Enligt randvinkelsatsen (periferivinkelsatsen) är medelpunktsvinkeln till en cirkelbåge dubbelt så stor som en randvinkel till samma båge.

Figur 1: Randvinklar och medelpunktsvinkel
Figur 2: Kordorna bildar vinkeln

där d är cirkelns diameter
Figur 3: Enligt korda-tangentsatsen är vinkeln mellan en korda (, violett) och en tangent (grön) lika med randvinkeln på den motsatta sidan om kordan.

Medelpunktsvinkeln är vinkeln i cirkelns medelpunkt mellan radierna till två punkter på cirkelns periferi (en kordas båda ändpunkter).

En randvinkel (även periferivinkel eller bågvinkel) bildas av ändpunkterna till en given cirkelbåge eller korda och av en punkt på cirkelns rand som inte tillhör den givna cirkelbågen.

Allmänt gäller för två linjer som skär varandra i det inre, eller på randen, av en cirkel med diametern d, att de bildar vinkeln (se figur 2)

där b är den sammanlagda längden av de bågar som linjerna skär av i de områden där vinkeln mäts. Av detta följer randvinkelsatsen som ett specialfall, då linjer vars skärningspunkt ligger på randen skär av en båge medan linjer som skär varandra i medelpunkten skär av två bågar. Om bågarna antas vara lika långa följer att randvinkeln är hälften så stor som medelpunktsvinkeln.

En viktig följd är att alla randvinklar som spänner över samma korda, och på samma sida om denna, är likstora. Två randvinklar, en på vardera sidan om en korda har summan 180°.[1]

Korda-tangentsatsen säger att vinkeln mellan en korda och tangenten till cirkeln i endera av kordans ändpunkter är lika med randvinkeln på den motatta sidan om kordan.[2]

Ett viktigt specialfall av randvinkelsatsen är då medelpunktsvinkeln är en rak vinkel (180°), varvid randvinkeln, som ju då spänner över en diameter, är en rät vinkel. Denna följdsats kallas Thales sats och innebär att en rätvinklig triangels omskrivna cirkels medelpunkt sammanfaller med hypotenusans mittpunkt eftersom hypotenusan är en diameter i den omskrivna cirkeln. Diogenes Laertios skriver[3] att enligt Pamphila offrade Thales en oxe när han gjorde denna upptäckt (och tillägger att andra, bland dem Apollodorus, säger detsamma om Pythagoras).[4]

Ett vanligt bevis för randvinkelsatsen är en tillämpning av Euklides första kongruensfall och yttervinkelsatsen, i vilken parallellaxiomet spelar en avgörande roll. Därmed gäller inte randvinkelsatsen i icke-euklidisk geometri.

En viktig konsekvens av randvinkelsatsen är kordasatsen som är en sats ur likformighetsgeometrin, i likhet med till exempel transversalsatsen och topptriangelsatsen.

Figur 4:Tre olika fall med medelpunktsvinkel (blå), randvinkel (röd) och korda-tangent-vinkel (grön). Fallet i mitten avspeglar förhållandena vid Thales sats.

HärledningarRedigera

RandvinkelsatsenRedigera

 
Figur5.

Figur 5 visar en cirkel med medelpunkt i   och radierna (gröna)  ,  ,  ,   och  .

Betrakta kordan   med randvinkeln   och cirkelns medelpunkt på vinkelbenet  . Vi har via vinkelsumman i  , samt   och   att:

 
 
 

Vi har därför även visat att:

  och  

På samma sätt visas (via   respektive  ) att:

  och  

I fallet att cirkelns medelpunkt ligger inuti triangeln som bildas av kordan och randvinkeln, som  , har vi:

 

och i det fall medelpunkten ligger utanför triangeln, som   har vi:

 

Randvinkelsatsen är därmed bevisad.

Thales satsRedigera

Thales sats är specialfallet av randvinkelsatsen då medelpunktsvinkeln är 180°, randvinkeln blir då 180°/2 = 90°. Den fås ur figur 5 genom:

 
  (likbenta trianglar:  ...)
 
 
 

Eftersom   är den till den rätvinkliga triangelns   omskrivna cirkelns medelpunkt   mittpunkt på triangelns hypotenusa  .

"Satsen" (b1 + b2) / d = θRedigera

 
Figur 6.

Att  , där   är cirkelns diameter visas med hjälp av figur 6, randvinkelsatsen och vinkelsumman i  .

Om cirklen har radien   och medelpunkten   så är:

 
 
 

Om kordornas skärningspunkt ligger på cirkeln som i fallet   blir   medelpunktsvinkel,   och randvinkeln lika med vinkeln   i  , varur vi får tillbaka randvinkelsatsen:

 

Denna "sats" är halva sekantvinkelsatsen.

Korda-tangentsatsenRedigera

 
Figur 7.

Korda-tangentsatsen visas enkelt med randvinkelsatsen tillämpad på   i figur 7. Denna har medelpunktsvinkeln   och eftersom det är en likbent triangel är de båda övriga vinklarna  , mellan kordan och cirkelns radier till triangelhörnen, lika:  . Vinkeln mellan tangenterna till cirkeln i   och   och respektive radie till punkten är  , så vinkeln mellan tangenten och kordan är alltså  . Korda-tangentsatsen är därmed bevisad.

Ur denna sats följer att de båda tangenterna till cirkeln i kordans ändpunkter skär varandra i   med vinkeln  , det vill säga att summan av medelpunktsvinkeln och tangenternas skärningsvinkel är   (vilket även fås ur fyrhörningen  ; med två räta vinklar är summan av de båda övriga 180°).

Vi får också ett förhållande mellan avståndet   från tangeringspunkten till skärningspunkten, radiens längd   och randvinkeln eftersom   är rätvinklig och har hörnvinkeln   i  :

 

Referenser och noterRedigera

  1. ^ Summan av deras medelpunktsvinklar är ju 360°.
  2. ^ Jana Madjarova, 2012, Cirklar, kordor och tangenter, vinklar... och annat, Kleindagarna 12-17 juni 2012, sid. 2.
  3. ^ I Επτά σοφοί, Hepta sofoi, "De sju vise", I:24. Se Lives of the Eminent Philosophers/Book I Översättning till engelska på Wikisource].
  4. ^ Thales på Math Open Reference.