Öppna huvudmenyn

Rasism och främlingsfientlighet är dokumenterat i Sverige.[1] Sverige är det land i Europa med störst segregation på arbetsmarknaden utifrån utländsk bakgrund jämfört med utbildningsnivå enligt statistik från OCED.[2] Enligt det europeiska nätverket mot rasism (ENAR) som drivs av Open Society Foundations är en människas hudfärg samt etniska och religiösa bakgrund, avgörande för en individs möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden. Drabbade är exempelvis romer och muslimer.[3] Judar har även en förhöjd risk att drabbas av våld, framförallt från muslimer.[4] Forskare inom samhällsvetenskap, beteendevetenskap och humaniora menar att det svenska samhället i viss utsträckning börjat rasifieras på så sätt att föreställningar om människors förmågor utifrån deras rastillhörighet givit upphov till en skillnad på arbetsmarknaden, bostadsmarknaden och inom utbildning.[5][6][7][8][9]

Anti-semitismRedigera

Enligt en rapport av Henrik Bachner och Jonas Ring så har 36 procent av befolkningen i Sverige en ambivalent inställning till judar, detta omfattade individer som instämmer delvis i antisemitiska påståenden, 25 procent av befolkningen tyckte det vore helt oacceptabelt att ha en judisk statsminister i Sverige. Fördelat utifrån partipolitisk ställning var människor med högernationalistiska sympatier de med högst andel positiv inställning till anti-semitiska budskap efter dessa kom socialdemokrater, centerpartister och moderater.[10] Sverige är det landet efter Tyskland och Österrike som har högst antalet rapporterade antisemitiska incidenter. En amerikansk undersökning 2006 visade att 15% av befolkningen i Sverige höll med om uttalandet "Judar har för stor makt i affärsvärlden", denna siffra var dock lägre än samma i andra Europeiska länder.[11]

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ Lappalainen, Paul (8 maj 2007). ”Institutional racism in Sweden and Europe”. Rijo research. http://www.rijo.homepage.t-online.de/pdf/EN_EU_ZE_racism.pdf. Läst 13 maj 2009. 
  2. ^ Thomas Liebig, Emily Farchy, Jean-Christophe Dumon. ”Sweden Policy Brief”. https://www.oecd.org/policy-briefs/sweden-promoting-labour-market-integration-among-migrant-population.pdf. Läst 7 mars 2019. 
  3. ^ "… skin colour plays a decisive role in an individual’s opportunities in the labour market." ”Responding to racism in Sweden”. European Network against Racism. sid. 4. http://cms.horus.be/files/99935/MediaArchive/pdf/Sweden_EN.pdf. Läst 13 maj 2009. 
  4. ^ For Jews, Swedish City Is a ‘Place To Move Away From’ by Donald Snyder, The Forward, Published July 07, 2010, issue of July 16, 2010.).
  5. ^ Molina, Irene (2002). ”Kalla mörkret natt!: kön, klass och ras/etnicitet i det postkoloniala Sverige”. Maktens (o)lika förklädnader : kön, klass & etnicitet i det postkoloniala Sverige : en festskrift till Wuokko Knocke (2002): sid. 295-317.  Libris 9235991
  6. ^ Molina, Irene (1997). Stadens rasifiering: etnisk boendesegregation i folkhemmet. Uppsala universitet 
  7. ^ Magnusson, Lena (2005). Den delade staden. Borea bokförlag 
  8. ^ Dalstedt, Magnus (2007). Utbildning, arbete, medborgarskap. Borea bokförlag 
  9. ^ Hübinette, Tobias; Hörnfeldt, Helena; Farahani, Fataneh; León Rosales, René (2012). Om ras och vithet i det samtida Sverige. Mångkulturellt centrum 
  10. ^ Henrik Bachner, Jonas Ring. ”Antisemitiska attityder och föreställningar i Sverige”. https://www.levandehistoria.se/sites/default/files/material_file/antisemitiska-attityder-rapport.pdf. Läst 7 mars 2019. 
  11. ^ The 2005 U.S. State Department Report on Global Antisemitism.