Större kronduva
Större kronduva[2] (Goura scheepmakeri) är en fågel i familjen duvor inom ordningen duvfåglar.[3]
| Större kronduva Status i världen: Sårbar[1] | |
.jpg) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Duvfåglar Columbiformes |
| Familj | Duvor Columbidae |
| Släkte | Kronduvor Goura |
| Art | Större kronduva G. scheepmakeri |
| Vetenskapligt namn | |
| § Goura scheepmakeri | |
| Auktor | Finsch, 1876 |
| Utbredning | |
 | |
| Synonymer | |
| Scheepmakerkronduva | |
.jpg) | |
Utseende och läten redigera
Större kronduva är liksom alla kronduvor en blågrå mycket stor marklevande duva med en solfjäderformad tofs, denna art med en kroppslängd på hela 71–79 cm. Tofsen är omönstrat grå och undersidan djupt rödbrun från hals till stjärt. Liknande solfjäderskronduvan har vita spetsar på tofsen och mindre utbrett rödbrunt på bröstet. Vattenkronduvan är rödbrun även på strupen och vingtäckarna (större kronduva är grå), medan nedre delen av buken är grå. Ögat är rött, näbben mörkt blågrå och benen purpurröda.[1][4]
Lätet är ett djupt och ihåligt dånande, som ett dunkande hjärta: "boom-boom, boom-boom...", något påminnande om en kasuar. Eventuella skillnader mot vattenkronduvan har inte dokumenterats.[5]
Utbredning och systematik redigera
Arten förekommer på Nya Guinea, utmed kusten på sydöstra delen av ön från Hall Sound till Orangerie Bay.[6] Tidigare behandlades denna art och vattenkronduva (Goura sclateri), då med det svenska trivialnamnet rödbröstad kronduva, och vissa gör det fortfarande.[7] DNA-studier visar att scheepmakeri är systerart till solfjäderskronduva snarare än sclateri.[8]
Levnadssätt redigera
Arten bebor både torr och fuktig regnskog i låglänta områden och lägre bergstrakter, lokalt upp till 800 meters höjd och möjligen ännu högre. Fågeln håller sig på marken där den livnär sig av frön, bär och fallfrukt. Den kan ses i grupper om tre till sju fåglar, mer sällsynt hela tio till 30 individer. En fågel skrämdes iväg från sitt bo i början av augusti.[4]
Status redigera
Artens bestånd uppskattas preliminärt till färre än 10 000 vuxna individer. Den tros också minska i antal till följd av skogsavverkingar och jakt. Den är upptagen på internationella naturvårdsunionen IUCN:s röda lista som sårbar.[1]
Namn redigera
Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Cornelis Scheepmaker (född 1838), en holländsk handlare i och samlare av specimen som försåg Otto Finsch med ett levande exemplar från Amsterdams zoo.[9][10]
Referenser redigera
- ^ [a b c] Birdlife International 2014 Goura scheepmakeri Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2015.
- ^ ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – februari 2023”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 22 februari 2023.
- ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.1). doi : 10.14344/IOC.ML.8.1.
- ^ [a b] Baptista, L. F., P. W. Trail, H. M. Horblit, G. M. Kirwan och E. F. J. Garcia (2020). Scheepmaker's Crowned-Pigeon (Goura scheepmakeri), version 1.0. I Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie och E. de Juana, red.). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.soucrp2.01
- ^ Pratt, T. K., and B. M. Beehler (2015) Birds of New Guinea. Second edition. Princeton University Press, Princeton, NJ, USA.
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
- ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
- ^ Bruxaux, J.; Gabrielli, M.; Ashari, H.; Prŷs-Jones, R.; Joseph, L.; Milá, B.; Besnard, G.; Thébaud, C. (2018). ”Recovering the evolutionary history of crowned pigeons (Columbidae: Goura): Implications for the biogeography and conservation of New Guinean lowland birds”. Molecular Phylogenetics and Evolution 120: sid. 248-258. doi:.
- ^ Finsch, Otto (1875). ”On a new species of crown-pigeon”. Proceedings of the Zoological Society of London: sid. 631–633. https://biodiversitylibrary.org/page/28501908.
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör större kronduva.
Wikispecies har information om Goura scheepmakeri.- Läten på xeno-canto.org
