Denna artikel behandlar guden Rama. För andra betydelser se Rama (olika betydelser)

Rama (Ramachandra) är inom hinduismen den efter Krishna viktigaste av guden Vishnus inkarnationer (avatarer).[1] Ram betyder ”gud” på ett flertal nyindiska språk.

Rama och Sita, med Hanuman och Ramas tre bröder Lakshmana, Bharata, och Shatrughna.

Enligt legenden var Rama en prins i Ayodhya. När han oskyldigt landsförvisad vandrade omkring tillsammans med sin hustru Sita och sina bröder blev Sita bortförd av demonkungen Ravana till dennes borg. Med hjälp av apkungen Hanuman och hans aparmé dödade Rama demonen och befriade Sita.

Rama har blivit ansedd som en förebild för ärlighet, fromhet och tålamod, Sita för trofasthet. Legenden om Rama är ett av de viktigaste motiven i indisk litteratur, främst i det episka diktverket Ramayana, samt i konst, diktning, teater och film inte bara i Indien, utan även i hela Sydostasien.

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ George M. Williams (2008). Handbook of Hindu Mythology. Oxford University Press. ISBN 978-0-19-533261-2.