Abaysporrhöna

afrikansk hönsfågel
(Omdirigerad från Pternistis harwoodi)

Abaysporrhöna[2] (Pternistis harwoodi) är en fågel i familjen fasanfåglar inom ordningen hönsfåglar.[3] Den förekommer mycket lokalt i Etiopien. IUCN kategoriserar den som nära hotad.

Abaysporrhöna
Status i världen: Nära hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHönsfåglar
Galliformes
FamiljFasanfåglar
Phasianidae
SläktePternistis
ArtAbaysporrhöna
P. harwoodi
Vetenskapligt namn
§ Pternistis harwoodi
AuktorBlundell & Lovat, 1899
Utbredning
Synonymer
  • Francolinus harwoodi
  • Harwoods frankolin
  • Harwoodfrankolin

Utseende och läten redigera

Abaysporrhönan är en 30–34 cm lång, rundlagd och kortstjärtad hönsfågel. Den är mörk, ovan kraftigt streckad och tydligt tecknad undertill. Näbben är röd, liksom bar hud runt ögat. Liknande sahelsporrhönan är ljusare med tydliga svarta halvmånar på undersidan, medan rostkronad sporrhöna har svart näbb och bar hud runt ögat. Lätet är ett högljutt galande "ko ree" som hörs tidigare morgnar.[1]

Utbredning och systematik redigera

Abaysporrhönan förekommer enbart i höglänta områden i centrala Etiopien.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

 
Abaysporrhönan har en mycket begränsad utbredning men är på vissa håll vanligt förekommande, som här i floden Jemmas dalgång, biflod till Blå Nilen.

Släktestillhörighet redigera

Tidigare placerades den i släktet Francolinus. Flera genetiska studier visar dock att Francolinus är starkt parafyletiskt, där arterna i Pternistis står närmare t.ex. vaktlar i Coturnix och snöhöns.[4][5][6][7][8] Även de svenska trivialnamnen på arterna i släktet har justerats från tidigare frankoliner till sporrhöns (från engelskans spurfowl) för att bättre återspegla släktskapet.[2]

Levnadssätt redigera

Abaysporrhönan hittas mycket lokalt på steniga och buskiga sluttningar. Den är rätt skygg och ses vanligen i par eller smågrupper.[9]

Status och hot redigera

Abaysporrhönan har en liten världspopulation bestående av uppskattningsvis endast 6 000–15 000 vuxna individer. Den tros också minska i antal till följd av habitatförlust. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den som nära hotad.[1]

Namn redigera

Fågelns vetenskapliga namn hedrar den engelska naturforskaren Leonard Harwood.[10] Abay är namnet på den del av Blå Nilen som börjar i Tanasjön i Etiopien.

Noter redigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2018 Pternistis harwoodi . Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018-2. Läst 26 december 2018.
  2. ^ [a b] BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Bloomer, P. & Crowe, T.M. (1998) Francolin phylogenetics: molecular, morphobehavioral, and combined evidence. Mol. Phyl. & Evol. 9(2): 236–254.
  5. ^ Crowe, T.M., R.C.K. Bowie, P. Bloomer, T.G. Mandiwana, T.A.J. Hedderson, E. Randi, S. Pereira, and J. Wakeling (2006a), Phylogenetics, biogeography and classification of, and character evolution in, gamebirds (Aves: Galliformes): Effects of character exclusion, data partitioning and missing data, Cladistics 22, 495-532.
  6. ^ Crowe, T.M., P. Bloomer, E. Randi, V. Lucchini, R. Kimball, E. Braun, and J.G. Groth (2006b), Supra-generic cladistics of landfowl (Order Galliformes), Acta Zool. Sinica 52, S358-S361.
  7. ^ Meng, Y., B. Dai, J. Ran, J. Li, B. Yue (2008), Phylogenetic position of the genus Tetraophasis (Aves, Galliformes, Phasianidae) as inferred from mitochondrial and nuclear sequences, Biochem. Syst. Ecol. 36, 626-637.
  8. ^ Mandiwana-Neudani, T.G., R.C.K. Bowie, M. Hausberger, L. Henry, and T.M. Crowe (2014), Taxonomic and phylogenetic utility of variation in advertising calls of francolins and spurfowls (Galliformes: Phasianidae), Afr. Zool. 49, 54-82.
  9. ^ McGowan, P. J. K. and G. M. Kirwan (2020). Harwood's Spurfowl (Pternistis harwoodi), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.harfra4.01
  10. ^ Jobling, J. A. (2015). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2015). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar redigera