Prypjat (stad)

Spökstad i Norra Ukraina
(Omdirigerad från Pripjat (stad))

Prypjat (ukrainska: При́п'ять; ryska: При́пять, Pripjat) är en så kallad spökstad i norra Ukraina, nära gränsen till Vitryssland. Den övergavs 1986 efter Tjernobylkatastrofen och hade innan den övergavs omkring 50 000 invånare. Prypjat existerar fortfarande som en administrativ enhet inom Kiev oblast.[1]

Prypjat
Pripjat
Övergiven stad
Prypjat 2007.
Prypjat 2007.
Land Ukraina Ukraina
Oblast Kiev
Koordinater 51°24′20″N 30°3′25″Ö / 51.40556°N 30.05694°Ö / 51.40556; 30.05694
Folkmängd 0
Grundad 4 februari 1970
GeoNames 696269
Prypjats läge i Ukraina.
Red pog.svg
Prypjats läge i Ukraina.

Före olyckanRedigera

 
Vy över Prypjat med Tjernobyl-kraftverket i bakgrunden.

Prypjat grundlades i februari 1970 i samband med starten av bygget av kärnkraftverket Tjernobyl, och var före olyckan en öppen stad. Närheten till kärnkraftverket sågs inte som något problem, då Sovjetunionen såg kärnkraftverk som säkrare än andra typer av kraftverk. Kärnkraftverk presenterades som ett tecken på vad sovjetisk ingenjörskap kunde uppnå. Talesättet "den fredliga atomen" (ryska: мирный атом, mirnyj atom) var populärt under eran. Ursprungligen skulle kraftverket byggas bara 25 kilometer från Kiev, men Ukrainas vetenskapsakademi uttryckte oro över att den skulle placeras så nära staden, så Prypjat och kraftverket byggdes omkring 100 kilometer därifrån istället.

Efter olyckanRedigera

Fram till 2000-talets första decennium var staden i praktiken ett monument över sovjeterans slut. Bostäder, badplatser, sjukhus och alla andra byggnader övergavs, tillsammans med allt som fanns inuti, inklusive mat, leksaker, kläder, skivor och fotografier. De boende fick bara ta med sig dokument, böcker och kläder som inte kontaminerats.

Det finns uppgifter om att husen plundrades totalt i början av 2000-talet och att inget av värde lämnades kvar. Även saker som toalettstolar stals. Faktum är att så sent som 2010 fanns plundrare som stal värmeelement inne i husen och enligt uppgift från de statliga guiderna sker denna återkommande plundring med hjälp av de poliser/gränsbevakare som är satta att stoppa den. Eftersom husen inte underhålls läcker taken och på våren är rummen vattendränkta. Det växer sannolikt mögel i samtliga byggnader och det är inte ovanligt att hitta träd som växer på taken och även inuti husen. Även när radioaktiviteten minskat kraftigt så kommer husen vara helt obeboeliga. Förfallet av byggnader har nu tagit fart och en av skolbyggnaderna har börjat rasa. Detta förfall har gjort att guider som tidigare har tagit med turister in olika byggnader nu har förbjudits att göra det. Guiderna har blivit förvarnade om att det inom en snar framtid[när?] inte längre kommer att vara tillåtet att gå omkring i staden på grund av rasrisk. Hela staden kommer förmodligen att ligga i ruiner inom några decennier.

Strålningen domineras av isotopen Cesium-137 som har en halveringstid på 30 år,[2] vilket innebär att strålningen minskat till hälften efter 30 år, till en fjärdedel efter 60 år, en åttondedel efter 90 år, och en tusendel efter 300 år. År 2009 var dosraterna i Pripyat i allmänhet mellan 0,1 och 1,0 μSv/h motsvarande cirka 1–10 mSv/år vid ständig vistelse.[3] Med antagande om att en "extra" dos på 1 mSv/år bedöms som acceptabel kommer återflyttning i vissa områden vara möjlig först efter cirka 100 år.

Det rör sig djur i området och trivs tack vare avsaknaden av människor. Guider hävdar att det finns både varg och vildsvin i staden. Det finns ännu ingen statistik som visar om djurens reproduktionsvanor eller livslängd har påverkats.

I början av 1986, kort efter katastrofen, började man ersätta Prypjat genom att påbörja bygget staden Slavutytj. I Slavutytj bor de arbetare som dagligen tågpendlar till kärnkraftverksområdet för olika arbeten. Denna tågresa går med transit genom Vitryssland.

SäkerhetRedigera

Området omkring staden kontrolleras av poliskontroller men det är relativt enkelt att skaffa tillstånd för att ta sig dit med turistguide, som säkerställer att inget stjäls eller vandaliseras. På grund av strålningen kan det vara farligt att vistas i staden under en längre tid och därför bör man utrusta sig med en geigermätare för att hålla koll på strålningsexponeringen. Alla dörrar i alla byggnader är öppna för att minska strålningen och tidigare gick de flesta byggnader att besöka med guide. Numera är det dock inte tillåtet att gå in i alla byggnader. Guiderna jobbar i 15-dagarsperioder och en del bor då i staden Tjernobyl (som ligger ca. 15 km från kärnkraftverket och Prypjat) och är sedan lediga 15 dagar.

Inom populärkulturRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ ДЕРЖАВНА СЛУЖБА СТАТИСТИКИ УКРАЇНИ; ЧИСЕЛЬНІСТЬ НАЯВНОГО НАСЕЛЕННЯ УКРАЇНИ, на 1 січня 2012 року (pdf-fil) Arkiverad 21 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. Folkmängd i Ukraina, 1 januari 2012. Läst 26 november 2012.
  2. ^ ”Assessment on the 66:th day of projected external doses for populations living in the north-west fallout zone of the Fukushima Nuclear Accident”. IRSN - Institut de Radioprotection et de sûreté nucléaire. 16 maj 2011. http://hps.org/documents/IRSN_Fukushima_Report.pdf. Läst 11 januari 2020. 
  3. ^ ”The Chernobyl Gallery - Radiation levels”. The Chernobyl Gallery. http://www.chernobylgallery.com/chernobyl-disaster/radiation-levels/. Läst 11 januari 2020. 
  4. ^ Parker, Bradley; Sadowski, Jonathan; Dudley, Olivia Taylor (25 maj 2012). ”Chernobyl Diaries”. http://www.imdb.com/title/tt1991245/. Läst 28 februari 2018. 
  5. ^ ”Chernobyl (2019), Filming & Production, Filming Locations”. IMDb. https://www.imdb.com/title/tt7366338/locations. Läst 9 oktober 2019. 

Externa länkarRedigera