Protopterus aethiopicus

fiskart bland lungfiskarna

Protopterus aethiopicus[1] är en fiskart som beskrevs av Johann Jakob Heckel 1851. Protopterus aethiopicus ingår i släktet Protopterus, och familjen Protopteridae.[2][3]

Protopterus aethiopicus
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
ÖverklassBenfiskar
Osteichthyes
KlassLobfeniga fiskar
Sarcopterygii
OrdningLepidosireniformes
FamiljProtopteridae
SläkteProtopterus
ArtProtopterus aethiopicus
Vetenskapligt namn
§ Protopterus aethiopicus
AuktorHeckel, 1851
Hitta fler artiklar om djur med

Fisken finns i Afrika, främst i Tanzania, Demokratiska republiken Kongo, Kenya, Uganda och Sudan. Den lever i Nilen och sjöar såsom Albertsjön, Edwardsjön, Tanganyikasjön, Victoriasjön, Nabugabo, No och Kyogasjön.[4] Den är avlång, mjuk och cylindriskt formad med djupgående fjäll. Svansen är väldigt lång och avsmalnar mot slutet. De kan bli uppemot 200 cm långa.[4] Pektoral- och bäckenfenorna är även de långa och tunna, nästan spaghettiliknande. Nykläckta fiskar har externa gälar mycket lika de hos grodyngel. Efter två till tre månader går de igenom metamorfos till den vuxna fasen, förlorar de utstående gälarna och får gälöppningar. Fiskarna har gulgråa eller rosatonade grundfärger med mörkt skiffergråa fläckar. Detta bidrar till en mosaik- eller leopardliknande effekt över kropp och fenor. Färgmönstret är mörkare vid huvudet och ljusnar av.[5]

Den har med 133 miljarder baspar[6] det största kända genomet av någon känd vertebrat, och ett av de största av alla organismer på jorden, tillsammans med Polychaos dubium och Paris japonica, med 670 och 150 miljarder baspar.

Underarter redigera

Arten delas in i följande underarter:[2]

  • P. a. aethiopicus
  • P. a. congicus
  • P. a. mesmaekersi

Källor redigera

  1. ^ Gosse, J.-P. (1984) Protopteridae., p. 8-17. In J. Daget, J.-P. Gosse and D.F.E. Thys van den Audenaerde (eds.) Check-list of the freshwater fishes of Africa (CLOFFA). Volume I. ORSTOM, Paris and MRAC, Tervuren. 410 p.
  2. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (20 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. Arkiverad från originalet den 18 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120618223324/http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012. 
  3. ^ FishBase. Froese R. & Pauly D. (eds), 2011-06-14
  4. ^ [a b] Fishbase.org
  5. ^ Animal-world.com
  6. ^ IJ Leitch (13 juni 2007). ”Genome sizes through the ages”. Heredity (Nature Publishing Group) 99 (2): sid. 121–122. doi:10.1038/sj.hdy.6800981. ISSN 0018-067X. http://www.nature.com/hdy/journal/v99/n2/full/6800981a.html. 

Externa länkar redigera