistiskt föregångsland.[13]

Trots att det är svårt att i forskning finna tecken på att rasism ökar i Sverige, så menar Mikael Hjelm att det inte är märkligt att den allmänna uppfattningen är att rasismen ökar. Han menar att det har sin grund i att frågorna artikuleras mer frekvent i politiken och en ökad medial rapportering om rasistiska fenomen.[12]

Antisemitism i SverigeRedigera

Enligt en rapport av Henrik Bachner och Jonas Ring så har 36 procent av befolkningen i Sverige en ambivalent inställning till judar, detta omfattade individer som instämmer delvis i antisemitiska påståenden, 25 procent av befolkningen tyckte det vore helt oacceptabelt att ha en judisk statsminister i Sverige. Fördelat utifrån partipolitisk ställning var människor med högernationalistiska sympatier de med högst andel positiv inställning till anti-semitiska budskap efter dessa kom socialdemokrater, centerpartister och moderater.[14] Sverige är det landet efter Tyskland och Österrike som har högst antalet rapporterade antisemitiska incidenter. En amerikansk undersökning 2005 visade att 15% av befolkningen i Sverige höll med om uttalandet "Judar har för stor makt i affärsvärlden", denna siffra var dock lägre än samma i andra Europeiska länder.[15]

Enligt en undersökning utförd av EU-institutionen FRA är "Israeler beter sig som nazister mot palestinier" den vanligaste förekommande antisemitiska frasen i Sverige .[16]

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ ”ECRI report on Sweden”. European Commission against Racism and Intolerance. 25 september 2012. https://www.regeringen.se/4a195a/contentassets/68a47116dce24a62ad5d666795e482ff/ecris-slutsatser-och-rekommendationer-2012-06-19-engelska.pdf. Läst 26 maj 2022. 
  2. ^ Lappalainen, Paul (8 maj 2007). ”Institutional racism in Sweden and Europe”. Rijo research. http://www.rijo.homepage.t-online.de/pdf/EN_EU_ZE_racism.pdf. Läst 13 maj 2009. 
  3. ^ Thomas Liebig, Emily Farchy, Jean-Christophe Dumon. ”Sweden Policy Brief”. https://www.oecd.org/policy-briefs/sweden-promoting-labour-market-integration-among-migrant-population.pdf. Läst 7 mars 2019. 
  4. ^ "… skin colour plays a decisive role in an individual’s opportunities in the labour market." ”Responding to racism in Sweden”. European Network against Racism. sid. 4. Arkiverad från originalet den 7 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160607081246/http://cms.horus.be/files/99935/MediaArchive/pdf/Sweden_EN.pdf. Läst 13 maj 2009. 
  5. ^ For Jews, Swedish City Is a ‘Place To Move Away From’ by Donald Snyder, The Forward, Published July 07, 2010, issue of July 16, 2010.).
  6. ^ Molina, Irene (2002). ”Kalla mörkret natt!: kön, klass och ras/etnicitet i det postkoloniala Sverige”. Maktens (o)lika förklädnader : kön, klass & etnicitet i det postkoloniala Sverige : en festskrift till Wuokko Knocke (2002): sid. 295-317.  Libris 9235991
  7. ^ Molina, Irene (1997). Stadens rasifiering: etnisk boendesegregation i folkhemmet. Uppsala universitet 
  8. ^ Magnusson, Lena (2005). Den delade staden. Borea bokförlag 
  9. ^ Dalstedt, Magnus (2007). Utbildning, arbete, medborgarskap. Borea bokförlag 
  10. ^ Hübinette, Tobias; Hörnfeldt, Helena; Farahani, Fataneh; León Rosales, René (2012). Om ras och vithet i det samtida Sverige. Mångkulturellt centrum 
  11. ^ ”Best countries for racial equality”. US News. 13 april 2022. https://www.usnews.com/news/best-countries/best-countries-for-racial-equality. Läst 26 maj 2022. 
  12. ^ [a b] Heimersson, Alicia (16 november 2018). ”Ökar verkligen rasismen i Sverige?”. Dagens Arena. https://www.dagensarena.se/innehall/okar-verkligen-rasismen-sverige/. Läst 26 maj 2022. 
  13. ^ [a b] ”Afrofobi i samtidens Sverige”. Forum för levande historia. https://www.levandehistoria.se/fakta-fordjupning/olika-former-av-intolerans/afrofobi/afrofobi-i-samtidens-sverige. Läst 24 november 2021. 
  14. ^ Henrik Bachner, Jonas Ring. ”Antisemitiska attityder och föreställningar i Sverige”. https://www.levandehistoria.se/sites/default/files/material_file/antisemitiska-attityder-rapport.pdf. Läst 7 mars 2019. 
  15. ^ The 2005 U.S. State Department Report on Global Antisemitism.
  16. ^ [https://fra.europa.eu/sites/default/files/fra_uploads/fra-2019-2nd-survey-on-discrimination-and-hate-crime-against-jews-in-eu-ms-country-sheet-sweden_en.pdf ”Experiences and perceptions of antisemitism. Second survey on discrimination and hate crime against Jews in the EU Factsheet – Sweden”]. European Union Agency for Fundamental Rights. 2019. https://fra.europa.eu/sites/default/files/fra_uploads/fra-2019-2nd-survey-on-discrimination-and-hate-crime-against-jews-in-eu-ms-country-sheet-sweden_en.pdf. Läst 26 maj 2022.