Programutveckling för Android

arbetsmetod för att skapa mobilapplikationer

Programutveckling för Android är en arbetsmetod för att skapa mobilapplikationer och annan programvara för Android. Vanligtvis skrivs applikationerna i Java där man använder Androids utvecklingsmiljö men andra utvecklingsmiljöer är också tillgängliga. Sedan oktober 2012 har mer än 700 000 applikationer blivit utvecklade för Android med över 25 miljarder nedladdningar.[2][3] En undersökning under juni 2011 indikerade att över 67 % av alla mobilutvecklare använde sig av plattformen.[4] Under andra kvartalet 2012 blev runt 105 miljoner enheter av Android smarttelefoner skeppade vilket utgjorde cirka 68  % av smarttelefonförsäljningen under det kvartalet.[5]

Samsung Galaxy Note, en utvecklarvänlig modell.[1]

Utvecklingsverktyg redigera

Android SDK redigera

Androids utvecklingsmiljö (SDK) består av ett omfattande antal utvecklingsverktyg[6]. Dessa omfattar bl.a. avlusare, bibliotek, enhetsemulator (baserad på QEMU), dokumentation, exempelkod och självstudiekurs. I dagsläget finns stöd för utvecklingsplattformar som använder operativsystem såsom Linux (någon modern distribution), Mac OS X 10.4.9 eller senare, samt Microsoft Windows XP eller senare. Den officiella integrerade utvecklingsmiljön som stödjer Android är Eclipse (för närvarande version 3.5 eller 3.6) som använder sig av utvecklingsverktyget Android Development Tools (ADT) Plugin.

Android Development Tools redigera

Android Development Tools är ett insticksprogram till utvecklingsverktyget eclipse. Det används för att skapa appar till androider.

Native Development Kit redigera

Programbibliotek skrivna i programspråket C eller annat dataspråk kan kompileras till körbar kod (native) för ARM-processorn och installeras genom att använda bibliotek för Android Native Development Kit. Nativeklasser kan anropas inifrån javakod som körs under Dalvik VM genom att kalla "System.loadLibrary", som är en del av de klasser som finns i standard-Android.

Android Open Accessory Development Kit ADK redigera

Android 3.1-plattformen (även anpassad för Android 2.3.4 och senare) introducerade stöd för Android Open Accessory Development Kit, vilket möjliggör att en extern USB-hårdvara (Android USB tillbehör) att interagera med en Android-driven enhet i ett speciellt "tillbehör"släge. När en Android-driven enhet är i tillbehörsläge fungerar det anslutna tillbehöret som en USB host och den Android-drivna enheten fungerar som en USB-enhet. Android USB tillbehör är speciellt utformad för att fästa Android-drivna enheter och följa ett enkelt protokoll (Android accessory protocol) som tillåter dem att upptäcka Android-drivna enheter som stöder tillbehörsläget.[7]

SDL redigera

SDL-biblioteket erbjuder en utvecklingsmöjlighet förutom Java, som möjliggör programutveckling med C och enkel portering av befintliga SDL och nativa C-program. Genom insättning av en liten Java shim och Java Native Interface (JNI), blir direkt användning av SDL-kod möjlig.[8]

Historia redigera

Android skapades av Open Handset Alliance som leds av Google.[9]

Utbildning redigera

Utbildning till applikationsutvecklare inom operativsystemet Android finns både som kurser och hela utbildningar som går igenom datatekniken från grunden. Förkunskapskraven varierar från inga alls till vana inom datateknik. Exempel på kurser och utbildningar i Sverige är:

Källor redigera

  1. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 7 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120107123505/http://source.android.com/source/building-devices.html. Läst 13 mars 2017. 
  2. ^ ”Android App Stats”. Arkiverad från originalet den 2 januari 2011. https://web.archive.org/web/20110102122636/http://www.androlib.com/appstats.aspx. Läst 31 december 2010. 
  3. ^ Leena Rao (14 april 2011). ”Google: 3 Billion Android Apps Installed; Downloads Up 50 Percent From Last Quarter”. Techcrunch. Arkiverad från originalet den 25 april 2011. https://web.archive.org/web/20110425062025/http://techcrunch.com/2011/04/14/google-3-billion-android-apps-installed-up-50-percent-from-last-quarter/. Läst 13 maj 2011. 
  4. ^ ”Developer Economics 2011”. Arkiverad från originalet den 29 september 2013. https://web.archive.org/web/20130929064053/http://www.visionmobile.com/blog/2011/06/developer-economics-2011-winners-and-losers-in-the-platform-race/. Läst 19 september 2013. 
  5. ^ Android and iOS Surge to New Smartphone OS Record in Second Quarter, According to IDC Arkiverad 3 juni 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ ”Tools Overview”. Android Developers. http://developer.android.com/guide/developing/tools/index.html. 
  7. ^ ”Android Developers”. Arkiverad från originalet den 2 november 2013. https://web.archive.org/web/20131102183700/http://developer.android.com/tools/adk/index.html. Läst 11 november 2013. 
  8. ^ ”Introduction to SDL 2.0”. http://wiki.libsdl.org/Introduction. Läst 11 november 2013. 
  9. ^ Android Development Tutorial Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ Application Development for Mobile Android Devices, 7.5 ECTS-credits Arkiverad 26 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine., Applikationsutveckling för mobila Android-enheter.
  11. ^ Högskolan Gotland, Mobil programmering för Android.
  12. ^ ”Mjukvaruutveckling och mobila plattformar”. https://ju.se/studera/program/program-pa-grundniva/mjukvaruutveckling-och-mobila-plattformar.html#Kurser. Läst 4 februari 2017. 
  13. ^ Linnéuniversitetet Arkiverad 16 oktober 2011 hämtat från the Wayback Machine., Android för Javaprogrammerare.
  14. ^ ltu.se - Android Game and Application Development, 7.5 Credits, Spel och applikationsutveckling på Android.
  15. ^ Mobila applikationer och nätverkstjänster för Android Arkiverad 23 april 2011 hämtat från the Wayback Machine..
  16. ^ Mittuniversitetet Arkiverad 17 maj 2012 hämtat från the Wayback Machine.,Applikationsutveckling för Android.
  17. ^ Applikationsutveckling Tullängsskolan.