Proechimys quadruplicatus
Proechimys quadruplicatus[2] är en däggdjursart som beskrevs av Hershkovitz 1948. Proechimys quadruplicatus ingår i släktet Proechimys och familjen lansråttor.[3][4] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3]
| Proechimys quadruplicatus Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Infraklass | Högre däggdjur Eutheria |
| Ordning | Gnagare Rodentia |
| Familj | Lansråttor Echimyidae |
| Släkte | Proechimys |
| Art | Proechimys quadruplicatus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Proechimys quadruplicatus | |
| Auktor | Hershkovitz, 1948 |
| Utbredning | |
.png) Utbredningsområde | |
| Synonymer | |
| Proechimys amphichoricus (Moojen, 1948)[1] | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Utseende redigera
Arten blir utan svans 211 till 295 mm lång, svanslängden är 125 till 200 mm och vikten ligger mellan 450 och 500 g. Det finns 48 till 64 mm långa bakfötter och 20 till 28 mm stora öron. Ovansidan är täckt med ockra färgad päls som är mörkast på ryggens topp och den har orange nyanser. På undersidan finns vitaktig päls med inslag av gulbrun. Typiskt är ett gulbrunt band på bakfötternas ovansida. Svansen är lite ljusare på undersidan och den bär fjäll samt några enstaka hår. Upp till 20 mm långa och 1 mm breda taggar är inblandat i ovansidans päls. De har en smal spets som liknar en piska.[5] Artens diploida kromosomuppsättning har 26 eller 28 kromosomer.[1]
Utbredning och ekologi redigera
Denna gnagare förekommer i norra Sydamerika i östra Ecuador, nordöstra Peru, norra Brasilien, södra Colombia och södra Venezuela. Arten lever under regntiden i skogar i kulliga områden. Under den torra perioden besöker den även skogar i slättlandet som annars översvämmas.[1] Exemplaren vistas i låglandet och i kulliga regioner upp till 500 meter över havet.[6]
Individerna är nattaktiva och de lever främst ensam. Under dagen eller vid fara uppsöker de jordhålor eller håligheter i träd samt i den täta växtligheten. Födan utgörs av blad, frön, svampar och insekter. Enligt ett fåtal studier sker fortplantningen hela året och per kull föds ungefär fem ungar.[6]
Hot redigera
För arten är inga hot kända och den listas av IUCN som livskraftig (LC). I Venezuela ersätts populationen av Proechimys guyannensis.[1]
Källor redigera
- ^ [a b c d e f] Roach, N. & Naylor, L. 2008 Proechimys quadruplicatus . Från: IUCN 2008. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 14 mars 2024.
- ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Proechimys quadruplicatus
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (7 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/proechimys+quadruplicatus/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
- ^ Patton, Pardiñas & D’Elía, red (2015). ”Proechimys quadruplicatus” (på engelska). Mammals of South America, Volume 2. University of Chicago Press. sid. 962. ISBN 0-226-28240-6
- ^ [a b] Carlos Vallejo (31 december 2016). ”Rata espinosa del Napo” (på spanska). Mamiferos del Ecuador. Museo de Zoologica. https://bioweb.bio/faunaweb/mammaliaweb/FichaEspecie/Proechimys%20quadruplicatus. Läst 14 mars 2024.
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Proechimys quadruplicatus.
Wikispecies har information om Proechimys quadruplicatus.
