Andreas Prokop "den store" (tjeckiska: Prokop Veliký eller Prokop Holý), född mellan 1380 och 1390, död den 30 maj 1434, var en tjeckisk husitisk präst, andlig och politisk ledare för den taboritiska församlingen i fält (1426).
Kronologisk översikt redigera
|
|
Personlighet redigera
Eneas Sylvius Piccolomini (senare påve med namnet Pius II), som personligen lärde känna Prokop vid Baselkonciliet, gav följande bild av honom i ett brev till kardinal Carvajal. Prokop ska ha varit av medellängd men kraftigt byggd, svartmuskig med livliga och stora ögon som blixtrade av intelligens. Han hade en skarpt skuren näsa och bar mustasch men var i övrigt renrakad, till skillnad från det gängse bruket med långt skägg hos taboritiska präster. Därav tillnamnet Holý (bar, kal). Prokop var ingen stor talarbegåvning men uttryckte sig innerligt och uppriktigt, åtföljt av livlig gestikulation. Ur källorna framgår att Prokop till sin karaktär var vidsynt, kanske som en följd av sina resor i Europa under uppväxten. Vidare beskrivs han som besinningsfull, förnuftsmässig, principfast och omutlig. Han var mer politiker än präst och hyste överhuvudtaget ovilja mot teologiska frågor. Genom sin vidsynthet stod han över prästerskapets dogmatiska käbbel. Han törstade inte efter ära eller anseende och lät aldrig framgångarna stiga sig åt huvudet. Politiskt samarbetade han med Jan Želivský. Religiöst var han anhängare av remanensläran och mittenfalangen i Tábor men motståndare till pikarterna.
Bakgrund redigera
Systerson till Heinrich från Aachen, borgare i Gamla staden. Denne adopterade Prokop efter systerns död och tog honom med på handelsresor i Europa, under vilka de bland annat besökte Spanien, Italien och Heliga landet. Prokop prästvigdes senare och ägnade sig åt ett intensivt studium av Bibeln fram till husitrevolutionen.
Citat redigera
Gud ska veta att det var er sida som utan vår förskyllan inledde ett anfallskrig mot oss genom korstågen, som med eld och svärd förhärjade kungadömet Böhmen. (anförande av Prokop Holý vid Treenighetsdagen i Prag 1433, riktat till konciliets delegater, övers. enligt Šmahel)
Broder Prokůpek, ledare för de faderlösas styrkor! Må den Allsmäktige, som efter stormar skänker klarhet och efter sorg skänker tröst, vara med dig, broder i Kristus som är mig kärare än alla andra! Jag kan upplysa om att de svekfulla adelsherrarna och borgarna från Gamla staden med Guds tillåtelse har överfallit våra kära bröder i Nya staden. Några av dem dödades och staden intogs, vilket jag själv bevittnade. Därför vore det bäst om du lämnar allt annat och drar från Plzeň till Sedlčany. Čapek sammankallar säkert en stor styrka och vi från Tábor likaså, om allt går väl. För det är bättre att dö än att inte hämna våra kära bröders uppsåtligen spillda och oskyldiga blod. Gud vare med dig, med vetskap om att Han tröstar efter att ha bestraffat! (brev från Prokop Holý till de faderlösas ledare Prokůpek inför slaget vid Lipany, övers. enligt Macek)
Källor redigera
- Macek, J.: Prokop Veliký, Prag 1953.
- Šmahel, F: Husitská revoluce 1-4, Prag 1993.
- Fiala, Z., Hosák. L m.fl. (red.): Hrady, zámky a tvrze v Čechách, na Moravě a ve Slezsku 1-7, Prag 1981-1988.